Höst-sommar och Bokmässa

Härliga hösten är här. Ja, åtminstone enligt dagens datum. I trädgården känns det mer som sommar och det kan det få lov att göra ett tag till.
Den klara och höstlika luften är emellertid här och med den blir färgerna mer mättade. Liksom skarpa och mer tydliga. Det tycker jag om.
Nu är det bara några veckor kvar till Bok- och biblioteksmässan i Göteborg och jag är nästan klar med alla förberedelser. Det skall verkligen bli spännande med de intensiva dagarna. Några av mina böcker kommer att finnas som pris i Amnestys boklotteri.Om du besöker Bokmässan så passa på att köp en lott och stödj Amnestys verksamhet och få samtidigt chansen att vinna en av mina böcker.
Nu skall jag gå ut i det klara solljuset och njuta en liten stund av höst-sommaren!

Söndag - Mellan två världar

Äntligen en ledig söndag!
Det har varit så mycket att göra den senaste månaden så jag har nästan inte haft någon ledighet men i dag har jag tagit det lugnt och bara "städat" lite i trädgården.
Under veckorna har jag läst sista delen i Eva Swedenmarks Mellan två världar. Fjärde fristående boken om Johanna och hennes familj. Johannas föräldrar har just skilt sig och när hon kommer hem efter sommarvistelsen på ön får hon den obehagliga upptäckten att mamma tänker sälja huset och flytta till en lägenhet inne i stan. För Johanna betyder det att hon inte har något eget rum längre och att hon måste byta skola. Men hon tar själv tag i problemet och med friska tag ordnar hon sitt liv utan de vuxnas inblandning.
Jag tycker verkligen mycket om den här bokserien. Den är både spännande och välskriven och det är lätt att inse hur svårt det är att vara en ung människa i Johannas situation. Mellan två världar utkom 2009 och jag hoppas att Eva Swedenmark planerar för att skriva en fortsättning!

Sommaren går mot sitt slut

Dagarna springer fort iväg och sommaren går mot sitt slut. Jag har både haft boksläpp av Isvintern och varit på en del marknader med mina böcker samt gjort en del föreläsningar. Det är alltid spännande att möta människor och berätta om böckerna.
Boksläppet av Isvintern på Bokia i Halmstad var en trevlig upplevelse. Många förväntansfulla hade samlats för att köpa de första exemplaren och redan har jag fått kommentarer från läsare som undrar när den fjärde boken kommer. En fin recension av Isvintern finns på Hallands Nyheter. Någon gång under 2011 kommer fjärde boken men datum är ännu inte fastställd så håll utkik!
Nu planerar jag för Bok-och biblioteksmässan i Göteborg 23-26 september. Jag kommer att finnas i Monkalands monter, A03:54 tillsammans med Inga Holm och IMK Förlag.

Isvintern - tredje boken om Fry

På lördag den 7/8 är det premiär för min tredje bok Isvintern. Boken är en fortsättning på Solbarnet och Månguden som utkom förra året.
Böckerna handlar om en flicka i bronsålder och utspelar sig i Södra Halland och på Bjärehalvön för ca. 3000 år sedan. De är historiska romaner med inslag av övernaturliga krafter. Fry - som flickan heter är ett Solbarn och utvald av Solgudinnan. I berättelsen förs en kamp mellan Solgudinnan och Månguden och mitt i den striden finns Fry. Hon är ett hittebarn och föräldralös men mer och mer får hon kunskap om sina anor.
I tredje boken har Fry blivit fjorton solvarv och är redo att överta ansvaret som Solgudinnans tjänare men en tid före Midvinteroffret överraskas Fry av en snöstorm och blir jagad av en flock med vargar. Den starke främligen Tore räddar henne från att frysa ihjäl och blir sedan välkomnad i Kungsgården. Men Mångudens tjänare Ulv hyster tvivel om Tores avsikter med sitt plötsliga uppdykande...
Jag har använt fakta om bronsålder när jag skrivit böckerna men sedan är det min fantasi som är upphovet till denna fictionhistoria.
På lördag är det boksläpp för Isvintern - äntligen säger jag!

Inga Holm och älgen Gruffe

Vilken fart sommaren har!
Dagarna rusar i en strid ström och jag hinner nästan inte med. Underbart väder har det varit. Mycket sol och ganska få regnskurar. Torrt är det i jorden och jag har burit vattenkannor nästan varenda dag.
Den 7 augusti är det boksläpp på Isvintern. Min tredje bok om bronsåldersflickan Fry. När jag bestämde datum kändes det oändligt långt borta men nu är vi snart där. Det skall bli jätteskönt med bokpremiär och jag vet att det är många som väntar på den.
Snart är det också september och Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. I år delar jag monter med författaren och illustratören Inga Holm från Skara. Hon har skrivit de trevliga barnböckerna om älgen Gruffe som är en hejare både på att åka motorcykel och skidor. Böckerna är rikt illustrerade med många spännande små detaljer som barn alltid har en stor förmåga att upptäcka. De passar bra både som egen läsning för de barn som nyss lärt sig läsa och som högläsning för mindre barn. Finurligt har Inga lämnat plats i texten så det går att passa in egna namn på karaktärerna i boken. Gruffe åker motorcykel och Gruffe åker skidor heter böckerna.
Det skall bli trevligt att dela monter med Inga och Gruffe.

Ensamma på sommarön av Eva Swedenmark

Här på västkusten har vi fått lite välbehövligt regn. Ett ganska massivt åskväder under natten och några bra skurar under för- och eftermiddagen. Det har blivit behagligt svalt inomhus.
Mindre svalt blev det i min processor i datorn. I går var det stopp mitt i värsta värmen och nu har jag konstaterat att jag måste byta. En kostnad som jag, så klart, inte hade kalkylerat med. Men vad gör man? Måste ju ha en fungerande arbetsdator. Vad skulle jag göra utan den!

Trevligare saker finns det att berätta om. Jag har läst Eva Swedenmarks tredje bok om Johanna: Ensamma på sommarön och jag får säga att jag blir mer och mer fast i denna välskrivna bokserie.
I denna delen har Johanna slutat åttan och det är äntligen sommarlov. Nu skall familjen samlas på sommarön för några härliga veckor. Men allt är inte som det brukar. Föräldrarna har skilt sig och mamma följer inte med till ön. Johanna får återigen ta hand om sina småsyskon när pappa är mer eller mindre frånvarande men på ön finns något nytt och spännande: Leon som är från Frankrike.
Boken är som vanligt lättläst och smårolig mitt i Johannas eländiga situation.
Jag vet vilken bok jag skall leta efter nästa gång jag går till biblioteket. Måste ju läsa fjärde delen!

En utflykt till Bjärehalvön

För några dagar sedan gjorde jag en liten utflykt till den undersköna Bjärehalvön. En kväll när molnen hopade sig och det föll några spridda regndroppar. Faktiskt de enda som synts till på flera veckor. Vi hade packat en fikakorg och tänkte oss en fin stund vid havet. Regnet verkade upphöra men när vi klev ur bilen så föll dropparna i en finstilt dusch över oss. Men vi trotsade vädergudarna och traskade ut på klipporna och se: bit för bit bröt solen igenom och det blev den soliga utflykt som vi tänkt oss.
Från Hallandsåsens sluttningar är det en vidunderlig utsikt över havet som omgärdar udden, både mot Skälderviken och Laholmsbukten.

Den gröna halvön är ett av mina favoritställen för bronsåldersfynd. Gravhögarna ligger tätt och ute på klipporna i reservatet, nedanför Hovs Hallar, finns också några stora stenrösen som kallas för Gröthögarna. För några år sedan gjorde släkten en dagslång fotvandring från Båstad till Torekov. Den turen kan jag rekommendera. Den följer havet och på några ställen går det bra att stanna och ta sig ett dopp.
Om du kör med bil är det lämpligt att ta väg 115 från Båstad och sedan svänga av vid Hov. Följ sedan Ingelstorpsvägen ned till havet.
Andra delen i min bokserie om Fry heter "Månguden". Den avslutas vid denna plats med solskivan som sänker sig i havet och eldsflammor som stiger upp mot skyn.
Det är inte så underligt att jag valde den platsen.

Hallandsgården vaknar på Galgberget

Jag har varit på några trevliga dagar som heter "Hallandsgården vaknar".
I Halmstad finns ett litet berg som kallas för Galgberget. Det ligger inte många stenkast från centrum och är en lummig oas mitt i stadsvimlet. En plats med vacker utsikt över staden och motionsspår och promenader som är inramade av bokskog. En gång i tiden användes berget som stadens avrättningsplats och märkligt nog lever namnet kvar än i dag. I denna gröna oas har också Länsmuseet ett friluftsmuseum med en samling byggnader från framförallt 1800-talet.
Under sommaren görs guidade turer bland husen och på gårdstunet kan besökarna ta en kopp kaffe med nygräddad våffla.Här finns inga plastmuggar och kaffet serveras i en liten porslinskanna.
Helgen som gick har husen vaknat upp med allehanda aktiviteter. Aktion, musik, marknad, Rosens antikrunda och teater är bara några av de trevliga saker som gick att delta i under lördagen och söndagen. Ett fint väder är viktigt för en sådan helg och det har det verkligen varit.
Jag har varit på plats med mina böcker och det är fantastiskt roligt att möta mina läsare och höra om deras upplevelser av läsningen. Nu i sommar har jag inplanerat mycket möten med läsarna och det är verkligen en energikick! Det behövs i detta ensamarbete!

Nu är filmen klar!

Nu är filmen om mina böcker klar och jag är väldigt nöjd med resultatet.
I filmen blir jag intervjuad om böckerna och berättar lite om hur jag kom på idén med berättelsen om en flicka i bronsålderstid.
När vi var och filmade på den lilla vägen, där jag nästan fick en uppenbarelse när jag jag såg de mäktiga gravhögarna som reste sig i slänten ovanför, kände jag återigen på samma sätt. Jag förstår min förundran över dessa fantastiska monument som står där lika vackra som den gången för 3000 år sedan då den tidens människor byggde dem.
Jag berättar också om handlingen i böckerna och framförallt då om Isvintern som utkommer den 7 augusti. Den handlar mycket om snö och is och det känns väldigt avlägset i den ljuva sommarvärmen men det är inte så länge sedan snöskottning var en syssla som jag fick utföra flera gånger om dagen. Nu känns det mer som en avlägsen dröm.

En röd liten stuga med vita knutar

Det står en röd liten stuga med vita knutar i min trädgård. Den har stått där i mer än 25 år och byggdes av min far. Han gjorde den till mina två äldsta söner och många glada dagar och lekar har det sedan blivit i huset. Nu är barnbarnen stora och stugan används till trädgårdsskjul och förvaring av utemöbler och redskap.
I det fina och soliga sommarvädret har jag passat på att måla den lilla röda byggnaden. Min far var en ekonomisk person som var van vid att vända på slantarna. Han var född i en tid när svälten stod för dörren och hungern många gånger rev i en tom mage. Till klädsel av stugan tiggde han lastpallar och använde trävirket.På så sätt blev det inte så dyrt. Den stora kostnaden var arbetet och det stod han ju själv för. Märkligt nog håller träklädseln fortfarande. Det är bra virke i lastpallar!
Lite vemodigt är det att måla något som tillverkats av en människa som inte längre finns i livet. Min far gick ur tiden för fem år sedan men hans röda stuga lyser fortfarande vackert i trädgården.

Den bästa tiden - Midsommartiden!

Nu är härliga Midsommar här. Den bästa tiden på året. Hela naturen är klädd i grönt och marken är full med de underbaraste blommor och växter. Bara på min lilla morgonpromenad kan jag plocka en bukett med minst 10-12 olika sorters sommarblommor.
Det mest fantastiska är ändå ljuset. Tidiga morgonstunder med fågelkvitter och ljusa, sena kvällar med igelkottsprassel i buskarna och svalorna som flyktar förbi med snabba, hisnande vändningar.
Min dag, som nästan aldrig är den andra lik, har idag bestått av filmarbete. Dels intervju och berättande om mina böcker men också en rundtur i södra Halland och den vidunderliga Bjärehalvön för miljöbilder till filmen. Vilka vyer det finns ifrån Hallandsåsen!
Nu skall jag ta hand om Midsommaren och glädjas över denna tid. I långa radband av generationer bakom mig har människor firat och festat runt denna höjdpunkt av året eller solvarvet som jag valt att kalla det i mina böcker. Bronsålderns människa är nog inte så olik oss. De hade samma behov av kärlek och trygghet som vi har. Deras tankegångar var något annorlunda och färgade av deras syn på omvärlden men i grunden är vi desamma.
En vacker midsommarkrans får det kanske bli? Eller en vacker midsommarpojke! Här är det min son som bar kransen på sin 18-årsdag. Midsommarafton för två år sedan...

Sommarkväll och pelargonier

Efter en gråmulen förmiddag och eftermiddag så spricker himlen upp i ett varmt solljus framåt kvällen. Helt plötsligt är himlen molnfri och allt andas sommar. Fantastiska underbara sommar! "Jag är född i en stad med sol och hav", brukar jag sjunga och så är det i mina minnen. Soliga dagar och havet. Fyra mil strand ger lite att välja på. Det finns många godbitar i kanten av min lilla stad.

I dag har jag förberett för en filminspelning som förmodligen blir i morgon. Sedan har eftermiddagen förvandlats till kväll och under tiden har jag planterat om ett antal pelargonier som jag har på min altan. De var i behov av denna lilla omsorg och borde blivit ompysslade för länge sedan men våren har övergått i sommar och tiden har gått ifrån mig. Nu sitter jag här nöjd med mina blommande små liv.
Den här kvällen skall jag verkligen njuta av den underbara sommaren.
Varför inte en bok som sällskap? Just nu läser jag John Ajvide Lindvists bok: Lilla stjärna.

Det viskande barnet

Så har vi passerat den längsta dagen och vänder åter mot mörkare tider.I går kväll satt jag på min altan och lät ljuset gå över i skymning. Så klart med en god bok som sällskap. Det känns alltid lite vemodigt när vi passerar vändpunkten. Framför oss har vi ändå den bästa och varmaste delen av sommaren med förhoppningsvis många fina och ljusa kvällar.
Medan svalorna visslade runt i min trädgård och dagen gick mot natt passade jag på att läsa klart 2:a boken om Jannike Falthin, Det viskande barnet, av Mårten Sandén och jag tycker att denna delen i bokserien är ännu mer spännande än den första.
Bokens huvudperson; Jannike har paranormala förmågor och hjälper Byrån för Särskilda Efterforskningar att lösa övernaturliga mysterium. I början av ungdomsromanen hörs en flöjtspelares lockande toner över ödemarken och en liten flicka hittas i skogen. Ingen vet var hon kommer ifrån och ingen saknar henne. Jannike är en handlingskraftig flicka som med svärd i hand strider mot ondskan.
Första delen i bokserien, Den femte systern, blev nominerad till Augustpriset 2008 och jag tycker den var väl värd nomineringen men i Det viskande barnet börjar jag mer förstå sammanhangen och det gör också att boken blir mer intressant att läsa. 3:e delen, De dödas imperium, utkommer i september och är sista delen i denna bokserie. Det skall bli mycket spännande att läsa den.

Den längsta dagen

Underbara sommaren lyser upp vår del av jorden.
I dag är det den längsta, den ljusaste dagen. För bronsåldersmänniskan tror jag att den här dagen betydde mycket. För oss passerar den utan något större firande. Ofta tänker vi inte ens på att den här dagen är så otroligt vacker.
Förra året var jag på ett speciellt sommarsolståndsfirande vid Lugnarohögen i Hasslöv. Det var en fantastisk kväll med underbart sommarmjukt soljus i kanten av den gröna Hallandsåsen. Vid denna ålderdomliga gravhög samlades en liten grupp av människor för att med bronslurar blåsa in den längsta dagen och hylla den sol som är så viktig för vårt liv här på jorden. Utan solen hade vi ju inte funnits till!
I mina böcker om Fry är denna dagen och den här tiden på sommaren en stor händelse för människorna. De firar vid kult- och festplatsen: Kassakillor. Dit kommer folket vandrande för att under flera dagar hylla Solgudinnan och hennes stora betydelse i deras liv.
Jag förstår dem så väl. I kväll hoppas jag på klart och soligt väder så att jag riktigt får uppleva denna ljusa sommarkväll.

Bröllopshysteri - Man överlever, jag lovar

Den här veckan har bröllopstjafset förföljt de stackars Tv-tittarna. Det har inte varit någon hejd på galenskapen. Under hela våren har vi matats med kungligheter och bröllopsspekulationer och denna veckan har fjanteriet nått sin höjdpunkt. Marc Levengood och de andra festprissarna har vänt ut och in på bröllopsbestyret och det har inte varit någon ände på tokerierna som de visat upp. Som väl är så finns det en avstängningsknapp på TV-kontrollen.

Vad gör jag när jag vägrar titta på bröllopshysteri? Läser så klart!
Denna veckan har jag läst Man överlever, jag lovar som är 2:a boken i Eva Swedenmarks ungdomsserie om Johanna. Huvudpersonen skall just börja åttan och bekymrar sig över att föräldrarna vill skiljas igen. Dessutom har killen som hon gillar blivit tillsammans med den vidriga Anna. Livet är verkligen pestigt. Det är inte lätt att som ung flicka betrakta sina föräldrars sönderfallande äktenskap och Eva Swedenmark fångar i sin bok problemen och den förtvivlan som Johanna och säkert många med henne ställs inför när familjens trygghet suddas ut. Man överlever, jag lovar är en välskriven och intressant ungdomsbok och jag läser gärna tredje delen.

Silverkniven av Gull Åkerblom

I går firade jag min yngste sons studendag. Regntunga skyar och en och annan droppe föll det över oss men i stort sett får vi vara nöjda med det väder vi fick. Efter alla uteaktiviteter så bjöds det på mat här hemman hos oss och då öppnade sig skyarna med full fart. Då såg det mer ut som om någon spolade med trädgårdsslangen. Vilken tur att vi faktiskt hade dukat inomhus!

I går var det full fart hela dagen men i dag är det mer slow motion på mitt tempo.
Har i stället passat på att läsa klart Silverkniven av Gull Åkerblom.
I boken får vi möta Edith som är en tonåring med hästintresse och dystra hemligheter i sin familj. En ensam flicka som är mobbad och rädd. Under höstlover söker hon sig till ett ridläger på den svarta Råkekullaborgen. Där får hon flera vänner och undervisning av det mystiska syskonparet Max och Rebecca Vinter.
Silverkniven är en mycket spännande ungdomsroman med inslag av övernaturliga händelser och vampyrer. Allt får sin upplösning men efteråt finns minnena kvar och många frågor. Vad var det egentligen som hände? Kanske kan det bli en fortsättning på denna spännande roman?

Laholms kulturfestival och Kabinettets hemlighet

I dag har jag visat och berättat om mina böcker på Laholms Kulturfestival. När jag anlände var det precis Nationaldagsfirande och nationalsången sjöngs. För övrigt är det en mycket trevlig kulturfestival som blivit en tradition på Gröningen utmed den vackra ån Lagan. Under dagarna som festivalen pågått har många intressanta artister uppträtt. I kväll är det avslutning med bl.a. Eldkvarn. Tur med vackert sommarväder har de också haft. Nästan en nödvändighet på en utomhusaktivitet.

Jag läste klart Kabinettets hemlighet av Martin Widmark i går kväll. Det är en mycket välskriven och spännande historisk ungdomsroman. För övrigt hans debut som ungdomsförfattare. Han är annars välkänd som författare till barnböckerna om LasseMajas Detektivbyrå. I boken får vi följa både historiskt verkliga personer och den unge Io som lever paralellt med de verkliga. Den utspelar sig i Linköping under 1700-talet men gör tidsresor både till Romersk tid och Medeltid.
En bok som innehåller mystik och historiska fakta. Den utkom 2008 och jag ser fram emot fler ungdomsböcker av denne produktive författare.

Sommarens intåg i min värld

Vilket fantastiskt underbart sommarväder!
Sommarens ljusa grönska bäddar in livet i en grönskimrande tillvaro. Syrénernas doft ligger mättad i luften.
När jag gick utanför dörren i dag på morgonen, för att hämta tidningen, så stod jag bara stilla och andades. Jag var fullständigt omgärdad av den underbara syréndoften. Den lite kyliga morgonluften bådade om att det skulle bli en varm dag och det har det verkligen blivit. En klart ljusblå himmel har lyst emot mig under hela dagen. Nu sitter jag på altanen och "tar in" den undersköna sommaren.
Veckan har gått i ett rasande tempo och det känns skönt att luta mig tillbaka och vila lite på fredagskvällen.

Jag har varit 2 turer med böcker, en tur mot norr och en tur mot söder, under veckan och så har jag hämtat "Isvintern" på tryckeriet. 2 veckor tidigare än beräknat. Först blev det lite stress men nu känns det som att jag har allt under kontroll och dessutom bra att boken nu finns i mitt lager. I augusti blir det boksläpp.

På min läslista denna veckan har funnits Den femte systern av Mårten Sandén. Den är en mycket spännande ungdomsroman som emellanåt blir riktigt otäck. Klart läsvärd! Jag läser just nu Kabinettets hemlighet av Marin Widmark.
Det är lite dålig styrfart på läsandet just nu men jag får väl skylla på sommarens intåg i min värld!

Världen, en plats som vi måste ta hand om.

L. har varit provläsare av mina manus sedan jag skrev den första boken, Solbarnet. Hon är en flicka som läser mycket och det har varit spännande att höra vad hon har för synpunkter på det jag skriver. Hennes positiva bemötande av mina böcker har gett mig stor glädje!

Nu går L. i 7:e klass och under våren fick jag ett meil från henne med en fråga om jag ville läsa ett manus som hon hade skrivit. Så klart svarade jag ja! Hon ville få lite synpunkter och kritik och det var med stor glädje och nyfikenhet som jag läste hennes ord.

Manuset handlar om "Världen, en plats som vi måste ta hand om".
Ett ämne som förmodligen inte så många ungdomar i 7:an skulle välja att skriva om. Men L. är en ovanlig flicka. En flicka som tänker och funderar mycket. En flicka som funderar och drar egna slutsatser.
Texten handlar om krig och miljöförstörelse. I texten finns både hennes egna påhittade historia om barn i krig men också ett berättande om både första och andra världskriget och hur det har påverkat människor. Ett mycket starkt berättande.

I efterordet skriver hon så här:
"Med den här boken vill jag att folk skall förstå vad krig gör. Det ödelägger och dödar. Är det inte orättvist att vissa människor har det jättebra medan andra svälter och inte har någonting? Vi alla människor måste hjälpas åt att hjälpa andra som behöver det. Kan man stoppa alla orättvisor? Det går nog inte men man kan åtminstone minska dem. Alla människor är lika mycket värda, alla har rätt till utbildning, mat, läkarvård o.s.v. Men alla får inte det. Majoriteten av världens befolkning har inte vad det har rätt till. Det är bara en liten del som har det. Alla kan vara dåliga eller bra människor, oavsett vilken religion man har. Man kan inte säga att den och den inte kan vara en dålig människa bara för att den har en viss religion. Alla kan vara dåliga, alla."

Texten är kloka ord från en mycket ung flicka. Bilden är en mycket gammal sol som går ned i havet.En kontrast som ändå har ett samband.
L. skall skicka sitt manus till förlag.
Jag hopppas verkligen att det blir utgivet!

Vem av mumintrollen är du lik?

Eva Swedenmarks värld tipsade om en kul quiz genom Barnens Bokklubb. Vilken figur i Muminböckerna är du mest lik?
Jag provade att svara på de 7 frågorna och upptäckte att jag var mest lik Snusmumriken. Han är en av mina favoriter så jag blev ganska nöjd. Men är jag verkligen mest lik honom?
Jag är faktiskt lite förundrad över det!

Det kom mig att tänka på att jag för många år sedan skrev ett teatermanus på historian om Mumintrollens Jul. På den tiden (90-talet) så levde fortfarande Tove Jansson och jag fick tillåtelse av henne att skriva manuset. Det enda hon begärde i ersättning var att manuset skulle arkiveras hos henne.
Däremot hade hon släppt ifrån sig rättigheterna till bilderna av hennes figurer. Därför var det mycket noga med hur vi utformade dräkterna till mumintrollen och deras vänner. Vi fick fotografera och skicka in resultatet för godkännande. Ett Mumintroll på affischen kunde vi inte ha eftersom vi då hade fått betala dyra rättigheter.
Det blir det inga bilder till detta inlägg. (Det kan ju bli en dyr historia att låna bilderna!!)

Det blev emellertid en väldigt uppskattad föreställning. Biljetterna var slutsålda långt innan premiär.