Jag läser nästan för många böcker, tycker jag ibland.
Blir så himla sugen på att läsa så jag släpper allt annat, som jag borde göra, och bara läser.
Nu vill jag berätta om en av alla dessa böcker.
I gryningen tror jag att mamma skall väcka mig av Christina Wahldén.
Den handlar om Ombeni som har flytt från krigets Kongo till Sverige. Hon är 16 år och har bevittnat och blivit utsatt för fruktansvärt våld. Nästan hela hennes familj är utplånad och hon vet inte om hennes systrar fortfarande lever. Liten och rädd kommer hon till ett snöigt land med en helt annan kultur och med ett språk som hon inte förstår ett ord av. Hon blir väldigt snabbt placerad i en skola och där sitter hon genom lektionerna utan att förstå undervisningen.På nätterna skriker hon när hon i drömmarna återupplever allt det ofattbara. Men någon hjälp att bearbeta sitt trauma får hon inte.
Bit för bit berättas också hennes förfärliga historia och den går rakt in i själen.
Jag blir väldigt gripen av hennes ofattbara lidande. Denna och liknande historier finns säkert hos många av de flyktingar som kommer hit till Sverige.
I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig finns kvar hos mig länge efter att jag läst den sista sidan.
