Utstraffad: en uppdiktad men inte helt osann historia

 

Jag har läst Utstraffad: en uppdiktad men inte helt osann historia av Inka Persson. Romanen utkom i augusti och är Inka Perssons fjärde titel. Hon har tidigare utkommit med trilogin om Viola – en kvinna som går sina egna vägar – med de spännande titlarna Någonstans blommar asfalten, sa hon och packade ryggsäcken, Som man bäddar får man ligga, sa hon och steg upp, Man tar vad man har, sa hon och sträckte sig efter månen.

Utstraffad handlar om Elli som glad och förväntansfull börjar en ny anställning på en resursskola. Hon tycker att hon fått drömjobbet. Tyvärr blir det nya arbetet inte så som hon hoppats på. På skolan råder en dold maktstruktur och en frånvarande ledning. Vissa av hennes lärarkollegor önskar inte en ny kollega och speciellt inte en kollega som vill se nya arbetsmetoder. Elli kämpar för att bli accepterad, men konflikterna eskalerar och blir till kränkningar.

Historian berättas ur tre olika personers perspektiv och det gör att läsaren får följa även huvudkaraktärens medarbetare och motståndare.

Berättelsen är en intressant och stundtals förfärande beskrivning av hur även vuxna kan mobba varandra. En situation som jag tror tyvärr är ganska vanlig på arbetsplatser. Ibland i större skala, men ibland också i små ganska svårtydda situationer som ständigt pågår. Texten löper lätt och det är inte svårt att identifiera sig med huvudpersonen Elli.

Utstraffad är en roman som befinner sig i både fiktion och verklighet. Jag tror att det är svårt att skriva en sådan här berättelse om författaren inte själv har upplevt liknande arbetssituation.

 

Monika

Halmstads Kvartersteater - del 32 - Kulturcocktail våren 2002

Kulturcocktail med Halmstads Kvartersteater på Kulturhuset, Folkparken 2002

 Året började med mycket snö och väldigt kallt i Kulturhuset. Den gamla byggnaden blev som en tunn lada som kylan trängde rakt igenom. I början av året arbetade jag mycket med manus till Christian IV Gästabud. Den 9 januari hade jag möte med musiklärare på Kulturskolan för medverkan i sommarens Gästabud. Det var också en del av körerna som bjöds in att medverka och till sångrepetitionerna engagerades sångläraren Anna-Karin Bjärnklint. Det här året ville vi också att det skulle vara bläckblåsare som stod för det musikaliska.

Christian IV Gästabud med Halmstads Kvartersteater på slottet 2002

I januari hjälpte jag också Åsa S. med musik och ljud till kabarén Kulturcocktail. Åsa var regissör och vi hade plockat ihop en del nya scener men också en hel del från kabaréer som kvartersteatern hade gjort under årens lopp. Det blev en bra mix och Kulturcocktail ett namn som speglade denna blandning av gammalt och nytt.
Åsa hade aviserat att hon skulle vara studieledig till hösten och vi annonserade redan i januari efter en vikarie. Jag tyckte att det var lite tråkigt att Åsa skulle vara borta ett helt år. Det kändes som personalgruppen var ett väl fungerande team som arbetade bra tillsammans. Det skulle inte bli lätt att hitta en ersättare.
Den 17 januari möttes vi av en bedrövlig syn på vårt kontor i Kulturhuset. Det hade varit inbrott och vårt kassaskåp var sönderslaget och uppbrutet. Både kontanter och nycklar var stulna. Vi blev tvungna att byta alla lås i dörrarna. Ett besvärligt arbete eftersom det var förfärligt mycket dörrar in i det gamla huset.

Under den här tiden gjorde jag mycket research om det gamla Halmstad och vad som hände historiskt under perioden på 1600-talet när Christian IV höll Gästabud i Halmstad. Slottet var nybyggt och stod klart en tid innan, men bara ett halvår senare uppstod en brand och nästan hela Halmstad försvann i lågorna. Det var i stort sett bara slottet och kyrkan som stod kvar. Jag läste och skrev manus och samtidigt hade jag och Ulf mycket diskussioner både om kvartersteaterns framtid och gestaltandet av Gästabudet. Det var åtskilliga timmar som vi tillbringade hemma med att diskutera framtiden. Så var det, mer eller mindre, under alla åren vi arbetade tillsammans med kvartersteatern. Jag inser att jag förmodligen gav väldigt många gratis arbetstimmar genom att jag och Ulf ofta, vände och vred på problem som fanns med verksamheten, diskuterade och letade lösningar när vi var lediga eller när vi gick till och ifrån Kulturhuset. Kvartersteatern fanns med både dag och natt och många gånger vaknade jag på natten och satt uppe och löste praktiska problem.

Skuggorna vid Träbron med Halmstads Kvartersteater, Kulturhuset, Folkparken 2002

Under den här tiden fortsatte repetitionerna med Skuggorna vid Träbron, men mitt största fokus var ändå på sommarens föreställning på slottsgården.
I slutet av januari besökte jag och Ulf Ljus & Dekors verkstad och Marianne Dillberg visade och berättade om scenografin till Skuggorna vid Träbron.

Den 31 januari var det genrep för Kulturcocktail. Allt gick bra och ännu en föreställning var färdig. Den 2 februari var det premiär på kaféscenen.  Efteråt var det premiärfest bakom ridån på stora scenen. Festkommitté var Lena L., Karolina B. och Johanna B. De var några av våra yngsta skådespelare som alla tre var med och repeterade Skuggorna vid Träbron. Den här kvällen hade de gjort Taccos och det var mycket uppskattat. Att hjälpa till vid andra föreställningar än den egna var något som vi arbetat med under ganska många år. Det var allt från att vara festkommitté till att sälja biljetter och pausfika. Jag tror de flesta under årens lopp tyckte det var roligt att hjälpa till vid de andras föreställningar. Varje år blandade vi i vilka som var med i uppsättningarna och efter ett antal år kände de flesta var andra. Det blev en bra blandning mellan unga och äldre och det gjorde också att alla i kvartersteatern kände sig som en stor familj som inte var svår att bli en medlem av. Varje år kom ett antal nya som blev välkomnade av skådespelarna med mer erfarenhet.

Monika