Vänta, blinka

Den här dagen har det varit min "tur" att laga middag. Det har också varit min "tur" att diska. "Tur" är ett roligt ord som går att använda på många olika sätt. Inte upplevde jag det som att jag hade speciellt mycket "tur" när jag stod i "tur" att laga maten. Just då önskade jag att jag fått sjunka ned i en mysig bok och att det efter ett tag hade kommit någon och ropat att: "Nu är maten klar!" Det hade varit mera "tur".
Efter mat och disk har jag också haft "turen" att sitta några timmar med ännu en höjdare: Bokföring!

Sedan kom den verkliga "turen". Läste klart "Vänta, blinka" av Gunnhild Oyehaug. Den norska författarens debutroman innehåller episoder ur en mängd karaktärers liv och tankar. De möts ibland nära, ibland på avstånd och berörs av varandras vägar. Boken är filmisk med snabba kast mellan människorna. Ibland kanske lite väl snabbt och kanske lite väl många olika karaktärer men stundtals blir tankarna magiska och små pärlor finns insydda i den brokiga väven. Romanen bör läsas långsamt...
En bra avslutning på en lång påskhelg!