Egentligen en sång. Ni får tänka melodin.
En blommig cykel stod vid min grind
den hade stått där och jag varit blind
Den hade lämnats till mig att se
att gripa ögonblicket
och att vara med
Ta på dig kjolen med prickig bård
spänn upp gardinen för evig vår
Den röda västen som är till fest
de rosa skorna med guldetikett
Stå vid fontänen som sprutar liv
sjung högt om kärlek
och en skrattande tid
Jag sveper om mig en knallgul sjal
och plockar blommor
till livet sal
En blommig cykel med röda band
en liten tuta som hörs ibland
Jag cyklar glädje
och jublar högt
och bakom mig har jag stjärnor strött
Det glittrar färger
det glittrar ljus
och allt har kommit från glädjens rus
Monika
*****
Den var väldigt fin. Jag får många associationer när jag hör den! Och mycket glädje!
SvaraRaderaHmm...men hur går melodin?
SvaraRaderaJag känner inte igen texten.
Men din var den.
Kram på dig!
Trillingnöten: Så roligt att mina ord ger associationer. Jag skrev den här för några år sedan när jag haft en period när jag inte var så glad. Varje gång jag känner mig lite modstulen så tänker jag på den här texten! För cykeln står ju där egentligen hela tiden...
SvaraRaderaCamilla:
Jag skall försöka göra en inspelning och sjunga melodin så får du höra!