Inga Holm och älgen Gruffe

Vilken fart sommaren har!
Dagarna rusar i en strid ström och jag hinner nästan inte med. Underbart väder har det varit. Mycket sol och ganska få regnskurar. Torrt är det i jorden och jag har burit vattenkannor nästan varenda dag.
Den 7 augusti är det boksläpp på Isvintern. Min tredje bok om bronsåldersflickan Fry. När jag bestämde datum kändes det oändligt långt borta men nu är vi snart där. Det skall bli jätteskönt med bokpremiär och jag vet att det är många som väntar på den.
Snart är det också september och Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. I år delar jag monter med författaren och illustratören Inga Holm från Skara. Hon har skrivit de trevliga barnböckerna om älgen Gruffe som är en hejare både på att åka motorcykel och skidor. Böckerna är rikt illustrerade med många spännande små detaljer som barn alltid har en stor förmåga att upptäcka. De passar bra både som egen läsning för de barn som nyss lärt sig läsa och som högläsning för mindre barn. Finurligt har Inga lämnat plats i texten så det går att passa in egna namn på karaktärerna i boken. Gruffe åker motorcykel och Gruffe åker skidor heter böckerna.
Det skall bli trevligt att dela monter med Inga och Gruffe.

Ensamma på sommarön av Eva Swedenmark

Här på västkusten har vi fått lite välbehövligt regn. Ett ganska massivt åskväder under natten och några bra skurar under för- och eftermiddagen. Det har blivit behagligt svalt inomhus.
Mindre svalt blev det i min processor i datorn. I går var det stopp mitt i värsta värmen och nu har jag konstaterat att jag måste byta. En kostnad som jag, så klart, inte hade kalkylerat med. Men vad gör man? Måste ju ha en fungerande arbetsdator. Vad skulle jag göra utan den!

Trevligare saker finns det att berätta om. Jag har läst Eva Swedenmarks tredje bok om Johanna: Ensamma på sommarön och jag får säga att jag blir mer och mer fast i denna välskrivna bokserie.
I denna delen har Johanna slutat åttan och det är äntligen sommarlov. Nu skall familjen samlas på sommarön för några härliga veckor. Men allt är inte som det brukar. Föräldrarna har skilt sig och mamma följer inte med till ön. Johanna får återigen ta hand om sina småsyskon när pappa är mer eller mindre frånvarande men på ön finns något nytt och spännande: Leon som är från Frankrike.
Boken är som vanligt lättläst och smårolig mitt i Johannas eländiga situation.
Jag vet vilken bok jag skall leta efter nästa gång jag går till biblioteket. Måste ju läsa fjärde delen!

En utflykt till Bjärehalvön

För några dagar sedan gjorde jag en liten utflykt till den undersköna Bjärehalvön. En kväll när molnen hopade sig och det föll några spridda regndroppar. Faktiskt de enda som synts till på flera veckor. Vi hade packat en fikakorg och tänkte oss en fin stund vid havet. Regnet verkade upphöra men när vi klev ur bilen så föll dropparna i en finstilt dusch över oss. Men vi trotsade vädergudarna och traskade ut på klipporna och se: bit för bit bröt solen igenom och det blev den soliga utflykt som vi tänkt oss.
Från Hallandsåsens sluttningar är det en vidunderlig utsikt över havet som omgärdar udden, både mot Skälderviken och Laholmsbukten.

Den gröna halvön är ett av mina favoritställen för bronsåldersfynd. Gravhögarna ligger tätt och ute på klipporna i reservatet, nedanför Hovs Hallar, finns också några stora stenrösen som kallas för Gröthögarna. För några år sedan gjorde släkten en dagslång fotvandring från Båstad till Torekov. Den turen kan jag rekommendera. Den följer havet och på några ställen går det bra att stanna och ta sig ett dopp.
Om du kör med bil är det lämpligt att ta väg 115 från Båstad och sedan svänga av vid Hov. Följ sedan Ingelstorpsvägen ned till havet.
Andra delen i min bokserie om Fry heter "Månguden". Den avslutas vid denna plats med solskivan som sänker sig i havet och eldsflammor som stiger upp mot skyn.
Det är inte så underligt att jag valde den platsen.

Hallandsgården vaknar på Galgberget

Jag har varit på några trevliga dagar som heter "Hallandsgården vaknar".
I Halmstad finns ett litet berg som kallas för Galgberget. Det ligger inte många stenkast från centrum och är en lummig oas mitt i stadsvimlet. En plats med vacker utsikt över staden och motionsspår och promenader som är inramade av bokskog. En gång i tiden användes berget som stadens avrättningsplats och märkligt nog lever namnet kvar än i dag. I denna gröna oas har också Länsmuseet ett friluftsmuseum med en samling byggnader från framförallt 1800-talet.
Under sommaren görs guidade turer bland husen och på gårdstunet kan besökarna ta en kopp kaffe med nygräddad våffla.Här finns inga plastmuggar och kaffet serveras i en liten porslinskanna.
Helgen som gick har husen vaknat upp med allehanda aktiviteter. Aktion, musik, marknad, Rosens antikrunda och teater är bara några av de trevliga saker som gick att delta i under lördagen och söndagen. Ett fint väder är viktigt för en sådan helg och det har det verkligen varit.
Jag har varit på plats med mina böcker och det är fantastiskt roligt att möta mina läsare och höra om deras upplevelser av läsningen. Nu i sommar har jag inplanerat mycket möten med läsarna och det är verkligen en energikick! Det behövs i detta ensamarbete!