Nu har jag tokskrivit sedan två veckor innan jul och nu för en stund sedan skrev jag de sista raderna i min fjärde bok om bronsåldersflickan Fry. Det är sista och avslutande delen. Nu har jag berättat klart den historia som jag inledde för tre år sedan. I januari 2008 började jag skriva på Solbarnet som är första delen.
Nu känns det både vemodigt och skönt att lämna dessa romanfigurer bakom mig. De har varit en del av mitt liv och kommer så klart att vara det även i framtiden men historian är avslutad och kommer inte att fortsätta. Nu har jag nått det slut som jag tänkte mig när jag började skriva.
Det återstår nu en mängd redigeringsarbete, namn på boken, omslagslayout, kartor, persongalleri, slutord o.s.v. innan jag kan lämna den till tryck.
I augusti blir det boksläpp.
Monika
*****
Grattis!
SvaraRaderaTack Hannele! Det känns väldigt skönt att ha kommit så här långt!
SvaraRaderaGrattis! Förstår att det känns både bra och lite sorgligt -men antar att det framförallt känns skönt! Du kan vara stolt. Hoppas att du hinner fira lite -liksom gratulera dig själv, innan redigerngen tar vid! Om boksläppet sker när jag är på Österlen så vill jag helt fräckt tipsa att jag väldigt gärna kommer och grattar:)
SvaraRaderaGrattis!
SvaraRaderaHur gör du när du ska skriva en bok Monika?
Bestämmer du historien i stora drag först, början och slutet.
Eller skriver du som det faller dig in?
Hur strukturerar du upp det hela?
Maja, när jag började skriva den första boken i den här serien så visste jag hur den skulle börja och hur den skulle sluta. Däremellen hade jag en historia som var lite luddig.Det har tagit mig tre år att komma fram till det slutet.
SvaraRaderaJag följer utvecklingen av mina karaktärer och när de vill gå åt ett speciellt håll så stretar jag inte emot och tycker att: Så hade jag inte tänkt från början.
Jag brukar jämföra det med att direktimprovisera på teaterscenen. Jag kan jämföra på detta sätt eftersom jag arbetat med teater i många år innan jag började skriva.