Stora bokbytardagen

Härligt! Vi har äntligen fått lite värme här på den Halländska slätten. Det är knappt jag tror det är sant. Tveksamt lät jag vantarna ligga kvar hemma under morgonpromenade med hunden. Fram tills nu har jag haft ett par liggande i fickan för säkerhets skull och de har ofta blivit använda. Men nu är värmen här och jag myser i den ljumma luften.
I morgon är det Stora bokbytardagen. En mycket trevlig händelse som spridit sig som en löpeld över vårt avlånga land. Här i Halmstad ordnar den lokala tidningen Hallandsposten några timmars byt-möjlighet på torget mitt i centrum. Där får jag göra ett besök och se om det kan bli något bra byte. Sedan blir det nog också en runda till biblioteket och därifrån brukar jag inte komma utan en och annan bok i bagaget.

Framsida till Isvintern

Framsidan till min 3:e bok "Isvintern" blev klar i dag. Thomas Häägg har gjort layouten och jag är mycket nöjd med resultatet. Bilden med vargen som tonar fram ur isen är en lämplig illustration till vad boken handlar om. Vargen har inga vargögon utan en människas ögon. I slutet av boken förstår man varför...
Fry är bokens huvudperson. Hon är ett Solbarn och utvald av Solgudinnan, i första kapitlet blir hon jagad av vargar. Isen symboliserar den starka snö- och isvinter som plötsligt fyller bronsåldersmänniskornas värld. Fry är snart fjorton solvarv och är på väg att bli Solgudinnans tjänare men allt förändras när snöstormen överraskar henne. En främling blir hennes räddning. Men är han en vän eller fiende? Fry springer för sitt liv, inte bara från vargar utan också från människor. Boken är den spännande fortsättningen på "Solbarnet" och "Månguden". I augusti blir det boksläpp.

Cykeltransport

Det är härligt nu när våren är fast förankrad i luft och mark. Cykelturer är t.ex. inte längre något problem. Det är bara att lyfta fram det lättframkomliga fordonet och sedan susar man i väg med ett muntert surrande ifrån hjulen. På några minuter har jag transporterat mig både till frisören och biblioteket.
Besöket hos frisören var nog rekordsnabbt. Jag gick tittade in genom dörren. Det var ledigt. Jag satte mig i stolen och blev med en väldig fart insvept i ett grått skynke. Håret kammades ut och duschades (10 sekunder i denna del!). Saxen sa knips, knips ett fåtal gånger och sedan åkte det grå skynket av sammtidigt som jag fick en snabb blick i en backspegel. Reste mig ur stolen och räckte över pengarna och var sedan raskt utanför dörren. /5 minuter allt som allt/!

Biblioteket har ett helt annat tempo. Idag skulle jag bara lämna tillbaka en kasse med böcker och sedan ta en liten titt in bland hyllorna. En liiiiten titt kan bli en ganska låååång titt. Jag tror att böckerna ropar från hyllorna. Jag är nu ganska säker på att det är så. Jag kan inte gå förbi en hylla utan att jag måste stanna. / 1 timme allt som allt/!

Något nytaget foto på mig efter frisörbesöket finns inte. Jag bidrager istället med min nyfriserade hund! Där var det ingen snabbvisit! Dessutom försvann halva hunden
/2 timmar allt som allt/

Kyrkogårdsboken

Jag läser just nu "Kyrkogårdsboken" av Neil Gaiman. Han är en författare som jag inte läst något av tidigare men Gull Åkerblom har rekommenderat honom och min äldste son har läst flera av hans romaner på engelska. Nu är jag mitt i boken och den är fastligt spännande. Ingen TV i världen kan locka mig ifrån boken. Inte ens på fredagskvällen.

I min trädgård har tulpanerna slagit ut i buketter under dagen och krusbärsbusken har levererat de första små gröna bladen. Alldeles intill busken växer den spröda gräslöken. Helt fantastiskt!

Vänta, blinka

Den här dagen har det varit min "tur" att laga middag. Det har också varit min "tur" att diska. "Tur" är ett roligt ord som går att använda på många olika sätt. Inte upplevde jag det som att jag hade speciellt mycket "tur" när jag stod i "tur" att laga maten. Just då önskade jag att jag fått sjunka ned i en mysig bok och att det efter ett tag hade kommit någon och ropat att: "Nu är maten klar!" Det hade varit mera "tur".
Efter mat och disk har jag också haft "turen" att sitta några timmar med ännu en höjdare: Bokföring!

Sedan kom den verkliga "turen". Läste klart "Vänta, blinka" av Gunnhild Oyehaug. Den norska författarens debutroman innehåller episoder ur en mängd karaktärers liv och tankar. De möts ibland nära, ibland på avstånd och berörs av varandras vägar. Boken är filmisk med snabba kast mellan människorna. Ibland kanske lite väl snabbt och kanske lite väl många olika karaktärer men stundtals blir tankarna magiska och små pärlor finns insydda i den brokiga väven. Romanen bör läsas långsamt...
En bra avslutning på en lång påskhelg!

En porslinsblommas karriär

En porslinsblomma är i början av sin karriär som blomma, väldigt ful och oansenlig. Den hänger där upp och ned nästan som en gammal vissen och brun fjolårsblomma som ingen plockat bort. Så utvecklas den mer och mer och plötsligt en dag hänger den undersköna klasen av blommor där. Den är nästan som H C Andersens "Den fula ankungen". I dag, på påskdagen, är det den porslinsliknande blommans vackraste dag.
Ute är det gråmulet, blåsigt och nu till och med regnigt. Påskyran har försvunnit men porslinsblommans skönhet lyser upp i det mörktysta rummet.

Efter en god lunch, som jag inte behövde laga själv för en snäll amatörkock stod i mitt blåkaklade kök och "la ned sin själ" i mat till 6 hungriga påskfirare, lutar jag mig tillbaka. Jag betraktar den undersköna blomman och läser "Vänta, blinka" av den norska författaren Gunnhild Oyehaug.

Påsktanter

Skärtorsdagens eftermiddag.
Dagen före den stora mathelgen. Stressade människor storhandlar inför påskens mathögtid. Sill, ägg, lax, jansson och fyllda godisägg. Små påsktanter knackar på dörrarna med en liten korg på armen. Fräkniga näsor och huvuden med huckle. Nyss var det mina barn som var de små rara tanterna. Eller kanske inte nyss, det är ganska många år sedan de små liven traskade iväg och besökte grannarna. En gång var Anton en påsktupp med fin näbb och röd kam på huvudet. Han tyckte väl att han inte kunde vara en "tant". Han var ju en stor pojk!

Jag gjorde, för några år sedan, ett påskkort av ett gammalt foto på min mormor och morfar. Två unga glada människor i en grönskande vårbacke. Några år efter fotot var taget fanns inte min morfar mer. Han dog innan min mamma fyllt ett år. Mormor fick jag däremot uppleva i tio fina år.

I kväll är det Blåkullabesök. Önskar alla en riktigt trevlig, lugn, mysig påskhelg med massor av bokläsande!

Isvintern har gjort sitt uttåg

Nu är min websida, monkaland.se, tillbaka igen och jag kan andas ut. Det är verkligen otroligt vad man blir beroende av att det digitala fungerar. Jag har haft min websida i över tre år och som väl är inte råkat ut för något sådant tidigare, så jag skall väl inte klaga, men det är ändå ett väldigt irriterande avbrott. Jag nästan jublade när den välkända layouten "poppade upp" igen.
Idag är det sista dagen på den första vårmånaden och vintern har tågat ut och våren satt tydliga spår i både luften och marken. Trots en gråmulen och tidvis regnig dag så är vinden ljummen och det sprirar för fullt i rabatterna. Jag ler glatt åt regndropparna och drar på mig regnstället när jag vandrar ut med min ivrige cairnterrier. Långa promenader är det bästa han vet.

Jag har under förmiddagen gjort klart en första grov redigering av manuset till "Isvintern" och nu skall jag fortsätta med finliret. Läsa högt och begrunda ordvalen. Vända och vrida på meningarna. Jag har bra med tid på mig för boken skall inte till tryck förrän i maj.

Min websida går inte att nå

Min websida monkaland.se går inte att nå för tillfället. Mitt webhotell har gjort ett byte av server och i samband med det har det uppstått problem vilket gör att min websidan inte kan visas. Det är första gången på över tre år som detta uppstår så jag får väl ta det med ro men det är väldigt irriterande. Förhoppningsvis kommer den tillbaka sent i kväll. Jag ber en liten bön om detta!

Under tiden har jag suttit i den härliga vårsolen på min altantrappa, redigerat min tredje bok "Isvintern" och börjat läsa "Slumpens bok".

Igelkottens elegans och penséer

Traditioner följer ständigt årets växlingar. Idag har jag följt en av mina traditioner som består av att köpa 10 penséer, så här en liten tid före påsk. Två hamnar i "lilla dörrkrukan" tillsammans med en fin gul minipåsklilja. "Lilla dörrkrukan" står vid min entré året om och befolkas av lite olika växter. Under vintern har den härbergerat en ljungplanta och framåt sommaren kommer jag att byta penséerna mot en pelargon. De övriga åtta penséerna skall till den grav som jag vårdar på kyrkogården. Den graven har jag besökt sedan 1964. Det är min mormors grav och sedan några år tillbaka också mina föräldrars. Många gånger genom åren har jag sett mina föräldrar ge sig iväg för att följa traditionerna. Nu är graven mitt ansvar och min tradition.
Läser "Igelkottens elegans" av Muriel Barbery. En bok som jag har varit nyfiken på länge. Många har pratar sig varma för den. Ett spännande upplägg med den buttra portvaktsfrun i Paris som gömmer sin inre rikedom bakom en fasad av våra fördomar.

Sånglinjer som arv

När jag gick utmed havet idag såg jag för första gången tranor på väg norrut mot Hornborgarsjön. Ett säkert vårtecken!
Under dagen har vi också haft över 15 grader varmt och vinden känns nästan ljummen. Vårljuset ligger som en gloria över oss och överallt visslar det och sjunger från de små flygande liven.

Har läst klart "Drömspår" av Bruce Chatwin och någonstans i generna finns nog dessa ärvda sånglinjer. Är det därför jag alltid har en nynnande ton eller melodi som följer mig? Är det arvet efter alla dessa generationer som gått före mig som ligger i sångerna som ständigt är min ledsagare?
Jag vet inte, men boken fick mig att fundera!
Hurra, för böcker som väcker tankar!

Rosa moln med böcker

Solen tittar in och hela "inlandsisen" har försvunnit från min trädgård. Vad kan man mer begära?
Någonting att äta, någonting att dricka, någonting att älska och att hålla kär...

I dag är allt i min omgivning rosa moln med underbara högar med böcker!

Svenska Dagbladet

Idag finns en recension av "Solbarnet" och "Månguden" i Svenska Dagbladet. Fick rapport om det redan när jag kom till mitt gym, i den tidiga morgonen. En av dessa pigga äldre damer som tränar varje morgon hade redan hunnit ögna igenom tidningen och sett recensionen. Hon var så glad för hon har läst mina böcker och är väldigt positiv till dem och väntar på att "Isvintern" skall bli släppt.
Jag begav mig,så klart, genast ut och köpte tidningen.

Bok om våren

Har precis gått den "lilla kvällsrundan" med Solo. Det är skymning men ännu en stund kvar till det är helt mörkt. Under rundan blir jag underhållen av den "lille svarte" som nu är ett ständigt sällskap i vårens tid.
Vad står mer på vårmenyn?
Städa altanen och ställa ut pelargonierna? De första krukorna är redan där och höll nästan på att stryka med under natten som gick. Som väl var höll temperaturen sig på 0-strecket, innanför rutan. Utanför var det frost. Förskräckt lyfte jag in de små liven, på morgonen, när jag upptäckte det frostiga vädret.
Klippa träden är en annan sak som står på vårmenyn. Trädklippningen är sen i år. Vissa år har det till och med varit klart redan i januari.

Bok om våren borde nog också stå på vårmenyn!

En bok för stilla eftertanke

Sakta strilar vårregnet och smälter den inlandsis som härjat så länge. Meter för meter drar den sig tillbaka och under det kalla täcket växer vårens små tecken.
Jag fortsätter läsa Bruce Chatwin och låter drömspåren bli mina. En bok för stilla eftertanke.