Nu är jag packad inför Bokmässan

På bilden syns en del av min packning till Bokmässan i Göteborg. I morgon åker jag och fixar med min monter tillsammans med författaren Inga Holm. Som vanligt delar vi på monter. I år har den nummer A01:03.

När vi har byggt klart montern så installerar vi oss i vår övernattningslägenhet. Efter det blir onsdagskvällen lugn och vi laddar inför den första mässdagen.

Under dagarna kommer jag att dela ut en del gratis ex av Månguden, andra boken om Fry.

Nu tar jag en liten bloggpaus och lever livet på Bokmässan. Återkommer när mässdagarna är över.

Kom gärna och hälsa på mig om du har vägarna förbi!

 

Monika

Läsarens port på Bokmässan i Göteborg

 

Den årliga, jättegigantiska Bokmässan i Göteborg börjar på torsdag. Det kommer att bli fyra intensiva dagar för mig. Jag har min monter A01:03 att bevaka, men jag har också en föreläsning.

På torsdag 27/9 kl. 12.30 gör jag ett framträdande på Unga Scen vi Barnens Torg.

”Läsarens port – varje ny bok måste erövras”.

Här är en länk till scenprogrammet.

Jag kommer att berätta om min syn på läsande och hur vi kan få framförallt barn och unga att läsa mer. Jag brinner verkligen för den här uppgiften. Varför blir en del människor stora bokslukare och varför vill en del inte ens titta åt en bok?

Om detta skall jag prata och samtidigt ge lite tips och råd till både lärare och föräldrar.

Välkommen att lyssna om du är på Bokmässan den dagen!

 

Monika

Sommarhuset av Anna Fredriksson

 

Sommarhuset av Anna Fredriksson fick jag tips om via någons blogg. Jag reserverade den genast på biblioteket och nu har jag läst den.

Den handlar om Eva, som är äldst i en syskonskara, men som inte har någon kontakt med sina syskon. När hennes mamma dör måste de mötas. Gemensamt är de ägare till ett sommarhus som har varit Evas andningshål i livet. Där har hon tillbringat mycket tid tillsammans med sin mamma. Syskonen har inte varit där på många år. Nu vill syskonen sälja huset. De vill ha sitt arv.

Eva flyr till sommarhuset, men bara några dagar senare kommer syskonen med sina familjer. Kan deras möte i huset bli en möjlighet att hitta varandra igen?

Känner igen mig själv i denna historia. Så som det var när min mamma gick bort. Jag var ett ensambarn på gott och ont. Alltså hade jag inga att dela med, men jag fick också gå där själv med alla saker och minnen som i all hast måste plockas bort. Det går inte att lämna föräldrahemmet som ett museum. Det här är en lågmäld historia för långsamt läsande. Känslor som tornar upp sig.

 

Monika

Riddarnas kamp av Anna Jansson med illustrationer av Mimmi Tollerup

Riddarnas kamp är en barnbok av Anna Jansson med illustrationer av Mimmi Tollerup.

Den handlar om Emil Wern som under medeltidsveckan i Visby löser det skumma mysteriet med vem det är som saboterar riddarspelen.

Anna Jansson är nog mer känd för sina deckare om polisen Maria Wern. I den här boken har hon använt polisens son som mysteriedeckare. Boken ingår i en serie med böcker som kallas för Emil Wern detektiv och som utspelar sig på Gotland.

En trevlig och spännande bok för de som nyss lärt sig läsa.

 

Monika

Från dröm till docka med TV4 Halland

Den 6 oktober kl. 12 har jag vernissage för min utställning ”Från dröm till docka”. Jag visar min docksamling och berättar lite om den lilla flickans dröm om dockor och varför jag började samla.

I går fick jag ett hastigt och plötsligt besök av TV4 Halland. Inför utställningen gjorde de ett nyhetsinslag som har visats i morgonnyheterna idag.

Vilken tid det tar att göra några sekunders inslag. Reportern var här i nästan 1,5 timma. Vi flyttade runt på alla möjliga och omöjliga platser. Vi testade på verandan, i vardagsrummet, i köket och så tillbaka till verandan igen.

 

Till slut blev det mitt kombinerade kök-vardagsrum som blev inspelsplats. Ovanpå detta var det filmsekvenser av olika dockor och docksamlaren=jag fram och tillbaka i olika situationer med de små liven. Intressant att se hur mycket arbete som ligger bakom ett litet inslag i nyheterna.

Inslaget finns att se på TV4 Halland play.

Utställningen pågår 6/10 – 27/10 på Vallås bibliotek i Halmstad.

Välkommen till vernissage den 6/10 då sjunger jag också några nykomponerade sånger om dockor.

 

Monika

God natt min katt av Linda Skugge med illustrationer av Kristina Digman

På biblioteket hittade jag en nyutgiven bilderbok med text av Linda Skugge. När jag också såg att det var Kristina Digman som illustrerat så plockade jag med mig boken hem.

God natt min katt handlar om en älskad katts liv som avslutas allt för tidigt. I boken finns både glädje och sorg. Precis så som livet är.

Det här är Linda Skugges debutbok som barnboksförfattare (tror jag, rätta mig om jag har fel!), men det jag verkligen gillar i boken är bilderna. Kristina Digman, som för övrigt är bosatt här i Halmstad, är en mycket god illustratör. Jag gillar verkligen hennes bilder.

 

Monika

Släktforskning kan ge mig idéer till nya böcker

Den stilige militären på bilden är min farfar. Bilden är förmodligen fotad 1908 eller 1909. Den tidigaste bilden av honom. Han älskade hästar. Senare i livet startade han en liten flyttfirma. Han körde med häst och vagn. En gammal tid, men ändå inte så länge sedan.

 

På den andra bilden finns hans mor, Hilma. Det är den enda bilden som finns av henne. Förmodligen fotad ca 1920. Hon står där på bilden och myser, framför sitt lilla hus, omgiven av mängder av blommor. Hon älskade blommor. I hennes lilla hus var det jordgolv. Det är några av de minnen som finns kvar av henne. De minnen som min pappa berättat för mig. Hilma dog 1927 på ålderdomshemmet i Mahult, Breareds församling. I den församlingen hade hon tillbringat nästan hela sitt liv.

Vem som var min farfars far vet jag inte. Farfar var ett oäkta barn. Hur nu någon kan vara oäkta. Han var lika äkta som alla andra som föddes. Han brukade säga: ”det farligaste för en arbetare är arbetslöshet och krig”. Blir du arbetslös har du ingen inkomst – blir det krig kan du dö.

Hilma föddes 1857. Hon var äldst i en stor syskonskara.

Nu har jag hittat nya fakta om henne. Jag har sökt i de gamla kyrkoarkiven. Då upptäckte jag att hon 1879 emigrerade till Tyskland, men kom tillbaka igen tre år senare. 1889 föds min farfar, den oäkta sonen. 1902 lämnar han hemmet, då var han inte ens fyllda 13 år. I folkräkningen 1900 står Hilma som fattighjon. 1910 och 1920 bär hon beteckningen understödstagare. Samma sak fast olika namn.

Hennes äldste bror åkte till Amerika 1881. Hennes näst äldste bror blev gruvarbetare i Billesholms gruva. Där förkortades hans liv. Den sista anteckningen om honom är i folkräkningen 1900. Där står han som ”kvarstående i obefintliga boken”. Förmodligen tog gruvan hans liv innan han ens blev 30 år.

 Att släktforska är som att lägga pussel. Små bitar fogas samman och det uppstår en bild. Jag har också lika svårt att sluta lägga pusselbitarna som när det är ett riktigt pussel. Jag säger: ”bara en pusselbit till” och så är klockan över midnatt.

 

Monika

Från dröm till docka

Om några veckor har jag vernissage på en utställning om dockor.

Jag skall visa min docksamling, men också berätta om dockans historia. Jag började samla på dockor i slutet av 1960-talet och fortsatte fram till mitten av 1980-talet.

Allt startade med en dröm som jag fick som väldigt liten flicka i slutet av 1950-talet. Jag brukade ofta göra utflykter med min mormor. Vi besökte olika platser i staden och avslutade ofta med att gå till Cecils konditori. Ägaren till konditoriet hade en docksamling med dockor från en mängd olika länder. De stod uppradade på hyllor av glas. Jag började drömma om en sådan docksamling. Nu finns de hemma hos mig, sextiofem olika dockor från många länder, men nu planerar jag också att avveckla min docksamling. Några av dockorna har jag redan gett i gåva till olika människor som jag möter i samband med att jag är på författarbesök. Så får dockorna göra en ny resa och åka ut i världen igen.

Men innan hela samlingen har lämnat mitt hem så gör jag en utställning.

Lördagen den 6 oktober kl. 12–14.00 är det vernissage på Vallåsbibliotek i Halmstad. Jag kommer att berätta om min dröm och lite om dockornas historia. Det kommer också att bli några sånger. Några nykomponerade sånger om drömmar och dockor.

Utställningen finns på Vallås bibliotek under perioden 6 – 27/10.

Välkommen att göra ett besök!

 

Monika

Sjuk till lucia och Alva-böckerna av Jessika Berglund

Jessika Berglund är författare och har medverkat i många olika barnböcker. Jessika är också en av medlemmarna i Barnboksnätet, som är en sammanslutning av barn- och ungdomsboksförfattare i väst. Jessika är en positiv och kreativ författare och illustratör som jag brukar möta vid våra träffar i Göteborg. Blev därför väldigt nyfiken när jag hittade Jessikas senaste bok som heter Sjuk till lucia. Nästan varje gång jag är på biblioteket så ropar böckerna till mig att jag skall stoppa ner dem i väskan och bära hem dem. Den här boken var en sådan.

Sjuk till lucia är en lättläst bok från Nypon förlag. Den är för åldersgruppen från 9 år.

Den handlar om Mia och Shirin som längtar och väntar på att det ska bli lucia. Det är extra viktigt just i år eftersom det är deras klass som ska lussa. Men vad händer om man blir sjuk precis till de viktiga repetitionerna?

Jessika Berglund är också konstnär och illustratör men till denna bok har illustrationerna gjorts av duktiga Pia Johansson som också är medlem i Barnboksnätet.

Sedan har jag också lånat hem Jessikas underbara serie om Alva. Alva och våren, Alva och sommaren, Alva och hösten och Alva och vintern. I den serien har Jessika gjort egna illustrationer. Den här serien borde alla småbarnsföräldrar läsa. Den ger en upplevelse av små ting och händelser som man som föräldrar kan uppleva med sina barn, om nyfikenheten och det lugna tålamodet existerar. Det finns så mycket i naturen och vardagen som går att ta till vara. En upplevelse med barnen som inte kostar några dyra pengar. Serien fick mig att tänka på Måns och Mari från vår till vinter av Kaj Beckman. En serie som jag läste med mina barn när de var små. De är inte lika, men jag fick samma varma känsla när jag läste Alva-böckerna.  

 

Monika

Vinn en entrébiljett till Bokmässan i Göteborg

Skall du besöka bokmässan i Göteborg 27-30/9?

Mitt bokförlag lottar ut en entrébiljett till valfri dag.

Gå in och gilla Solbarnet – Böckerna om Fry på facebook, så är du med i tävlingen.
Skriv också en kommentar, här på bloggen, om att du vill delta i tävlingen och någon liten tanke om ditt besök på Bokmässan.

Oavsett om du vinner eller inte så är du välkommen att besöka mig och förlagets monter A01:03. Jag finns där varje dag och berättar om böckerna. Vi delar också ut ett stort antal gratisböcker.

 

Monika

Bokmässan i Göteborg 2012

Den gigantiska Bokmässan i Göteborg närmar sig med stora kliv. Varje år känns den länge väldigt avlägsen och långt borta, men plötsligt inser jag att det är bara några veckor kvar och mycket praktiskt som måste göras. I år är mässdagarna 27-30/9. De första dagarna är det mest för branschfolk, bibliotekarier, lärare och bokhandlare.

Som vanligt har jag monter tillsammans med författaren Inga Holm. Vi trivs väldigt bra tillsammans och har fruktansvärt roligt både på mässan och utanför. Det är intensiva dagar och på kvällarna är det skönt att bara ta det lugnt och vila de trötta fötterna. Vi blir som två soffpotatisar som slänger oss i viloläge.

Är du på Bokmässan så kom gärna och hälsa på mig. Jag finns i monter A01:13.

Torsdagen den 27/9 kl. 12.30 har jag också en föreläsning om ”Läsarens port – varje ny bok måste erövras”. Plats för detta är på Unga Scenen vid Barnens Torg. Kom gärna och lyssna på mina idéer om hur vi ska få barn och ungdomar att läsa mer.

 

Bilden är från Bokmässan 2011. Inga Holm berättar om sina böcker för några av de 100 000 besökarna.

 

Monika

Mannen från Le Havre - en film av Aki Kaurismäki

Jag har fått en favoritregissör. För några dagar sedan såg jag ”Mannen från Le Havre” och i förra veckan skrev jag om filmen ”Mannen utan minne”. Båda dessa filmer är regisserade av den finländske regissören Aki Kaurismäki.

Mannen från Le Havre blev vinnare av Juryns pris i Cannes 2011. Den har också fått goda recensioner av Nyhetsmorgon i SVT och Expressen recensent kallade den för briljant.

Filmen har samma lågmälda och fåordiga sätt att uttrycka sig, som är kännetecken för Kaurismäki.

Den handlar om en man med ett förflutet som bohemisk författare. Hans liv består numera av att vara skoputsare och ett kärleksfullt äktenskap med kvinnan Arletty. Allt förändras när Arletty får en allvarlig sjukdomsdiagnos samtidigt som båtflyktingen Adrissa dyker upp.

Nu måste jag se fler filmer av Kaurismäki. Denne filmens mästare.

 

Monika

Kungen och drottningen i Halmstad

I går var Antikrundan i Halmstad. I dag är kungen och drottningen på Halmstadvisit.

Nu undrar jag bara: Vad händer i morgon?

Ja, inget speciellt förmodligen. Onsdagen kommer nog bara vara en helt vanlig, grådaskig onsdag. Om man inte fyller den med något. Nu är ju kungligheterna och antikviteterna avklarade så då får man titta i stjärnorna efter något bättre.

Varför inte en bal på slottet eller en tur till kungen av Sand. Den kungen brukar husera i Sandhamn, som ligger på vägen till Tylösand. Vem är då kungen av Sand, kanske någon frågar. Jo, den berömde Per Gessle, Halmstads egen kung.

Idag gör däremot Sveriges kung besök på Wapnö mjölkgård, Halmstads högskola och ett företag som bor alldeles strax intill mig: HMS Network. Då har jag räknat ut att kungen måste åka förbi mig för att transportera sig mellan högskolan och HMS. Kanske borde jag gå ut med en flagga i handen?

Bilden föreställer kung Ingemund. En ganska vankelmodig kung i mina böcker om Solbarnet. Alltså inte alls lik varken Per Gessle eller Gustav.

 

Monika

Antikrundan i Halmstad

Halmstad har ett mycket vackert och nytt stadsbibliotek. Det invigdes 2006. En del av byggnaden står på pålar som är förankrade i Nissan, ån som rinner genom staden.

 

 

 

I dag är emellertid inte biblioteket ett bibliotek. Idag är det en inspelningsstudio.

Antikrundan är på besök och folk går ”man ur huse” för att titta och eventuellt visa upp något av saker som de har i sina gömmor. Programledarna Anne Lundberg och Knut Knutsson är på plats

Det blev en lång kö som ringlade sig in i det stora glashuset. Det får mig att fundera över varför antika saker är så populära och varför det är så intressant att titta på detta program, som kallas för Antikrundan. Är det en show? Är vi prylfixerade? Är vi historiskt intresserade? Är vi kändisfixerade och vill väldigt gärna synas i TV (finns kanske en chans att min näsa syns under en halv sekund!)?

Inte vet jag. Jag vet bara att jag inte är prylfixerad. Jag vill resa med lätt bagage så varför skall jag då äga en tung och för mig okänd byrå från 1700-talet som jag inte vet något om, som jag inte har någon relation till. Och som dessutom kostar flera hundra tusen.

Det trevliga i Antikrundans besök är ju annars att Halmstads fina bibliotek visa upp. Besök biblioteket nästa gång du kommer till Halmstad. Det är en upplevelse även utan Antikrundan.

Bilden över Nissan är min men övriga bilder är lånade från bibliotekets webbsida.

 

Monika

ABF fyller 100 år

 

ABF, Arbetarnas bildningsförbund föddes 1912. Det är 100 år som passerat. En förfärligt lång tid och ändå bara ett litet andetag i den stora evigheten. Men tänk så mycket som har förändrats.

Är vi mer bildade nu än då?

I alla fall finns det fler möjligheter för fler människor att få läsa och lära och upptäcka.

I dag har jag varit med Kvartersteatern och firat ABF här i Halmstad. ABF bor i en gammal tågstation. På 60-talet gick det tåg till Bolmen från denna station. Perrongen finns kvar och där spelade skådespelarna ett historiskt firande.

 

ABF:s förste ordförande Rickard Sandler kom på besök och blickade tillbaka över de passerade 100 åren.

100 år med drömmar och bildning.

 

Monika

Att korsa pelargonier

Jag har flera stora pelargoner på min altan. De står där nästan hela året. Det brukar bara bli en eller två månader i början av året som jag ställer ner dem i källaren.

 

Jag är däremot ingen expert på pelargoner. Det är bara tre av sorterna som jag kan namnet på, Mårbacka, Tulpanpelargon och en som kallas för Blueberry och som är frösådd.

Nu tror jag emellertid att jag har omedvetet lyckats korsa två pelargonier. Dels min Blueberry och dels min Tulpanpelargon. Blueberrys blommor har svaga stänkt av rosa, men halva blomman har nu blivit helt rosa. Tulpanpelargonen har samma färg men ser inte längre ut som en tulpan.

 

Märkliga ting sker i den omedvetna odlarens värld.

 

Monika