Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

fredag 8 juli 2016

Fallna kvinnor av Eva F Dahlgren


När jag var på Citadellet i Landskrona, för några veckor sedan, berättade guiden om att slottet också varit ett kvinnofängelse för lösdrivande och prostituerade kvinnor under 1920- och 30-talen. Det var skrämmande att se fängelsecellerna och höra en del av de stackars kvinnornas historier. När jag kom hem hittade jag en faktabok som heter Fallna kvinnor av journalisten och författaren Eva F Dahlgren.

Fallna kvinnor berättar om hur kvinnor från hela landet spärrades in på Statens tvångsarbetsanstalt. Deras brott var lösdriveri – de saknade arbete och bostad. På anstalten i det gamla fängelset på citadellet låstes de in, ibland så länge som tre år i taget. De låstes in för att fostras till dugliga samhällsmedborgare. De skulle lära sig att arbeta och de skulle observeras. På anstalten gjordes så kallade ”vetenskapliga” klassificeringar av det som kallades för ”samhällets bottensats”. Det upprättades listor på psykologiska typer och representanter för Rasbiologiska institutet i Uppsala var där och granskade dem.

Eva F Dahlgren har gjort ett gediget arbete med genomgång av brev, biografier och fotografier. Det ger en obehaglig bild av hur dessa kvinnor, ofta godtyckligt, blev behandlade. Hur de gång på gång återkommer till citadellet och för varje gång får längre och längre strafftid. Varje gång lovar de att aldrig mer komma tillbaka, men vem kan klara sig i ett samhälle där du är utfattig, inte har något arbete och inte heller någon bostad att komma till efter strafftiden? Polisen utför också ett nitiskt arbete med att ständigt söka upp och återigen döma och sända kvinnorna till fängelse, utan en juridisk rättegång. Oftast inte alls för själva prostitutionen utan mest för att de inte har något arbete. Det här är en kvinnohistoria som ligger förvånansvärt nära i tiden. De här kvinnorna tillhörde min mormors och min farmors generation. Längre bort än så är det inte. Det värsta är att synsättet och dömandet av kvinnor lever fortfarande kvar, om än i mildare beteenden. Jag lider med dessa kvinnor, och jag känner hur vedervärdigt det måste ha varit att utsättas för detta fördömande samhälle.

På fängelseväggen i citadellet hänger en del av kvinnornas foto. De blickar anklagande ner mot mig, och jag ryser.


Monika

Fallna kvinnor hos Adlibris/Bokus/CDON

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar