Hösten 1969 hittas Eddie, den amerikanska flickan, drunknad och hennes vän Björn har hängt sig. Det är bakgrunden till Monika Fagerholms roman Den amerikanska flickan.
Vi får möta Sandra och Doris, två unga flickor, som lever sina liv i Trakten. Sandra i huset i den dyiga delen av skogen och Doris hos kusinmamman. De börjar rota i historian med Eddie och deras liv vävs ihop med det som varit och framtiden.
Jag hade till en början svårt att läsa Monika Fagerholms märkliga språk. Hennes sätt att bygga ihop meningar gör läsaren förvirrad. Efter hand ställer sig nog hjärnan in på detta vindlande och vingliga språk. Ett slags känslospråk som ju längre boken skrider också blir mer och mer självklart.
Jag är glad för att jag är en envis läsare. Det är ovanligt att jag ger upp en bok och slutar läsa. Det fanns stunder, speciellt i början av boken, då jag var på väg att ge upp men ändå fortsatte. Det är jag nöjd med. När jag slår ihop boken, efter nästan femhundra sidor, sitter jag en lång stund och låter romanen sjunka in i mina tankar.
2005 fick Monika Fagerholm Augustpriset för Den amerikanska flickan. För två år sedan bytte jag till mig romanen på Bokbytardagen. Nu har jag äntligen läst den. Jag tackar den som lämnade boken på bokbytarbordet.
Monika
Jag har aldrig lyckats förstå mig på Monika F. Jag ska ge henne en sista chans nu snart och läsa Glitterscenen få se om jag fångas denna gång
SvaraRaderaJag förstår så väl om man ger upp hennes böcker, för det är ett väldigt krångligt och märkligt språk.
RaderaMonika Fagerholm är nog särskilt speciell - det märkte jag när jag var på ett sk "Författarsamtal" - men jag älskade hennes sätt att prata ... ännu har jag inte läst ... men jag blev nyfiken - kanske får hennes böcker vänta, så som den här för dig - men jag vill!
SvaraRaderaSå kul att du har träffat henne! Spännande:)
RaderaDet låter spännande! Tack för dina böcker, vi ska läsa dem så fort vi hinner :)
SvaraRaderaKul att de kommit fram! Önskar både dig och barnen trevlig läsning:)
Radera