Böcker av Monika Häägg

Böcker av Monika Häägg
Solbarnet, Månguden, Isvintern, Kungsgården, Jag spelar min roll, Grevens slott,Varulvens spår, Mumiens skatt, Augustimörker

torsdag 30 december 2010

Gott nytt år!



Det gamla året lider mot sitt slut. Snön yr utanför mitt fönster. En tunn is har lagt sig över Laholmsbukten, som aldrig annars fryser.
Året började kallt och året slutar kallt.
Nu hoppas jag att vi redan i början på 2011 får lite vårliga vindar. Det tycker jag att vi är värda. Åtminstone vi som tycker våren är den bästa tiden!

Ett riktigt GOTT NYTT ÅR önskar jag alla mina vänner!

måndag 27 december 2010

Kalle som lucia



Jag har som omväxling läst en bilderbok för mindre barn.
En riktigt vacker och rolig historia.Bilderboken passar bra i jultider för den heter Kalle som lucia och är skriven av Anette Skåhlberg med underbara illustrationer av Katarina Dahlquist.
Den lille pojken Kalle vill också vara magisk och strålande vacker. Han vill skrida fram med ljus i håret som lucia. Som lucia vill han också läsa sin egen skrivna dikt. Han blir framröstad av kompisarna i förskoleklassen men sedan väldigt ledsen när läraren och rektorn förbjuder honom att vara lucia. Det skall vara en flicka och inte en pojke. Men Kalle är en liten envis pojke som inte ger upp i första taget.
Den här boken är verkligen fint skriven och vackert illustrerad. Det känns både juligt och spännande. Jag kan tänka mig att det också väcker en och annan tanke på hur vi behandlar barn och vuxna som kanske inte beter sig som traditionen bjuder.

tisdag 21 december 2010

Den grå tomten



Julen närmar sig med stora steg och inom några dagar kommer vi att sitta där vid julbordet med sillen och skinkan och allt det andra trevliga som julen dukar upp. Här i Halmstad har vi grönkål som en specialitet. Inte bara som dekoration utan kokt och tillagad med grädde, senap och skinkspad.
För några veckor sedan bidrog jag med en liten julsaga i en lokal tidning här i Halmstad som heter Halmstadliv.

Nu önskar jag alla en riktigt God Jul med Sagan om den grå tomten!

Min mormor var en sagoberättare.
Den sista julen hon levde var jag sju år. Sent på kvällen före julafton började stora tussar av mjuk snö att falla. Jag stod i fönstret och såg upp mot den gråmörka natthimlen medan hela min värld sveptes in i ett vitt duntäcke.
På julaftons morgon låg tunga strängar av snö på träd och buskar. Pappa band upp havrekärven i päronträdet och några röda ivriga domherrar letade sig genast fram till de små kornen. En blek decembersol hängde strax över horisonten.
Den morgonen berättade min mormor en saga . Sagan om den lilla grå tomten. Han bodde i stallet vid hennes barndomshem. Min mormor var så gammal så hon var född på 1800-talet. Den grå tomten var en ständig följeslagare. I skog och mark, bakom jordkällaren, vid farstukvisten eller i skuggan av enbusken stack hans grå luva upp. Han höll ett vakande öga på folket i det lilla torpet. Vid jul- och vintertid syntes spåren efter hans små fötter i snön. Ibland kunde hon höra honom vissla i stallet men när hon tittade in såg hon bara ryggen på honom försvinna runt hörnet. Han var skygg men godmodig.
På kvällen åt vi lutfisk och sedan risgrynsgröt. I granen hängde långa girlanger med blågula pappersflaggor och när vi avslutat måltiden tände mormor de små stearinljusen som var fästade med klämmor på grenarna. Jag sneglade ut genom fönstret. Snart skulle han komma.
”Han är försenad för han hade ju så många att besöka”, sa mormor med ett lurigt leende. Till slut fick min farbror gå ut och leta efter honom. Tomten körde med gengasbil och det visste ju alla att den kunde krångla.
Så stod han där i dörren med säcken på ryggen och frågade om det fanns några snälla barn.

Det knarrade under fötterna när vi gick hem och andedräkten stod som rök ur munnen. På Stora Torg var rest en väldig julgran med lysande ljus. Några främmande människor vinkade åt oss och plötsligt var vi indragna i en ringdans runt den stora granen.
”Nu är det jul igen och nu är det jul igen”, sjöng vi för full hals medan vi skrattande dansade i en vid ring runt granen.
Den julen avslöjade jag den röda tomten. Han hade en mask framför ansiktet och jag anade också min farbrors glasögon bakom masken.
Många år efter att min mormor dog besökte jag platsen där hennes barndomstorp ligger. Det enda som återstår är en hög med stenar efter murstocken och den raserade jordkällaren. Några av stenarna tog jag med mig hem. De ligger hos mig som en länk till det förgångna. Som en länk till sagoberättaren.
Den röda tomten är alltid någon som klätt ut sig men den grå tomten såg jag i skogsbrynet.

***** Monika

söndag 19 december 2010

Den gröna cirkeln - en ruggig historia



Jag har aldrig tidigare läst någon bok av Stefan Casta men upptäckte att han skrivit ett 40-tal ungdomböcker så jag blev väldigt nyfiken när jag fick Den gröna cirkeln i min hand.
Den handlar om fyra ungdomar som försvinner, på ett mystiskt sätt, från en skola. Det har varit en otrolig regnperiod och en kväll när det regnar och blåser mycket sitter de fyra vännerna på trädäcket som har en liten överbyggnad, ett tak till skydd för sol och regn. Då händer det, altanen sliter sig från sina fästen och glider iväg ut i en märklig värld.
Jag har velat skriva en riktigt ruggig historia, en sån där som får håren att resa sig på armarna”, säger Stefan Casta.
Jag håller med författaren. Det är en ruggig historia med mycket frågetecken. Vad är det som hänt? Vart kommer ungdomarna? Vad är det för en värld de lever i?
Trots det ruggiga i historian så upplever jag en stor värme när jag läser den här boken. Jag blir upplyft av den envishet och ”att aldrig ge upp”-känsla som präglar de här människorna som från början känns precis så bortskämda som de flesta, både yngre och äldre, är i dag.
Jag ropar ett litet hurra för Den gröna cirkeln och är verkligen lockad att läsa fler romaner av denne produktive författare.

torsdag 16 december 2010

Isvintern som boktips på Barnens Biblioteks julkalender



Vilket snökaos det har blivit i dag! Som väl är har jag inte behövt ge mig ut på vägarna utan bara plumsat omkring i snöyran när jag varit ute med hunden. Känns skönt att sitta inne och kika ut på de små flingorna som far kors och tvärs.

Idag finns min bok "Isvintern" som boktips på Barnens Biblioteks julkalender under lucka nr 16. Där kan du läsa ett utdrag ur texten som handlar om när Kungsgårdens människor firar Jule. Alltså ett gammalt forntida firande av jultid. Utdraget är också läst in på en ljudfil som man kan lyssna på.
Isvintern är verkligen passande den här vintern också. För det verkar ju som att vi får leva med en riktigt snöig vinter den här säsongen också.

tisdag 14 december 2010

En utmärkelse som gör mig glad och stolt!




Tack Eva på Evas värld som gett mig denna fina utmärkelse med motiveringen: "Som skriver härliga ungdomsböcker och är så flitig att läsa även andras ungdomsböcker och kärleksfullt tipsa om dem i sin fina blogg."Det är alltid spännande att läsa Evas blogg där hon berättar om sitt skrivande och livet både hemma och på resande fot.

Jag har lovat att sända utmärkelsen vidare till 3 personer och berätta 3 saker om mig själv.
1. Jag har alltid varit en blyg person som försiktigt närmat mig nya människor och haft svårt att ta kontakt när jag möter en ny person. De sista åren har jag ändrat mig och tänkt att "Den där nya personen har säkert något den kan ge mig och berätta för mig" och då har plötsligt det inte varit så svårt att ta det där första steget. Detta är jag väldigt glad för.
2. Jag har äntligen börjat sjunga varje dag. Inte en dag utan sång! Under nästan 30 år har jag komponerat nära 100 sånger som jag nu försöker dokumentera i text, noter och inspelningar. Är själv förvånad över att det blivit så mycket.
3. Promenerar varje dag vid havet med min älskade man (gifta i 32 år!). Ibland går vi alldeles tysta och säger inget. Ibland löser vi livets mysterium. En timme varje morgon är vikt till denna fantastiska naturupplevelse!

Jag skickar utmärkelsen vidare till:
Kim på Kim M Kimselius är här nu. Kim är en fantastisk kämpe som alltid lika sprudlande glad och entusiastisk förmedlar berättelser om sitt liv och sitt skrivande.
Annika på Kära blog. Annika berättar med värme och kärlek om sitt liv och arbete. Ofta med fina bilder. Det är alltid spännande att titta in på hennes sida.
Till Hannele på Hanneles bokparadis. Som tack för alla fina boktips som Hannele ger till sina läsare. En källa till mängder av trevlig läsning.

söndag 12 december 2010

Mystiska Milla -ett spöke på jakt efter De tio sanningarna!



Jag har läst en liten spökhistoria. Mystiska Milla och Spökskolan av Unni Lindell och med bilder av Fredrik Skavlan.
Hela dagen ligger Mystiska Milla prydligt hopvikt på den stora syfabrikens tyglager. Men när natten kommer går hon i Sofia Skrämmavettis spökskola för yngre och oskolande spöken där hon och de andra spökbarnen får lära sig hur man spökar på riktigt. Milla har det inte lätt. Hon är föräldralös och känner sig förbisedd. Så en dag händer det en förfärlig olycka och allt är Millas fel.
Det blir ett hisnande äventyr för det lilla spöket som får ge sig ut i världen i sökandet efter De tio sanningarna.
Jag tycker det här är en riktigt mysig historia med underbara bilder. Fredrik Skavlan är en duktig programledare men han är också bra på att illustrera.
Svårt att sätta åldersetikett men den här boken passar nog bäst för barn som är 8-10 år.

fredag 10 december 2010

Familjen kring La Stella




Nu har jag läst klart bokserien om Familjen kring La Stella av Eva Swedenmark och Annica Wennström. Sista delen heter Lingon och lust och bäddar in mig i en mjuk och kärleksfull avslutning.
Det är höst och i skogen lyser lingonen röda. Familjerna har efter en turbulent tid kommit varandra nära igen. Marios restaurang har fått ett uppsving och gammal kärlek och ny kärlek vävs ihop. Det är som att pusselbitarna faller på plats och de svåra uppbrott som fanns i den första boken: Smultron och svek, faller på plats och plötsligt verkar allt vara precis som om det varit förutbestämt. Är livet sådant? Är det förutbestämt? Jag vet inte, men i böckernas värld kanske det är så.
Jag tycker att det här är en underbart mysig liten bokserie. Fylld av allt vad livet har att erbjuda. Kärlek, vänskap, hat, lust, vemod, längtan… på något sätt så visar den att livet aldrig är enkelt och okomplicerat.
Tack Annica och Eva för många fina stunder med era böcker!

måndag 6 december 2010

Sagolik helg i Stockholm och Uppsala







Så är jag hemma igen efter Sago- och Fantasyhelgen på Historiska Museet i Stockholm. Det har varit en mycket spännande och snörik helg. Resan upp var kantad av snö och resan hem var också kantad av snö. Däremellan var det några nästan sagolika dagar i Stockholm och Uppsala. Det var faktiskt nästan magiskt sagolikt med all den vackra snön som omgav de historiska byggnaderna.

På Historiska blev det många trevliga möten med andra författare. Bl.a. Kim M Kimselius som skriver de spännande ungdomsböckerna om Theo och Ramona som tidsåkare till olika historiska händelser, Thomas Svensson med Busiga bebben, Jonna Berggren med bokserien om Isporten, Sara Johnsson med Huset vid sjön och många andra.
Historiska Museet är verkligen en fantastisk byggnad som innehåller historiska ting från istid och framåt. Jag blev helt lyrisk när jag klev in i bronsåldern och fick skåda alla dessa saker som jag tidigare bara sett på bild.
Kände mig nästan magisk när jag satt en stund i Vendelrummets högsäte och sjöng mina sånger med klanger och rytmer inspirerade av forntiden.Jag fick stående applåder av några utländska besökare som stannade och lyssnade.
En del bokköp blev det också. Det var riktigt bra priser hos förläggarna som var församlade i foajén. Många fina julklappar till billigt pris. Det blev en hel kasse med böcker som åkte med mig tillbaka till Halmstad.

*******