Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

söndag 31 maj 2015

Odinsbarn av Siri Pettersen


 

Fantasy brukar inte stå överst på min lista,

men då och då hittar jag någon bok som jag läser. Odinsbarn av norska Siri Pettersen är en sådan bok.
 

Boken är första delen i en serie som går under namnet Korpringarna.

Huvudpersonen heter Hirka, och är femton år. Hon är inte som alla andra, för alla andra har svans, men det har inte Hirka. Hennes far har sagt att en varg bet av svansen när hon var ett spädbarn, men när hon snart skall göra Riten, som alla genomgår, berättar hennes far att hon är ett odinsbarn, en svanslös, någon som kommer från en annan värld. Myten säger att odinsbarn för med sig röta och död. Samtidigt startar oroligheter i landet, krig hotar och varelser, som knappast någon trodde fanns, stiger fram ur stenportarna.

Det här är en tjock bok på mer än 600 sidor,

och jag är väldigt glad att jag inte gav upp utan fortsatte att läsa, trots att jag inte tyckte det var särskilt spännande i de 300 första sidorna. Men, det här är en mycket välbyggd fantasyvärld, och det är mycket som skall placeras innan händelserna tar fart. Att öppna bokens dörr tog tid (jag brukar säga att varje ny bok har en dörr, som måste öppnas, det gäller bara att ha tålamod och inte ge sig), och läsaren får verkligen belöning. Mot slutet vill jag inte att den skall ta slut. Jag drar och drar på detta, som måste komma. Jag läser några sidor och lägger boken, gör något annat, men till slut läser jag sista sidan, och det blir tomt. Jag vill ha mer. Så när andra delen i Korpringarna, Röta, kommer på svenska till hösten, då kommer jag att hänga på låset. För övrigt så är författaren Siri Pettersen på Bokmässan i Göteborg, så passa på att lyssna till henne, om du ändå är där.

Monika
 
Odinsbarn hos Adlibris
Odinsbarn hos Bokus

fredag 29 maj 2015

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson


 

Jag gillar Majgull Axelsson

och har läst ett antal romaner av henne. Nu har jag också läst hennes senaste Jag heter inte Miriam.

Romanen handlar om Miriam, som egentligen inte heter Miriam utan Malika.

I början av boken samlas familjen för att fira hennes åttiofemårsdag. På Miriams arm finns siffror tatuerade.  Hon är en av de överlevande från Auschwitz och Ravensbrück, en av dem som kom med de vita bussarna till Sverige i slutet av andra världskriget. Men Miriam bär på en hemlighet, och på sin födelsedag säger hon att hon inte heter Miriam.

Det här är återigen en mycket stark roman av Majgull Axelsson.

Som läsare får vi följa Miriam i både Auschwitz och Ravensbrück, men också hur hennes liv gestaltar sig i Sverige. Rädslan och sanningen som hon döljer i hela sitt vuxna liv. Hon är en överlevare, en som vet att hon inte kan berätta sanningen, att hon är rom, zigenare, och att hon måste dölja detta för att få stanna i Sverige, för att bli älskad av de människor hon möter.

Jag bugar för Majgulls förmåga att beskriva ett levnadsöde,

att klä rädslan och skammen i ord. En gudabenådad förmåga att gå in i en annan människas liv, och förmedla det till oss som läsare.

Monika
 
Jag heter inte Miriam hos Adlibris
Jag heter inte Miriam hos Bokus

lördag 16 maj 2015

Grevens slott - VINN EN BOK!


Nu kan du vinna min senaste bok Grevens slott - tävlingen pågår till den 24/5

VINN EN BOK!

För att fira boksläppet av min senaste bok Grevens slott lottar förlaget ut 3 ex av den nya titeln.

Grevens slott

är en spännande bok som handlar om de tre barnen Siri, Erik och Viktor som under sommarlovet jagar en vampyr och blir monsterjägare. Den är lämplig för åldersgruppen 6 – 9 år.

Gå in på facebook

För att vara med i tävlingen behöver du bara gå in på Solbarnets sida på facebook  och skriva en kommentar.
Tävlingen avslutas den 24/5.

Läs mer om boken:


Välkommen att vinna en bok!

Monika

torsdag 7 maj 2015

Grevens slott av Monika Häägg


 

Grevens slott är min första barnbok.

Tidigare har jag skrivit bokserien Solbarnet - om bronsåldersflickan Fry. Serien innehåller titlarna Solbarnet, Månguden, Isvintern och Kungsgården. 2013 utkom jag också med kortromanen Jag spelar min roll. Alla tidigare böcker har varit riktade till ungdomar och vuxna. Men nu har jag utkommit med en bok för åldersgruppen 6 – 9 år.

Grevens slott handlar om Erik, Siri och Viktor som en kväll i början av sommarlovet upptäcker en mystisk figur som smiter iväg mellan tandläkare Jönssons höga plank och Johanssons granhäck. Barnen sitter bakom den gamla tågstationen och har långtråkigt. De vill att något skall hända. Det är då som den mystiska figuren dyker upp. Finns det vampyrer och vem är greve von Draculs? Barnen är inte helt säkra, men med hjälp av en påse vitlökar, och en stor portion mod, avslöjar de vampyren och blir monsterjägare.

Boken kan både vara en spännande bok för en nybörjare, inom läsandets vidunderliga värld, eller en trevlig stund tillsammans med högläsning. Den är första delen i en planerad bokserie som jag kallar för Monsterjägarna.

Det är alltid lika trevligt att hålla en rykande färsk bok i handen

Grevens slott finns hos nätbokhandlarna,

och en del bokhandlare, men vill du ha ett signerat ex så lämna ett meddelande till mig, så fixar jag det.

Monika

Grevens slott hos Adlibris
Grevens slott hos Bokus

fredag 1 maj 2015

Ariane Wahlgrens stipendiehus i Aten



Herodes Atticus-teatern i Aten

Jag har varit två veckor i Aten.

Två underbara vårveckor med sol och en lagom temperatur för mitt välbefinnande. Inte för varmt, inte för kallt, alldeles lagom.


Ariane Wahlgren på sin terrass med Akropolis i bakgrunden (foto i huset på Drakougatan)

Genom Sveriges Författarförbund fick jag ett vistelsestipendium

i Ariane Wahlgrens hus på Drakougatan i Aten. Ariane var utrikeskorrespondent för Sveriges Radio och vid sin död 1993 testamenterade hon huset till Sveriges Författarförbund. Det är jag väldigt tacksam för.


Den vindlande spiraltrappan i Ariane Wahlgrens hus

Huset ligger, på Philopapposkullen,

högt över den backiga och branta storstaden, med en magnifik utsikt från den soliga takterassen. En liten vindlande spiraltrappa leder upp till taket med utsikt också över Parthenon och Akropolisklippan. Frukost med koltrastsång, små soliga eftermiddagsstunder med en bok, och kvällar med stjärnhimmel gjorde denna resa till en magisk upplevelse.


Den branta trappan utanför Ariane Wahlgrens hus i Aten

Huset delades med Erik Mellgren,

journalist och författare, som var stipendiat för journalistförbundet. En trevlig bekantskap för både mig och min käre Ulf, som följde med under Atenveckorna.


De Kykladiska kvinnofigurerna

Vad hinner man att göra under två Atenveckor?

Mitt historiska intresse fick verkligen sitt lystmäte. Mängder av besök på museum. Givetvis nya Akropolismuseet, Bysantinska museet, arkeologiska museet och det som fick mig att bli extra lycklig, det Kykladiska museet med sina vackra kvinnofigurer i sten.


Haphaestus tempel på Agoran - bäst bevarade templet i Grekland

Staden är full av historiska platser.

Den grekiska Agoran fick givetvis ett besök. Här känns historiens vingslag extra tydligt, här talade Socrates och här samlades de folkvalda. Men en ännu tidigare plats är Pnyx, den första antika folkförsamlingen, med plats för 10 000. Lite oansenlig med bara stenformationer kvar, men ändå så magisk, här stod demokratins vagga. Akropolisklippan och Parthenon, en gudarnas boning, är synlig i alla väderstreck, och givetvis blev det ett besök på den berömda höjden. Zeuztemplet med sina gigantiska kolonner, Kerameikos med sin gamla väg kantad av begravningsmonument, och som den teaterfantast jag är så blev det besök också på Herodes Atticusteatern och Dionysosteatern.


Skuggteater i Plaka

Plaka, gamla stan, är söt med sina vindlande gränder,

men tyvärr fylld av diverse krimskrams, men också mängder av mysiga tavernor. Sista dagen hittade jag också en liten teater i Plaka, som framförde skuggteater. Spännande och kul, trots att jag inte förstod så mycket av grekiskan.


Glyfada utanför Aten

Atens lokaltrafik är både välfungerande och billig.

Det blev ett antal resor till både hamnstaden Pireus, Glyfada och några strandhugg längs kusten.


Fantastisk utsikt från Philopapposkullen

Mycket finns kvar att se,

trots en gigantisk flod av intryck under veckorna.
Jag är hänförd, överraskad och väldigt tacksam att få njuta av Aten i bästa vårskrud.

Tack Författarförbundet och tack Ariane som gav denna gåva till Sveriges författare och journalister.

Monika