Pegasa hästen från Trapalanda av Malin Eriksson

Malin Eriksson är en av mina författarkollegor i Barnboksnätet. Flera av hennes barnböcker handlar om hästar. När jag för ett tag sedan såg Pegasa hästen från Trapalanda på biblioteket var jag så klart tvungen att plocka den med mig hem.

Pegasa handlar om Nina som är en flicka som gillar hästar. När sommarlovet startar måste hon följa med sin mamma till morfars ö. Det är inte otrevligt på morfars ö, men det blir ändå en trist tillvaro för Nina kommer inte att få någon möjlighet att rida. Dessutom skadar sig hennes favorithäst Sindy och det blir tal om att hästen kanske är så illa skadad att den måste avlivas. Men på ön börjar det hända mystiska saker och en dag kommer det en hästtransport. Nina får ta hand om en alldeles egen häst. Men hur skall det gå för Sindy? Ja, det skall jag inte avslöja.

Jag har alltid varit för feg för att våga rida. Trillade av en häst i unga år, och skadade mig ganska ordentligt, därefter så har det inte blivit mer med sådana äventyr, men jag älskade hästböcker när jag var liten. Det här är verkligen en riktigt härlig hästbok med lite övernaturliga och mystiska inslag. Det gillar jag och jag vet att den här hade säkert blivit en riktig favorit när jag var liten.

Monika

Poesi i Halland och Poetry Slam

Jag är nybliven medlem i en förening som heter Poesi i Halland. En förening för poesivänner i Hallandsregionen.

I dag har jag varit på årsmöte med föreningen. Det är något härligt och unikt med föreningar. En sprudlande vilja att mötas och belysa sina intressen. Svenskarna är nog ett väldigt ”mötande” folk. Alla små föreningar som runt om i Sverige främjar demokrati och egenskapande. I dessa föreningar frodas ofta kulturen.

Poesi i Halland har sina medlemsmöten första söndagen i varje månad. Då möts medlemmarna på Fribergs konditori i Halmstad. Föreningen ger också ut en poetisk skrift som heter FLUM. I den samlas kända och okända poeters ord. FLUM utkommer två gånger om året.

Poetry Slam är också en aktivitet som föreningen arrangerar. På tre olika platser i Halland genomförs denna tävling i framförande av egna poetiska texter. Senare under våren blir det en final i Halmstad. De som vinner finalen blir Hallands representanter på SM.

I morgon kväll är första deltävlingen. Den är på Fox and Anchor i Halmstad kl.19.00. I Poetry Slam är det publiken som röstar och ger poäng till bästa poet. Jag skall gå dit och lyssna, titta och ge poäng, samt kanske ta mig en öl. Fox and Anchor är ju en pub och restaurang.

Monika

Min morfar egen av Bo Sigvard Nilsson

Jag har tidigare berättat om en bok som heter Gudalik av Bo Sigvard Nilsson. Den är fjärde delen i en serie. Eftersom jag var presentatör på Kulturias Boktips och det framfördes ett smakprov ur Gudalik, så läste jag serien i fel ordning.

Nu har jag också läst första delen som heter Min morfar Egen.

I romanen berättar Bo om sin uppväxt och sina äventyr med morfar. En morfar som har stor betydelse i pojkens liv. Vi följer Bo från 1948 till 1961. Under tiden hinner han bli en ung man. Bo har en mamma och en pappa, men det är morfar som tar upp största delen i hans berättelse om uppväxten. I sorg och glädje. De två är inte alltid sams och överens.

 Jag är verkligen glad att jag tog mig tid och läste den första delen i denna serie som utkom på 80-talet. Fjärde boken fick hämtas i bibliotekets magasin och första delen fick jag genom fjärrlån från en annan kommun. Ingenting är omöjligt i bibliotekens värld. En skattkista med oändliga möjligheter. Nu kommer jag att läsa de andra delarna också. Får se om det blir bibliotekets magasin eller fjärrlån.

Gör som jag och läs denna härliga och tidsfångande serie. Den för läsaren tillbaka till ett svunnet 1950-tal.

 

Monika

Från dröm till docka i Laholm

Tidigt under hösten gjorde jag en dockutställning som jag kallar för ”Fråndröm till docka”. En utställning med mina dockor som jag samlat under tjugo års tid. TV 4 Halland gjorde då ett reportage hemma hos mig.

I dag har jag varit på Laholms Stadsbibliotek och återigen satt upp utställningen.

På tisdag kl. 19.00 gör jag ett framträdande med nykomponerade sånger om dockor och en nyskriven saga om mina äventyr med mormor. Det var under de äventyren som drömmen om dockorna föddes. Under kvällen kommer jag också att sjunga en del av mina sånger som är inspirerade av bronsålder. Till docksångerna ackompanjerar jag med min gitarr, men till sånger om bronsålder blir det flintstenar.

Utställningen pågår till den 2 mars.

 

Monika

Små solfåglar långt borta av Christie Watson

Årets bästa bok? Kanske.

Små solfåglar långt borta av Christie Watson är verkligen en höjdare. Jag fick tips om den här boken av min författarkollega Inga Holm.

Romanen utspelar sig i Nigeria och handlar om 12-åriga Blessing och hennes storebror Ezikiel som njuter av ett bekvämt liv i Lagos. Allt ändras när pappan lämnar familjen. Plötsligt måste mamma och de två syskonen flytta till mormor och morfars lilla by i Nigerdeltat. Där är allt annorlunda. Ingen el, ingen vattentoalett, inget kylskåp, ingen TV. Blessing tvingas till och med att byta religion. I boken får vi följa hennes försök att bygga ett nytt liv i en konfliktfylld värld.

 

Det här är verkligen en fantastisk bok skriven av en engelska som är gift med en man från Nigeria. Jag förstår att romanen fick priset Costa First Novel Award 2011, ett av Storbrittaniens finaste debutantpris. Det är den verkligen väl värd.

 

Monika

Kulturias Boktips på Roots Café

Det blir lite sporadiskt med bloggskrivandet. Allting snurrar väldigt fort nu och bloggen får ligga lite på sparlåga. Denna vecka har jag varit presentatör på Kulturias Boktips, startat ett stort teaterprojekt som heter TreNollTvå och haft premiär med ”Evigt gröna sånger” som är mitt nya sångprogram. Det känns nästan som att det varit tre olika premiärer. Nu är det lite helg och jag andas ut.

Kulturias Boktips på Roots Café, Norre Port i Halmstad blev väldigt trevligt. Roots är en mysig mindre lokal med soffor och fåtöljer istället för vanliga stolar. Jag sjöng en del sånger från gamla teaterföreställningar och var också presentatör av de olika boktipsen.

 

Det var sju olika skådespelare som gjorde smakprov ur skönlitteratur, som små minimonologer.

Ett lite annorlunda sätt att göra reklam för läsning och böcker.

Under kvällen blev det Din stund på jorden av Vilhelm Moberg, Mitt liv som pingvin av Katarina Mazetti, Damen med hunden av Anton Tjechov, Johnny var en ung soldat av Dalton Trumbo, Sagan om meningen av Eva Moberg, Gudalik av Bo Sigvard Nilsson och till sist min absoluta favorit Boktjuven av Marcus Zusak.

Jag tror publiken uppskattade detta sätt att lära känna nya läsmöjligheter.

Monika

Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd av Rachel Joyce

Den här romanen väckte först mitt intresse eftersom huvudpersonen heter Fry. Det heter ju också huvudpersonen i mina böcker om Solbarnet. Nu vet jag att Fry är ett ganska vanligt efternamn i England och i mina böcker är det ett förnamn på en flicka i bronsålder, men namnet på utsidan var ändå det som drog mig först till boken.  

Sedan började jag kika på vad Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd handlar om och då blev jag ännu mera nyfiken. Nu har jag läst den.

Harold Fry är en vanlig, ganska nybliven pensionär. En dag går han för att posta ett brev till sin före detta arbetskamrat Queenie. Han har fått ett brev från henne där hon berättar att hon är döende i cancer. När han kommer fram till postlådan bestämmer han sig för att fortsätta till nästa postlåda och sedan går han bara vidare. Han har ingen karta, ingen kompass och varken vandrarkängor eller regnkläder, men han bestämmer sig för att göra en fotvandring från KIngsbridge i söder till Berwick-upon-Tweed i norr. Han skall gå rakt igenom hela England. Han vill gå för att träffa Queenie och för att ge henne mod att leva vidare.

Det här är verkligen en helt underbar vandringsroman. En historia som rymmer hela livet med allt vad det innebär. Glädje, sorg, längtan, kärlek, vänskap o.s.v.

En bok jag varmt rekommenderar.

Monika

Guldkrabban Albert och den eldsprutande draken av Inga Holm

Jag har en väldigt trevlig författarkollega som heter Inga Holm. Vi brukar dela monter på Bokmässan i Göteborg. Hon har skrivit och illustrerat tre böcker om älgen Gruffe. Nu har hon också utkommit med en ny spännande bilderbok: Guldkrabban Albert och den eldsprutande draken.

Sagan handlar om när Inga åker och badar. I vattnet träffar hon en stor guldkrabba. Det visar sig vara en förtrollad krabba som egentligen är en prins. Med hjälp av ishockeyhjälm och målvaktshandskar klarar Inga av att pussa guldkrabban som genast förvandlas till en prins som vill gifta sig med henne. Men det vill inte Inga. Hon är ju redan gift och dessutom alldeles för gammal för den unge prinsen. Inga tar istället med prinsen till ett slott där det finns en prinsessa som vaktas av en stor och eldsprutande drake. För att befria prinsessan så sprutar de malen vitpeppar i drakens gap. Då blir draken så törstig så han dricker upp en hel sjö. Nu kunde inte draken spruta eld längre för elden hade tagit slut och sedan blev han snäll. Så kunde prinsen och prinsessan gifta sig och leva lyckliga i hela sitt liv.

Inga Holm har som vanligt mycket humor i både sin text och sina bilder.

Den här boken är verkligen en riktig pärla för både föräldrar och barn.
Du kan köpa boken via IMK förlag.

Monika

TreNollTvå - ett teaterprojekt

I Halmstad börjar de flesta postnummer med 302. Det har bidragit till namnet på ett teaterprojekt som jag skall arbeta med under 2013. HalmstadsKvartersteater gör, med stöd av Kulturförvaltningen, ett stort teaterprojekt för åldersgruppen 15 – 25 år. Jag kommer att arbeta som producent och regissör. Bilderna är från förra årets projekt.

Nu pågår rekrytering av deltagare och i februari startar teatergruppens arbete.

Det skall bli spännande att komma tillbaka till teaterns värld, i alla fall ett litet tag. Jag har visserligen arbetat med en monologkurs under hösten och vintern (som utmynnar i Kulturias Boktips med premiär 3/2) men nu blir det ett mycket större projekt.  I november är det premiär för en föreställning. Deltagarna kan vara med som skådespelare, men de kan också välja att arbeta med smink, kläder, scenografi eller ljus och ljud.
Manus finns ännu inte och heller inget namn på föreställningen. Förra året blev namnet: Det var bättre förr (?). Kanske får vi titta in i framtiden nu eller... Idéer finns det däremot många och så småningom kommer bit för bit att läggas på plats.

 Givetvis kommer detta att uppta en stor del av min tid under 2013, men jag hoppas ändå att jag kommer att författa en och annan rad även detta år. På gång är en ny bok. Texten är redan klar, men utgivningsdatum ännu inte fastställd. Jag kan avslöja att det blir innan året är slut.

 

Monika

Gudalik av Bo Sigvard Nilsson

Snart är det Kulturias Boktips och en av de litterära monologerna är ett smakprov ur Gudalik av Bo Sigvard Nilsson. Därför har jag nyligen avslutat läsandet av denna roman.

Gudalik är fjärde delen i en serie om Bo och hans morfar. De andra böckerna heter Min morfar Egen, Spänn mig för Karlavagnen och Ensamma hjärtans kapell.

Gudalik börjar med att Magdalena dyker upp med ett nyfött barn. Men vem är fadern till barnet? Jo förmodligen är det Bo, men han lever livets glada dagar tillsammans med cirkusartisten Miss Juni. Alltså får morfar ge sig iväg för att leta upp sitt barnbarn och den förmodade barnafadern.

Den här boken är en hisnande resa i livets mysterier. Varför älskar Bo Magdalena men vill ändå inte leva sitt liv tillsammans med henne? Och vad är det för en hemlighet som morfar har dolt för övriga i familjen?

För det första måste jag konstatera att jag nog borde läsa första delen i bokserien först. Det tog mig ett litet tag innan jag hängde med i alla olika karaktärer som boken innehåller. Men efter ett tag kan jag konstatera att boken är både rolig och intressant. När jag slår ihop sista sidan blir det med en önskan om att också få läsa första boken. Den har jag nu beställt på fjärrlån från biblioteket. Serien är från 1980-talet och alla delarna fanns inte på min kommun. Men den finurliga tjänsten fjärrlån är en väldigt bra service på folkbiblioteken!

 

Jag återkommer med lite info om första boken när jag så småningom läst den.

 

Monika

Berika och värna livet av Elisabeth Jönsson

Elisabeth Jönsson driver ett underbart kulturprojekt och en websida som heter Punctum Saliens. Där förespråkar hon människors kreativa skapande. Olika former av skaparglädje som berikar livet.

Innan jul köpte jag hennes nyutkomna bok Berika och värna livet – tio uppdrag för skaparglädje och själslig inspiration.

I boken ger Elisabeth tio olika tips för att få en större upplevelse av livet. Små enkla handlingar som inte är ekonomiskt dyrbara men som ger livet en större mening. Några av tipsen är t ex ”Bli cineast för en stund och upptäck filmens värld” eller ”färger som inspirerar dig” eller varför inte ”Lev ditt drömliv”.

Den här lilla enkla boken läser du snabbt, men sedan går den att plocka fram då och då för att inspireras. Dagar då livet är grått och trist, eller då det känns som att jag vill fylla dagarna med något som känns meningsfullt och skapande.

Elisabeth är gymnasielärare i estetiska- och medieämnen. Hon måste vara en underbar lärare. En sådan som väcker upp tankar och idéer. En sådan lärare som man långt efteråt minns med glädje. Kanske som den person som väckte upp en slumrande skaparglädje.

 Läs den här boken. Den kan faktiskt förändra ditt liv.

 

Monika

Kulturias Boktips

Under hösten och vintern har jag arbetat med en monologkurs för Halmstads Kvartersteater. Vi har varit i de nya teaterlokalerna på Stålverksgatan i Halmstad. En gammal industrilokal som bit för bit har förvandlats av ett gäng med entusiastiska människor som finns i Kvartersteaterns projekt ” Att växa genom eget skapande”. 

 

Det är riktigt mysigt att skapa kultur i denna ”Underground-overground-teater”, som jag kallar den. Bilden är från början av hösten och nu kan jag lugnt säga att där ser helt annorlunda ut. Det är också väldigt spännande att vara tillbaka i teaterns värld, även om det bara är ett litet inhopp som gästande pedagog och regissör.  

I teaterkursen har vi arbetat med texter ur skönlitteratur. Därför tycker jag det passar bra att monologerna blir ”Kulturias Boktips”. En kväll med smakprov ur många olika böcker av både kända och okända författare. Förra hösten och våren gjorde jag Kulturias Kafé med hemliga gästartister. Nu är Kulturia tillbaka och nu med en litterär prägel.

Jag kommer att vara presentatör av boktipsen och berätta lite både om författarna och om böckernas innehåll. Jag kommer också att sjunga några sånger från en del av Kvartersteaterns många teaterproduktioner. Så det blir många olika kulturskapande som möts i en kväll för boken. Teater, sång och litteratur.

Kulturias Boktips framförs den 3/2 kl. 18.00 på Roots  Café som ligger i den gamla statsporten Norre Port. Den är den enda av Halmstads fyra statsportar som fortfarande är bevarad. Innanför portarna och befästningsvallen låg Halmstads gamla kärna.

 

Välkomna till Kulturias Boktips!

 

Monika

Mitt liv som pingvin av Katarina Mazetti

Jag gillar Katarina Mazetti. Jag har läst några böcker av henne tidigare och under julen läste jag en julnovell som var publicerad i min lokaltidning.

Min första bok som jag läst klart 2013 blev Katarinas bok Mitt liv som pingvin.

Romanen handlar om en kryssning i Antarktis. Med på denna resa är många turister och många omaka par. Historian berättas genom Tomas, en deprimerad och skild familjefar, Wilma, som är en härlig optimist men bär på en mörk hemlighet och Alba en pensionerad äventyrerska. Genom dessa tre passagerare (och genom några andra som mer passerar i periferin) får läsaren historian berättad. Genom isen och kylan går M/S Orlovsky till Antarktis och under några veckor utspelar sig vänskap, kärlek och mordiska tankar. Vi får också möta sjöelefanter, pingviner i olika varianter och en mängd andra djur.

Det här är en härlig, tänkvärd och humoristisk roman. Jag gillade verkligen årets första bok.

 

Monika

Johnny var en ung soldat av Dalton Trumbo

Jag har under hösten arbetat med en monologkurs som snart skall göra ett framträdande med sina olika monologer. Alla monologerna är små delar ur olika romaner. En av romanerna heter Johnny var en ung soldat och är skriven av Dalton Trumbo. Som monolog blir det bara ungefär en sida av den 230 sidor långa boken.

Jag hade inte läst hela boken innan så därför tog jag den med mig hem över julhelgen. Johnny var en ung soldat blev den sista boken som jag läste klart under 2012. Kanske en av de bästa också.

Romanen är en klassiker som utkom redan 1939 och är förmodligen en av de bästa krigsromanerna som någonsin är skrivna. Den handlar om den amerikanske soldaten Johnny som är tjugo år och som skadas mycket svårt i första världskrigets slutskede. Det är den unge Johnnys tankar och minnen som möter läsaren.

Den här boken borde alla läsa. Den är ett stort manifest mot allt vad krig heter. Mot det meningslösa i att döda och lemlästa människor. Alltid är det de som bestämmer om krig som sitter långt borta och låter andra människor offra sina liv. De vanliga människorna vill bara leva sitt liv ifred.

Boken blev film 1971 och då var det författaren själv som regisserade. Det går att berätta mycket om Dalton Trumbo så här finns en länk tillwikipedia. Han är nog mer känd som manusförfattare till filmer som Exodus, Spartacus och Papillon.

Romanen verkar inte finnas i svensk översättning till försäljning längre (däremot som pocket på engelska), men jag lånade den på biblioteket som hade den i svensk översättning.

 

 

Bok och roman har också inspirerat Metallicas musik och musikvideo.

Monika

Nytt år - nya tankar startas med gamla

Så har vi då passerat in i ett nytt år. Vad kommer det nya att föra med sig?

Ingen vet, bladet ligger oskrivet.

Jag börjar lite trevande med lugna dagar som innehåller lite summeringar och tillbakablickar. Jag har skaffat mig en ny dator i julklapp så den har jag pysslat med under de första dagarna. Jag har också räknat mitt bokförlags lagerstatus. Inventering skall göras den 1 januari. Blir lycklig över att se hur lagret har minskat mycket under 2012.

Under de första dagarna har jag också funderat över vilken bok som var den bästa av alla böcker jag läste under året som gick.

 

Länge under hösten var jag ganska säker på att det var Jellicoe Road av Melina Marchetta, men i början av december läste jag klart nobellpristagaren Mo Yans fantastiska Ximen Nao och hans sju liv. Två väldigt bra böcker som båda får dela på förstapriset. Två helt skilda böcker. Skrivna ur helt olika synvinklar, men ändå två väldigt fantastiska författare.

Jag är glad och priviligierad som läser och som får läsa böcker. Det är en fantastisk källa till rikedom. Jag hämtar, för det mesta, mina böcker på biblioteket. Vilken förmån att kunna gå in och välja bland alla dessa litterära verk som står som pärlor och lyser på hyllorna. Alldeles gratis.

Bl.a. allmänna bibliotek var en av Pariskommunens (mars 1871) krav och löften. För oss nutidsmänniskor är det en självklarhet och en rättighet.

Det tänker jag på varje gång jag går in i ett bibliotek, böckernas tempel.

 

Monika

2012 - en reflektion

Så står vi då återigen vid slutet av ett år. Det får alltid mig att tänka tillbaka på vad som hänt.
Några höjdpunkter och minnen är kanske mer viktiga än andra.

Min figur Kulturia har följt mig ett tag och under 2012 har hon förändrats. Så att säga glidit i sin skepnad. I början av året var det också några kvällar med Kulturias kafé. Gäster var bl.a. Peter Björk, Thomas Häägg, Susanna Hillbom, de musikaliska systrarna Isebring och det litterära paret Leoniderna.

Min resa till Bokmässan i Örebro i april har också blivit ett fint minne.

 

Tillsammans med min författarkollega Inga Holm blev vi väldigt väl mottagna av det gästfria paret Åke och Elsie Eklund som behandlade oss två författare som prinsessor under mässdagarna. Härliga möten med andra författare blev det också.

 

I juli spelades min första bok Solbarnet som teater på Hallandsgården i Halmstad. Många underbara kvällar med en härlig teaterensemble.

 

I augusti fick min son och hans flickvän en liten hund som heter Stina. Så här liten var hon när hon kom till vår trädgård. Knappt att hon räckte över grässtråna.

I september var det några intensiva dagar på Bokmässan i Göteborg. Det är alltid trevligt och innehåller mängder med möten. Jag kan inte räkna dem alla.

I oktober var det premiär för min dockutställning Från dröm till docka. TV 4 Halland var här hemma hos mig och gjorde reportage och jag komponerade några nya ”docksånger” som jag framförde i samband med öppnandet av utställningen på Vallås Bibliotek i Halmstad.

 

Under hösten har jag då äntligen skrivit klart manus till en bok. Jag har redan fått en hel del positiva kommentarer från provläsare. Ännu så länge är allt en hemlighet. Men till våren kanske…

I december blev Solbarnet E-bok och går numera både att köpa och att ladda ned för utlåning från bibliotek.

 

 Väldigt mycket mer har naturligtvis hänt. Både ledsna och glada dagar. Så som livet är.

I morgon avslutar jag året hos mina bästa vänner. Så som vi gjort i många, många år.

Önskar alla ett gott slut och ett gott nytt år!

 

Monika

God Jul och God fortsättning på Julen!

December månad har gått i sjukdomens tecken. Jag har, under större delen, varit förkyld med feber och fruktansvärd hosta och den sista veckan har övriga familjen vandrat in i det samma.

Detta har fått lite konsekvenser för min blogg. Någon julhälsning blev det inte innan jul, men här kommer den!

Julen betyder för mig en ljusets seger. En ljushelg som lyser upp i den mörkaste årstiden. Den ger mig också lite tid för eftertanke. Jag summerar året som gått och ser framåt mot nya äventyr. En tid för lugn och ro.

Min pappa brukade ofta nynna på en sång som innehöll denna text:

”Någonting att äta, någonting att dricka, någonting att älska och att hålla kär är allt jag begär. Varför skall man sträva efter guld och gräva efter lyckan där den ändå aldrig bor”.

De stroferna försöker jag leva efter.

 Med hjälp av min lilla figur Kulturia önska jag alla en God Jul och en God fortsättning på Julen!

 

Monika

Inget märkvärdigt har hänt av Ancelica Ahlefeldt-Laurvig och Mymmel Blomberg

För några veckor sedan var jag på ett boksläpp och så klart köpte jag med mig ett ex. Boken heter Inget märkvärdigt har hänt och författarna heter Angelica Ahlefeldt-Laurvig och Mymmel Blomberg. Romanen handlar om pensionärerna Ingrid och Sigrid som båda gillar wienerbröd och andra goda kakor. Detta gör att de ofta besöker konditorier. En dag hjälper de en äldre man som blivit sjuk och detta är inledningen till ett litet äventyr. Mannen letar nämligen efter sin ungdomskärlek och givetvis ställer damerna upp som detektiver.

Som titeln skvallrar om så är det inga större märkvärdigheter som händer. Författarna kallar sin roman för en promenadroman. Det tycker jag är ett passande namn. Det är två trevliga damer som läsaren får stifta bekantskap med och det blir ett härligt möte med både kakornas tempel och nya bekantskaper som kvinnornas ”detektivarbete” leder fram till. En roman att skratta med och en roman som är befriande härligt långt ifrån alla deckarhistorier som annars är fulla med våldsamma scener som inte ens har sin grund i verkligheten.

En liten pärla för dig som önskar puttra fram i ett stilla läsande. Jag hoppas verkligen att Angelica och Mymmel tar sig samman och skriver en fortsättning. Det vore trevligt att få dela damernas vidare äventyr i livet.

Nu skall jag slå in boken i julklappspapper. Jag har nämligen bara tjuvläst den. En hemlig person kommer att få denna bok av jultomten.

 

Monika

Tävling - vinn Månguden, andra boken om solbarnet Fry

För att fira att det snart är jul lottar mitt bokförlag ut några ex av Månguden, andra delen i min historiska bokserie om Solbarnet.
För att vara med i tävlingen går du in och gillar sidan Solbarnet - böckerna om Fry på facebook. Gillar du redan sidan kan du skriva en kommentar eller dela länken, så är du också med i tävlingen.
På måndag är tävlingen avgjord och givetvis kommer vinsten att vara framme hos vinnaren i god tid före julafton!

Här är en länk till sidan: https://www.facebook.com/pages/Solbarnet-B%C3%B6ckerna-om-Fry-av-Monika-H%C3%A4%C3%A4gg/159654700801010?fref=ts

Monika

Bronsdolken av Michelle Paver

Den utstötte är första delen i Michelle Pavers nya serie som går under namnet Bronsdolken.

För mig var det extra intressant att läsa denna bok eftersom den utspelar sig i bronsålder. Mina böcker om solbarnet Fry utspelar sig också under denna tidsperiod. Skillnaden är ändå ganska stor eftersom min bokserie utspelar sig här i Norden och Pavers utspelar sig runt Kreta, Mykene och de Grekiska öarna. Dessutom är mina böcker skrivna för en lite äldre läsarskara.

Bronsdolken handlar om tolvårige Hylas som blir jagad av de onda krigarna som kallas för kråkor. Hans lillasyster är försvunnen och hans hund är död. Under sin flykt möter han flickan Pira och han får också hjälp av en delfin. I centrum står den mystiska bronsdolken.

Det blir många frågor. Varför är dolken så viktig och varför vill de döda Hylas?

Det här är ett klassiskt äventyr som utspelar sig för 3500 år sedan. Det är högt tempo genom hela boken och läsaren får inte en chans att pusta ut. Det tror jag är bra. Målgruppen är 9 – 12 år och i den åldern får det inte finnas några ”dödpunkter”, då har läsaren snabbt förlorat intresset för texten. Det är kul att läsa om en tidsperiod som jag själv har ganska stor kunskap om. I mina böcker finns en parallellhistoria som också utspelar sig delvis på Kreta. Den minoiska kulturen har satt sina spår även i Norden och förmodligen hade människorna en hel del kontakt trots det långa avståndet. Hos oss har hittats många föremål som har sitt ursprung i trakten av Medelhavet.

Hösten 2013 utkommer andra delen i Bronsdolken.

 

Monika