Resa med böcker

Så avslutar jag strandsäsongen med en härlig och somrig morgonpromenad. Från 1:a maj är inte min fyrbente vän, Solo, välkommen så då upphör jag också med besöken. I september är jag tillbaka igen. Nu skall alla glada badgäster inta de fyra mil sandstrand som omringar Halmstad.

Morgonen bjöd också på ljumma vindar och när jag kom hem såg jag att päronträdets blommor är på väg att slå ut. Det är nästan två veckor senare än förra våren. Vi har verkligen haft en isvinter i år!

I morgon är det Valborg och då reser jag med tåg till Gävle. Under resan tänker jag avsluta "De fattiga i Lodz" och några ungdomsböcker får också följa med i packningen. På 1:a maj är jag i Uppsala och upplever Majmiddag hos min son på Östgötanationen.

Framsida till Isvintern

Framsidan till min 3:e bok "Isvintern" blev klar i dag. Thomas Häägg har gjort layouten och jag är mycket nöjd med resultatet. Bilden med vargen som tonar fram ur isen är en lämplig illustration till vad boken handlar om. Vargen har inga vargögon utan en människas ögon. I slutet av boken förstår man varför...
Fry är bokens huvudperson. Hon är ett Solbarn och utvald av Solgudinnan, i första kapitlet blir hon jagad av vargar. Isen symboliserar den starka snö- och isvinter som plötsligt fyller bronsåldersmänniskornas värld. Fry är snart fjorton solvarv och är på väg att bli Solgudinnans tjänare men allt förändras när snöstormen överraskar henne. En främling blir hennes räddning. Men är han en vän eller fiende? Fry springer för sitt liv, inte bara från vargar utan också från människor. Boken är den spännande fortsättningen på "Solbarnet" och "Månguden". I augusti blir det boksläpp.

De fattiga i Lodz

Nu är det äntligen min tur att läsa Steve Sem-Sandbergs: "De Fattiga i Lodz". Jag reserverade den på biblioteket i början av januari och nu har jag fått avisering om att det går bra att hämta den. Det har varit många i kön framför mig och dessutom är det en tjock bok som de flesta tar god tid på sig att läsa. Nu skall jag bara avsluta "Vargbröder" av Michel Paver och "Flykten från Berganien" av Eva Ibbotson. Till dessa två återkommer jag med en kommentar.

I min trädgård har rabarberna redan hunnit en bra bit. Om någon vecka kan jag skörda och göra en liten rabarberpaj. Krusbärsbusken är nu helt grön och de röda tulpanerna fortsätter att lysa upp min tillvaro.

Cykeltransport

Det är härligt nu när våren är fast förankrad i luft och mark. Cykelturer är t.ex. inte längre något problem. Det är bara att lyfta fram det lättframkomliga fordonet och sedan susar man i väg med ett muntert surrande ifrån hjulen. På några minuter har jag transporterat mig både till frisören och biblioteket.
Besöket hos frisören var nog rekordsnabbt. Jag gick tittade in genom dörren. Det var ledigt. Jag satte mig i stolen och blev med en väldig fart insvept i ett grått skynke. Håret kammades ut och duschades (10 sekunder i denna del!). Saxen sa knips, knips ett fåtal gånger och sedan åkte det grå skynket av sammtidigt som jag fick en snabb blick i en backspegel. Reste mig ur stolen och räckte över pengarna och var sedan raskt utanför dörren. /5 minuter allt som allt/!

Biblioteket har ett helt annat tempo. Idag skulle jag bara lämna tillbaka en kasse med böcker och sedan ta en liten titt in bland hyllorna. En liiiiten titt kan bli en ganska låååång titt. Jag tror att böckerna ropar från hyllorna. Jag är nu ganska säker på att det är så. Jag kan inte gå förbi en hylla utan att jag måste stanna. / 1 timme allt som allt/!

Något nytaget foto på mig efter frisörbesöket finns inte. Jag bidrager istället med min nyfriserade hund! Där var det ingen snabbvisit! Dessutom försvann halva hunden
/2 timmar allt som allt/

Kyrkogårdsboken avslutad

Jag har varit på min altan under hela eftermiddagen. En ljuvligt, härligt, solig dag med sommarvärme. Jag har putsat altanfönster och däremellan belönat mig själv med att läsa. Och vips! Så var alla fönsterna putsade och jag hade läst ut boken. Jag blev förvånad själv över hur enkelt de där fönsterna, som annars brukar ta evigheter att putsa sig igenom, var avklarade. Bra kombination med bokbelöning!

Jag vill ge "Kyrkogårdsboken" av Neil Gaiman stora fång av guldstjärnor. Den är en fantastisk historia som både är spännande och berörande. Det är med stor kärlek som den lille pojken växer upp bland de döda på kyrkogården och utanför finns hotet och hatet. Innan jag slår igen boken har jag också fällt en liten tår. Inte av sorg men av vemod.

Jag bugar för Neil Gaiman!

Kyrkogårdsboken

Jag läser just nu "Kyrkogårdsboken" av Neil Gaiman. Han är en författare som jag inte läst något av tidigare men Gull Åkerblom har rekommenderat honom och min äldste son har läst flera av hans romaner på engelska. Nu är jag mitt i boken och den är fastligt spännande. Ingen TV i världen kan locka mig ifrån boken. Inte ens på fredagskvällen.

I min trädgård har tulpanerna slagit ut i buketter under dagen och krusbärsbusken har levererat de första små gröna bladen. Alldeles intill busken växer den spröda gräslöken. Helt fantastiskt!

En ljummen vind

En ljummen vind blåser över västkusten och jag ler i vårljuset. I min gräsmatta har den första röda tulpanen slagit ut. För några veckor sedan växte de små liven upp ur snön, till min stora förundran. Vilken kraft och vilja!

På min lilla middagsrunda, med Solo, såg jag en sädesärla...

Vänta, blinka

Den här dagen har det varit min "tur" att laga middag. Det har också varit min "tur" att diska. "Tur" är ett roligt ord som går att använda på många olika sätt. Inte upplevde jag det som att jag hade speciellt mycket "tur" när jag stod i "tur" att laga maten. Just då önskade jag att jag fått sjunka ned i en mysig bok och att det efter ett tag hade kommit någon och ropat att: "Nu är maten klar!" Det hade varit mera "tur".
Efter mat och disk har jag också haft "turen" att sitta några timmar med ännu en höjdare: Bokföring!

Sedan kom den verkliga "turen". Läste klart "Vänta, blinka" av Gunnhild Oyehaug. Den norska författarens debutroman innehåller episoder ur en mängd karaktärers liv och tankar. De möts ibland nära, ibland på avstånd och berörs av varandras vägar. Boken är filmisk med snabba kast mellan människorna. Ibland kanske lite väl snabbt och kanske lite väl många olika karaktärer men stundtals blir tankarna magiska och små pärlor finns insydda i den brokiga väven. Romanen bör läsas långsamt...
En bra avslutning på en lång påskhelg!

En porslinsblommas karriär

En porslinsblomma är i början av sin karriär som blomma, väldigt ful och oansenlig. Den hänger där upp och ned nästan som en gammal vissen och brun fjolårsblomma som ingen plockat bort. Så utvecklas den mer och mer och plötsligt en dag hänger den undersköna klasen av blommor där. Den är nästan som H C Andersens "Den fula ankungen". I dag, på påskdagen, är det den porslinsliknande blommans vackraste dag.
Ute är det gråmulet, blåsigt och nu till och med regnigt. Påskyran har försvunnit men porslinsblommans skönhet lyser upp i det mörktysta rummet.

Efter en god lunch, som jag inte behövde laga själv för en snäll amatörkock stod i mitt blåkaklade kök och "la ned sin själ" i mat till 6 hungriga påskfirare, lutar jag mig tillbaka. Jag betraktar den undersköna blomman och läser "Vänta, blinka" av den norska författaren Gunnhild Oyehaug.

Påsktanter

Skärtorsdagens eftermiddag.
Dagen före den stora mathelgen. Stressade människor storhandlar inför påskens mathögtid. Sill, ägg, lax, jansson och fyllda godisägg. Små påsktanter knackar på dörrarna med en liten korg på armen. Fräkniga näsor och huvuden med huckle. Nyss var det mina barn som var de små rara tanterna. Eller kanske inte nyss, det är ganska många år sedan de små liven traskade iväg och besökte grannarna. En gång var Anton en påsktupp med fin näbb och röd kam på huvudet. Han tyckte väl att han inte kunde vara en "tant". Han var ju en stor pojk!

Jag gjorde, för några år sedan, ett påskkort av ett gammalt foto på min mormor och morfar. Två unga glada människor i en grönskande vårbacke. Några år efter fotot var taget fanns inte min morfar mer. Han dog innan min mamma fyllt ett år. Mormor fick jag däremot uppleva i tio fina år.

I kväll är det Blåkullabesök. Önskar alla en riktigt trevlig, lugn, mysig påskhelg med massor av bokläsande!