Linda Olsson har skrivit många bra romaner. Jag ska inte säga att jag
läst alla, men näst intill. Tidigare har jag skrivit om Nu vill jag sjunga dig milda sånger, Sonat till Miriam, Det goda inom dig och I skymningen sjunger koltrasten. Nu har jag också läst den nyligen utkomna En syster i mitt hus.
Romanen handlar om Maria och Emma som är två systrar som inte mött
varandra sedan begravningen av deras mamma. Emma bor i Spanien och har bjudit
in sin syster att bo några dagar i huset. Inför besöket är hon inte allas nöjd,
hon ångrar sig och önskar att Emma inte kommer, men det gör hon. Det blir några
dagar där systrarna, efter en ganska kylig inledning, närmar sig varandra. De
kan inte längre hålla minnena borta och inte tala om det som hände i uppväxten,
om systern som dog och Maria som nästan flydde bort från familjen.
Den här boken upplever jag som ett kammarspel. Det två systrarna
samtalar i dialogform om olika händelser i livet, och däremellan finns också
Marias tankar om mötet. Som vanligt skriver Linda Olsson bra och berörande. Jag
gillar hennes sätt att alltid låta kärleken och försoningen genomsyra
berättelsen. Förmodligen skulle den här boken gå alldeles utmärkt att
dramatisera som teater. Spännande tanke, tycker jag som under större delen av
mitt yrkesverksamma liv sysslat med teaterns värld i olika former.
Monika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar