Sago- och Fantasyhelg på Historiska Museet

Om några dagar reser jag till Stockholm. Det är Sago- och Fantasyhelg på Historiska Museet den 4 och 5 december.
Jag skall berätta om mina böcker och göra föreläsningar om bronsålder och fantasi. På föreläsningarna visar jag bilder, berättar och sjunger. Jag har komponerat några sånger med inspiration av forntid. Sångerna sjunger jag med stöd av rytminstrument. Det är spännande att fundera över både klanger och sångtexter. Vad innehöll dåtidens sånger?
Jag har tänkt mig att sångerna handlar om solen, månen och stjärnorna samt årstidernas växlingar och önskan att allt skall på nytt födas. Att efter vinterns hårda tid så börjar det åter gro och grönska i markerna.
Trösterikt att tänka på i dessa bistra vintertider. Det känns som att våren är väldigt avlägsen.
Öppettider för helgen är lördag 11.00-17.00 samt söndag 11.00-16.00.
Mina föreläsningar är kl. 13.00 på lördagen och kl. 12.00 på söndagen. Under övriga tider finns jag víd mitt bokbord.
Att besöka Historiska under helgen kan vara ett bra sätt att hitta julklappar. Det är många författare som är där och det finns möjlighet att få signerade exemplar med sig hem.
Läs om programmet här. Det finns mängder med aktiviteter att delta i.

Samtidigt i Halmstad

För några dagar sedan fick jag hem ett par ex. av en antologi som går under namnet: Samtidigt i Halmstad.
En samling noveller som har en sak gemensamt. De utspelar sig under nutid i Halmstad.
Jag hade nästan glömt denna antologi. Det var förra våren som jag fick förfrågan om jag kunde tänka mig att bidra med min novell: Vill du veta min historia? Men så dimper det ner några ex. i min brevlåda och då väcks minnen till liv.
Just det, den där historian. En blandning av verklighet och fantasi med Halmstad som gemensam nämnare.Novellen handlar om en kvinna som genom mystiska händelser bryter upp i sitt invanda liv. En av anledningarna är en dikt:

Jag har alltid varit en vandrare
En sökare
En resande i livet
Ständigt på väg
Ständigt seglande mot horisonten
Så länge jag kan minnas har jag rest mot okänt mål
Jag slår mig aldrig till ro
Jag säger aldrig att jag funnit målet
När vågen når stranden har jag redan lämnat den
Jag deltar aldrig i firandet
Då när segersången sjungs
trampar mina fotsulor redan nya stigar.

Nu saluförs den som "Årets julklapp". Ja, varför inte?
Den finns till försäljning på Stadsbiblioteket i Halmstad.

Författardagen i Hässleholm

Det har varit en riktigt intensiv vecka. Först fyra dagar på Wapnö Julmässa och sedan avslutning med Författardagen i Hässleholm.
Wapnö Slott var fantastiskt juligt och t.o.m. inramat i snö under fredagen och lördagen. Det blev många härliga möten med läsare.
I går var jag på Författardagen som arrangeras av Regionbiblioteken i Södra Sverige och Författarcentrum Syd och Väst.
Jag berättade om mina böcker och om drama med skrivande. De 250 bibliotekarierna och lärarna fick prova på en teaterövning och det var riktigt roligt att se vilken aktivitet det blev bland bänkraderna.
Jag fick också lyssna på många andra författare som berättade om sina böcker och hisnande upplevelser. Bland författarna fanns Annica Wennström som har skrivit en av mina favoritböcker: Lappskatteland. Det var roligt att få träffa henne och dessutom fick jag hennes bok: Svart kvark som tack för min medverkan. Den skall jag spara som julläsning. Tillsammans med Ann-Helén Laestadius berättade hon om samisk litteratur för ungdomar.
Övirga författare var bl.a. Johan Unenge vars böcker Hotell Knorren är årets julkalender i SVT. Åsa Storck är en kvinna med dramatisk förmåga att förmedla historier vilket hon också gjorde från scenen. Pelle Eckerman gjorde ett bejublat framförande iklädd knallgul kostym och med en vacker tuppkam på huvudet. (Han har också skrivit en favoritbok: Galileo Jönsson in på livet, kan rekommenderas även till vuxna!!)
Mikael Thörnqvist berättade om sina böcker om fotbollspelande tjejer. Han visade på ett pedaogiskt sätt att det är många tjejer som spelar fotboll men ytterst få böcker som har detta som ämne.
Emma Adbåge är illustratör och författare och hon berättade om en av sina figurer som är mycket blyg och försiktig och hur hon hämtat inspiration till detta från sin egen barndom.
Sist ut var deckarförfattaren Karin Wahlberg som nu utkommit med två ungdomsböcker. Den första heter Camilla och lögnen.
Det var en lång och späckad dag som svischade förbi i ett raskt tempo.
Ett väldigt inressant inslag var också läraren Ann-Kristin Linde och bibliotekarien Ann-Charlotte Oredsson som berättade om projektet Attityd&Mode som de arbetat med på Mackleanskolan i Skurup.

Författardag och Wapnö Julmässa

Idag har jag skrivit ytterligare några sidor på den 4:e boken om Fry.
Den som fortfarande inte har något namn. Den namnlösa boken. I augusti 2011 skall den vara tryckt och klar. Just nu känns det ganska avlägset.
Min plan var att jag skulle vara färdig med storyn till jul men det kommer jag inte att bli. Det har varit alldeles för mycket annat som har varit på tapeten under hösten så tiden har helt enkelt inte räckt till. Jag har ju liksom bara tio fingrar. I morgon bygger jag monter på Wapnö Julmässa och sedan blir det fyra intensiva dagar från torsdag-söndag. Men det är härliga dagar. Det är så trevligt att komma ut och möta glada och "juliga" människor.
Efter de intensiva dagarna åker jag till Författardagen på Hässleholms Kulturhus.Det är Region- och länsbiblioteken i södra Sverige tillsammans med Författarcentrum Syd och Väst som anordnad den här trevliga dagen. Dit kommer många lärare och bibliotekarier som under en dag får bekanta sig med ett antal författare. Bl.a. kommer Johan Unenge, Karin Wahlberg och Annica Wennström.
Jag kommer att berätta om hur drama och improvisation kan påverka den skrivande processen.
Nu tänkte jag ta en kväll ledigt. Det är en intensiv vecka som ligger framför mig.

Törst av Richelle Mead

Och nu över till något helt annat.
Eller som de säger på Rapport: Och nu byter vi ämne.
Jag har i helgen läst Törst av Richelle Mead. Första delen i serien Vampire Academy. Skräck, men en helt annan skräck än den som finns i mitt förra bokprat (I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig!) Det här är fantasi,spänning och enbart fantasi.
Törst handlar om rappkäftade Rose som är dhampir, halvvampyr. Hon tillbringar sin tid på internatskolan S:t Vladimir. Ett vampyrinternat som får mig att tänka på Harry Potter. Likheter finns. Det är emellertid en något tuffare míljö än Hogwarts. Berusade tonåringar och sexskandaler var ju inte så vanligt i Potters värld. Boken vänder sig också till något äldre: Unga vuxna.
Och visst är den väldigt spännande. (Jag kommer nog att läsa andra delen också!) Men boken känns ändå barnslig. Spänningen finns där och drivet i berättandet är bra men emellanåt är det lite väl mycket tonårstjafs. Jag kan tänka mig att den passar bättre till 13-14 åringar än unga vuxna.
Men till och med en gammal tant som jag hade en viss behållning av den.
Om några veckor kommer jag nog att läsa andra delen: Fruset blod.
Måste ju se hur den där omöjliga kärlekshistorian med Dimitri utvecklar sig.

I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig

Jag läser nästan för många böcker, tycker jag ibland.
Blir så himla sugen på att läsa så jag släpper allt annat, som jag borde göra, och bara läser.
Nu vill jag berätta om en av alla dessa böcker.
I gryningen tror jag att mamma skall väcka mig av Christina Wahldén.
Den handlar om Ombeni som har flytt från krigets Kongo till Sverige. Hon är 16 år och har bevittnat och blivit utsatt för fruktansvärt våld. Nästan hela hennes familj är utplånad och hon vet inte om hennes systrar fortfarande lever. Liten och rädd kommer hon till ett snöigt land med en helt annan kultur och med ett språk som hon inte förstår ett ord av. Hon blir väldigt snabbt placerad i en skola och där sitter hon genom lektionerna utan att förstå undervisningen.På nätterna skriker hon när hon i drömmarna återupplever allt det ofattbara. Men någon hjälp att bearbeta sitt trauma får hon inte.
Bit för bit berättas också hennes förfärliga historia och den går rakt in i själen.
Jag blir väldigt gripen av hennes ofattbara lidande. Denna och liknande historier finns säkert hos många av de flyktingar som kommer hit till Sverige.
I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig finns kvar hos mig länge efter att jag läst den sista sidan.

Wapnö Julmarknad

I nästa vecka är det jul!
Eller - i nästa vecka kommer jag att tillbringa 4 dagar i julstämning.
På Wapnö slott utanför Halmstad är det traditionsenlig julmässa med en fantastisk marknad i de gamla husen.Där kan man möta mängder av hantverkare och matspecialister och en härlig julkänsla. Det är visserligen en månad kvar till den riktiga julen börjar närma sig men det är ändå mysigt att få ett litet smakprov en månad tidigare.
Jag kommer att vara där med mina böcker Solbarnet, Månguden och Isvintern. Jag visar och berättar om böckerna och signerar personliga exemplar. Böckerna om Fry utspelar sig ju här runt Halmstad och Södra Halland så det är speciellt trevligt att vara på just denna julmarknaden.
En annan sak som är rolig med dagarna på Wapnö är att möta de andra utställarna. Många trevliga och nya bekantskaper blir det under dagarna. Förra året träffade jag bland annat den duktige fotografen Bo Strömberg. Han tog sedan fina författarporträtt på mig, så det blev ett konstruktivt möte.
Bilden på mig har Bosse tagit på Wapnö Julmässa hösten 2009.

Den stora evigheten

Var i går kväll och tände ett litet ljus på mina föräldrars grav. Den är också min mormors grav så den har jag besökt i mer än 45 år.
Det är så vackert med alla ljus som lyser i den mörka höstkvällen. En fin tradition och en påminnelse om dem som återvänt till den stora evigheten. Den som är före och efter den korta tid som kallas för livet. Ändå finns de så otroligt levande här hos mig, så länge jag minns.

Utrensning av Sofi Oksanen

Så mycket lovord har uttalats över denna roman men jag måste ändå lägga några ytterligare på den stora högen.
Utrensning av Sofi Oksanen är verkligen en fantastisk roman.
Detta möte mellan två kvinnor. Den yngre och den äldre. I ett Estland som är söndertrasat av diktatur och förtryck. Deras gemensamma historia och deras historier var för sig är oehörda att läsa. Det finns mitt i de förfärliga händelserna ett driv i berättandet som gör att man som läsare måste fortsätta att läsa. Med ett språk som går rakt in i hjärtat och själen.
Två kvinnor som förnedrade och söndertrampade ändå reser sig och går vidare.
Jag är stum av beundran för denna författare.
Hon var verkligen värd Nordiska rådets litteraturpris 2010.
Tyvärr dröjde det nästan till 2010 var slut innan jag läste romanen men den kommer att finnas kvar hos mig länge.

Så förändras allt

En frostig och isig morgon. Kolsvart mörker och tjock ishinna på bilrutan. Glaserad asfalt av stelnat vatten.
Då får bilen rulla i långsamma svängar.

Så går solen upp och den frostnupna världen blir synlig.
Vilken morgon, tänker jag som kommer ut från ett gympass som både är fysiskt och verbalt. Vissa dagar är stumma dagar på gymet. Vissa dagar är glada möten med många ord och skratt. Idag har det varit ett gladgympass!

Så förändras allt och ishinnan liksom kryper inpå mig och stelnar osynligt runt omkring.
Men innan den i ett enda slag lägger sig över min dag så tömmer jag min träningsväska, äter lite frukt, kokar mitt tevatten och slår på min dator.
Nu skall dagens arbete börja.
En hård duns på fönsterrutan. Jag reser mig, tittar förvirrat ut genom fönstret. En svart koltrast flaxar bort över vägen.
På marken ligger hon.
En fågel ligger nästan aldrig ned på marken. Bara när hon skall dö. De små tunna benen rör sig och ett ögas blänk ser mot mig. En liten grön lövsångare hoppar från gren till gren i busken vid mitt fönster. Fäller huvudet på sned, tittar förundrat.
Framför mig och lövsångaren sipprar livet långsamt ur koltrasthonans kropp. En tår glimmar som kristall i hennes ögonvrå.
På andra sidan gatan sitter en svart koltrast i ett träd. Ensam väntar han på henne som aldrig mer skall komma.
Den här dagen blev en dag som jag inte hade väntat mig.

Stipendium av Hallands författarsällskap

Idag är verkligen en glad dag!
Vissa dagar är bara glada. Hur grå och regnruskiga de än är så är de fyllda av ett inre solsken och en glädje som lyfter den annars så trötta kroppen högt upp mot himmelens skyar. Är det inte märkligt?
Under morgonens promenad, vid en nästan stormig och grådisig Laholmsbukt, gick jag ändå med glädjens fnatt inombords. Varför just denna dagen är sådan vet jag inte.
Kan det vara så att man har en föraning om vad som skall hända?

Under eftermiddagen späddes nämligen min glädje på med många deciliter.
Hallands författarsällskap är en förening som då och då träffas och under trevliga former avhandlar olika saker som uppstår i litteraturens värld.
I eftermiddags var jag inbjuden inte bara till mötet utan också till att berätta om hur det är att ge ut böcker på eget förlag. Eftersom jag inte brukar föreläsa eller hålla sådana anföranden fick jag tänka igenom vad jag skulle säga ganska noggrannt. Jag kände mig alltså väl förberedd när jag kom dit, tyckte att det skulle bli spännande att möta alla pigga författare och sedan berätta om mina erfarenheter av egen utgivning.
Men innnan jag skulle prata så blev jag väldigt överraskad!
Författarsällskapet delar varje år ut ett stipendium till någon författare som de tycker är värd en uppmuntran.
Nu kommer den extra glädjen glidande in...
Döm om min förvåning när det blev jag som var 2010 års stipendiat!
Motiveringen var:
"för ungdomsböcker som med spänning och livfull fantasi förmedlar historisk kunskap".
Glädjebägaren fylldes verkligen ända upp!
Och... sedan hade jag nästan glömt vad jag skulle berätta om. Som väl var hade jag skrivit några stolpar på ett papper.
Utan dem hade jag varit helt blank!

Frostkrispig morgon - trädgården "nattas".

Hösten har gjort sitt intåg med frostkrispig morgon och klar oktoberluft.
Trädgården behöver "nattas" inför vintersömnen. Tagetes och Rudbeckia har gjort sin tjänst och lyst vackert under hela sommaren men nu får de åka iväg med trädgårdsvagnen för att bli ny och fin kompostjord. Tulpanlökar, narcisser och pärlhyacinter skall grävas ned i jorden för att titta upp med lysande färger när vårsolen börjar värma oss.
Jag längtar till våren, tänker jag och sliter i alla höstnupna växter.
Men hösten är vacker, tänker jag i nästa stund och blickar upp mot grannens gulnade björk som lyser mot den blå himmelen.
Varje årstid har sin charm och jag vill inte vara utan någon av dem. Höst, vinter, vår och den varma sommaren, tur att det växlar!
Den sista Rudbeckian får pryda mitt köksbord. Några dagar.

OCH så är jag med och tävlar om en ny bok av Sofia Nordin: Det händer nu.
Sofia Nordin skriver mycket bra och för några veckor sedan skrev jag om hennes bok; Natthimmel.
Tävla om boken hos Barnboksprat.

Lappskatteland - långt bort från bästsäljarlistor

Sent i går kväll, efter en lång dag med firande av min kära B. som fyllt 80 år, läste jag de sista sidorna i en alldeles underbar bok. En familjesaga. Lappskatteland av Annica Wennström.
Den här romanen utspelar sig i Åsele lappmark 1861, där den unga Njenna lever med sin familj. Parallellt följer vi också en nutida avlägsen släkting som letar i sina rötter. Berättarjaget försöker förstå vad det är som gått förlorat genom släktleden. Ett par samiska skoband leder henne bakåt i tiden.
Det finns ett driv och en mystik i denna bok som gör att jag vävs in i släkthistorian och blir en del av ett folks historia och kulturarv. Jag bara måste fortsätta läsa och när jag till slut är tvungen att konstatera att jag läst den sista sidan så uppstår den där tomheten som nästan alltid uppstår när jag läst en riktigt bra bok.
Jag vill påbörja en ny bok. Jag har alltid en bok på gång men saknaden efter Lappskatteland gör att jag får svårt att börja på nytt. Jag har fortfarande bägge fötterna kvar i denna underbara läsning.
Den här boken hade jag inte hört talas om innan jag läste några andra böcker av Annica Wennström som hon skrivit tillsammans med sina författarkollegor Eva Swedenmark och Maria Herngren. När de skriver tillsammans kallar de sig för Emma Vall.
Tänk vilka guldkorn man kan hitta långt bort från bestsäljarlistor och nobelprisyra!

"I dag finns det inte mer ord att läsa", säger jag.

Det surrar och snurrar i tv-världen.In till min hörna hörs glada skratt och sång. Jag läser en bok medan mörkret faller utanför mitt fönster.
I morgon skall jag fira en 80-årig dam. Tänk 80 år. Så mycket liv och så mycket minnen.
Känner mig nöjd efter en vecka där skrivandet äntligen har tagit fart. Ulf läste inledningen i dag. Han sa att han ville läsa fortsättningen. Han sa att det var spännande. "I dag finns det inte mer ord att läsa", säger jag.
Efter nästa vecka...? Ja, kanske, vi får se...

Nobelpris och Natthimmel

Så var då Nobelpriset klart och vi kan alla pusta ut. En författare från Peru: Mario Vargas Llosa blev den lycklige.
Nu kommer denne man att diskuteras, citeras och vändas och vridas på i det oändliga så jag tror jag lägger honom åt sidan och låter andra hålla i den tråden. Jag kan ju däremot säga att jag inte ropade: Äntligen! Nåväl, han är nog värd priset.

Jag skall istället berätta om en mycket bra ungdomsbok som jag läst under mina förkylningsdagar. Natthimmel av Sofia Nordin blev nominerad till Augustpriset 2009 och hon hade varit väl värd att få det. Det blev Skriv om och om igen av Katarina Kuick och Ylva Karlsson som fick priset och den boken är också värd många guldstjärnor så jag förstår att valet inte var lätt.
Natthimmel handlar om Tilda och hennes tysta familj. Att den är tyst, och var och en i familjen en ensam individ som stänger dörren om sin ensamhet, får vi som läsare uppleva genom Tildas ögon. Tilda är nästan alltid rädd. Rädd att säga fel saker, rädd att göra fel saker. Hon nästan utplånar sig själv i sin strävan att inte sticka ut vare sig hemma eller i skolan.
Men så en dag möter hon Jesper, en glad och utåtriktad rollspelare med en familj som är allt annat än tyst och instängd.
Sakta och en liten bit i taget vågar Tilda också göra saker som hon aldrig trott hon skulle våga.
Det här är verkligen en underbar bok som handlar om att hitta sig själv och våga gå sin egen väg i livet. Vilket ju inte är så lätt. Det vet vi alla.
Jag blir glad när jag läser denna boken och jag hoppas att den hittar fram till många läsare, både unga och gamla!

Familjen kring La Stella

Jag är mitt inne i en bokserie som kallas för "Familjen kring La Stella" och handlar om människoöden som rör sig runt restaurangen La Stella i Östersund. Första boken heter Smultron och svek och andra boken, som jag nyligen läst, heter Vinbär och vemod. Serien är skriven av Annica Wennström och Eva Swedenmark och omfattar ytterligare två delar: Hallon och hat samt Lingon och lust.
Det är vardagliga liv som skildras i böckerna men som innehåller mycket dramatik. Livet, kärleken och vänskapen kan vara så enkel men blir ibland oehört komplicerad. Svek, otrohet, förväntningar är ingredienser som slår sönder den idyll som tycks råda. Under den polerade ytan finns sveket och otroheten.
Jag tycker det här är mycket mänskliga böcker som visar på hur svårt det är att leva. Hur svårt det är att säga sanningen. Hur lögner skapar konflikter. Men i böckerna finns också drömmar och längtan. Det som vi alla bär inom oss men tyvärr allt för ofta trycker undan och kanske går igenom livet utan att lyfta fram.
En trevlig detalj i bokserien är de recept som läsaren får med sig. Maten som lagas och äts går alldeles utmärkt att prova själv.
I år har också utkommit en kokbok med samlade recept från böckerna: Kärlek och käk.

Det skall bli spännande att läsa den tredje och fjärde delen.

Förkyld - läser böcker

Förkyld blir man.
Hur man än försöker undvika de små eländiga virusen som far omkring i luften så får man räkna med att det blir några snoriga dagar per år.
Nu är det en sådan helg och jag är jättenöjd med att den här förkylningen uppstod efter Bokmässan och inte innan. Det hade varit en mycket eländig författare som tagit emot sina besökare på mässan, om jag hade känt mig så här under förra helgen.
I dag sveper jag in mig i en pläd och dricker massor med varmt te. Glad för att jag inte måste göra något. Läsa böcker går för det mesta bra när man är förkyld och för några ögonblick så glömmer jag nästan bort att jag känner mig så eländig.
Min käre Ulf har det värre. Han har två premiärer och mycket att göra denna helgen så han får snora sig iväg trots en eländig förkylning. (Jo, vi har ju lyckats att bli förkylda bägge två!).
Det enda jag gjort idag är att vara ute en liten stund i trädgården och ta bort mina tomatplantor. Plockade en skål som blev full med gröna tomater som nog kommer att mogna så småningom. Några vindruvsklasar plockade jag också. Äntligen lyser de blå bären och är mogna att äta. Men det är sent. Minst en månad senare än de brukar.
Nu kryper jag ihop i pläden igen och smuttar på mitt lingonte.

Bokmässan 2010

Nu är jag tillbaka i blogvärlden igen!
Efter många intensiva dagar på Bokmässan i Göteborg har jag nu kommit hem och landat samt pustat ut. I går var jag lite seg men idag känns allt som vanligt igen.
Dagarna på Bokmässan har verkligen varit fantastiska och långt över förväntan.
Jag har signerat och sålt mängder av mina böcker men det bästa är mötet med mina läsare. Det har varit intensivt men några minnen har etsat sig fast.
Tidigt på torsdagsmorgonen träffar jag läraren som blir så glad över att det första hon ser på Bokmässan är mig. En av hennes elever har "tjatat in" mina böcker på skolbiblioteket. Det blir givetvis en autograf som jag skickar hem till den ivriga eleven.

Under dagarna har det blivit många sådan möten.
Jag har delat monter med författaren och illustratören Inga Holm som skriver så trevliga böcker om älgen Gruffe som åker både motorcykel och skidor. Under hösten kommer Inga ut med en ny Gruffe-bok. Denna gången får han älgloppor!
Inga och jag har haft fantstiskt trevligt tillsammans. Det är skönt med en trygg person vid sin sida när allt snurrar i ett oehört snabbt tempo!
Sedan har jag haft besök av mängder av blogvänner. Både från blogspot och Boktipset.se. Det är verkligen kul att möta alla dessa vänner som känns som riktiga vänner fastän vi "bara" har träffat varandra över internet.
Ja, intrycken är många. Så många att jag nästan kunde skriva en bok om dem.
Men jag är redan bokad för Bokmässan 2011. Både jag och Inga är överrens. Den kan vi inte missa!

Lämnar blogvärlden - åker till Bokmässan

Jag på Bokmässan i Göteborg 2009.
Nu lämnar jag blogvärlden en liten tid och ägnar mig åt Bokmässan i Göteborg.
23 - 26/9 finns jag i Monkalands Monter A03:54.
Jag har bestämt mig för att bara koncentrera mig på det som händer på mässan och inte vara ständigt uppkopplad. När jag kommer hem skall jag göra en liten summering av dagarna med både foto och dagboksanteckningar.

Välkommen att möta mig i montern om du har vägarna förbi!

Förskottsblomma och Per-Olof Enquist

Jag har fått en väldigt vacker födelsedagsblomma av mina svärföräldrar. En förskottsblomma! Jag fyller nämligen inte år förrän på lördag men då är jag i min monter på Bokmässan i Göteborg så den dagen firar jag i en gigantisk bokflod. Kan en födelsedag vara bättre? Inte för en bokälskare som jag.
Men dagen kommer inte att vara någon "glidar-dag" för födelsedagsbarnet. Det är roligt men mycket arbetssamt under mässdagarna och lördagen är förmodligen den dagen som det är mest arbete.
Förra året firade jag också min födelsedag på Bokmässan. Den dagen hade jag totalt glömt bort allt vad firande hette tills min käre Ulf stod där med en grattisbok. Ett annat liv av Per-Olof Enquist. Då som först kom jag ihåg att det var min dag!Men den gratulationen varade länge och bra var den!
Sedan vann Ulf en tygkasse full med böcker i Sveriges Radios monter. Den kassen tog jag också hand om!

Nu hoppas jag bara att alla har varit och röstat idag, för det har jag!