Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

fredag 22 mars 2013

Värmande årsmöte i Halmstads Kvartersteater


Våren låter vänta på sig. Fy så kallt vi har det! Snö utanför husknuten och isvindar. Nätterna bjuder på alltför många minusgrader. I den kvardröjande vinterns fotspår bär jag mina pelargoner ut och in varje dag. Ut i ljuset och sedan in i kökets värme för nattvila.
I går kväll var jag på ytterligare ett värmande årsmöte. Dessa demokratins stöttepelare.
Halmstads Kvartersteaters årsmöte på "Teatervinden"
I går var det Halmstads Kvartersteater som summerade 2012 och valde sin nya styrelse. För mig har Kvartersteatern betytt femton år som verksamhetsledare och regissör. Det är historia. Nu är jag tillbaka igen som produktionsansvarig och regissör för ett stort teaterprojekt som går under namnet TreNollTvå. Vi startade i början av februari och i tisdags var det läsande av manus och utdelning av roller. Jo, det upptar en hel del av min tid, men det blir ändå några stunder till skrivande.
Sekr. Josefin Sjösten och teaterledarna Emelie Olsson och Johanna Andersson
Vid årsmötet samlades många av teaterns ledare, men också några av de gamla föreningsordförande som passerat.
Peter Björk, Jörgen Johansson och Ulf Häägg
På bilden har jag fångat Peter Björk som igår blev omvald för en ny 2-årsperiod samt Jörgen Johansson och Ulf Häägg som båda tidigare har hållit i ordförandeklubban.

Nu har jag plockat fram några gula påskliljor och en begonia i påskens färger. Som tröst mot de vita tussarna som flyger utanför fönstret. Hallå, jag bor faktiskt i Halmstad och Västkusten! Det skall spira i gräsmattan nu, inte lysa av vita snöhögar.

Monika

lördag 16 mars 2013

Mojaner - naturens magiska städare av Ellinor Johansson och Carina Melander


Jag har läst och tittat i en bilderbok av Ellinor Johansson. Illustrationer, till den härliga sagan om Mojaner – naturens magiska städare, är gjorda av Carina Melander.

Sagan handlar om de märkliga varelserna mojaner som kommer från planeten Mojanus. De landar i ett ensamt träd och utvecklas till små färgglada maskar som kryper och flyger runt vår planet. De blir en slags naturens hjältar och räddar vårt nedsmutsade jordklot.

 Den här fina historian och bilderboken är förmodligen väldigt lämplig att använda för att prata med små barn om miljöförstörelse och vikten av att göra något för att förhindra att vår gemensamma jord förstörs. Ett bra sätt att starta tänkandet och idéerna om att försöka göra något själv.

 Jag önskar verkligen att det kunde dyka upp ett gäng med mojaner och städa på vår planet.

 
Monika

onsdag 13 mars 2013

Förändrad förvandlad förädlad av Helena Milton


 
För en tid sedan köpte jag en bok som är författad av Helena Milton. Hon har en egen blogg som jag brukar besöka och så klart blev jag nyfiken när hon utkom med boken förändrad förvandlad förädlad.
Det är en relationsroman som handlar om Erland, en yngre man som efter några års förbindelse med Cecilia bestämmer sig för att bryta upp i förhållandet. De bor inte på samma ort och han längtar efter ett förhållande där han får dela hela sitt liv med en kvinna. Ingen av de båda vill flytta från sin ort och han inser att de aldrig kommer att kunna bygga en framtid tillsammans. Genom tillfälligheter möter han en ny kvinna, men Erland som har varit van vid att kvinnorna snabbt har hängt som klasar om halsen på honom, upptäcker att Mikaela inte faller lika lätt.
 
Helena Miltons roman är utgiven på minbok.nu. Ett nytt sätt att ge ut böcker. Under de senaste åren har en mängd olika möjligheter att ge ut egna böcker uppstått. Boktryckarkonsten har förändrats och med det digitala trycket kan romaner nu framställas i små upplagor. Det här tycker jag är en fantastisk möjlighet för människor att inte längre behöva gömma och glömma sina texter i byrålådorna. Snabbt och enkelt kan nästan vem som helst ge ut sina skrivalster. En fantastisk revolution i bokvärlden.
Denna bokrevolution är otroligt positiv och främjar det egna skapandet, som jag värnar mycket om. En egenskapande människa som sjunger, läser, dansar, målar, spelar teater, skriver poesi och egna texter, spelar instrument o s v berikar sitt liv och mår bättre mentalt. Att få ge utlopp åt sin skapande kreativitet är ett sätt att växa som människa. Mer sådant! Mer skapande åt människorna!

Härliga Helena Milton! Jag blir glad när jag läser hennes roman.

 
Monika

söndag 10 mars 2013

Visans dag med Visklubben Skeppet och vernissage


Februari och mars är årsmötenas tid. Det är då alla föreningar låter medlemmarna, i god demokratisk anda, godkänna det gångna årets verksamhet. Då väljs också den nya styrelsen.
I går var jag på ännu ett årsmöte. Visklubben Skeppet. En visförening som varje sommar gör en härlig visfestival i Steninge utanför Halmstad.

Efter årsmötet firades också Visans dag i Norden. Det blev mycket sång och gitarrspel.
Susanna Hillbom
Nästan alla i styrelsen och ytterligare några andra framförde visor och eftersom Evert Taube var huvudtemat så blev det många fina ”Evertvisor”.
Inger Stenersen Carlström och Kenneth Andersson
Eva Karlsson
Frida Broo
Jag passade också på att sjunga ”Brevet från lillan” när det senare under viseftermiddagen blev öppen scen. Då kunde jag inte låta bli. Som den sångnörd jag är så fick jag steppa upp på scenen en liten stund. Glad gick jag hem, fylld av sång och med en vis- och diktbok under armen. Boken är en samling texter av föreningens ordförande Susanna Hillbom. Den vann jag på lotteriet. Susanna har jag skrivit om förra året. Då var hon en av mina hemliga gäster på Kulturias Kafé.

Innan årsmötet var jag också på vernissage på Hedvigs galleri.
 
Härlig rakubränd keramik av Lisbeth Forsberg
Jonas Forsberg
och underbara akvareller av hennes make Jonas Forsberg. Det kom mycket besökare så det blev trångt på lilla galleriet, men det är ju bara trevligt.
Lisbeth Forsberg
Lisbeth har också sin keramik på Kaolin på Söder i Stockholm. Gå gärna och titta om du har vägarna åt det hållet.

Inte en dag utan kultur, brukar jag säga. Inte i går heller.

Monika

måndag 4 mars 2013

Eftersom ingenting varar av Laurence Tardieu


Nu har jag läst en riktig bokjuvel. Eftersom ingenting varar av den franska författaren Laurence Tardieu. Romanen utkom 2006, men i svensk översättning av Thérèse Eng 2012.

Den handlar om Vincent, som är på väg till sin älskade f d hustru Geneviève. I ett brev har hon skrivit ”jag dör, kom till mig igen en sista gång så att jag får se dig, röra vid dig, höra dig, kom till mig igen, jag dör”. Under bilfärden till hennes hem tänker Vincent tillbaka på den fruktansvärda händelsen som gjorde att de för femton år sedan gick skilda vägar. I bokens andra del följer läsaren dagboken som Geneviève skrev den första tiden efter att deras åttaåriga dotter försvunnit på vägen hem från skolan. I sista delen skildras mötet mellan Vincent och Geneviève.

Detta är en berättelse om kärlek och sorg. Det går inte att känna sorg om man aldrig upplevt kärlek, tänker jag när jag läser denna väl utmejslade text. Att som författare ge ord till de känslor som uppstår ur en sådan traumatisk förändring av människors liv är en stor konst. Det här är ingen tung läsning. Visst berörs jag av denna oerhörda sorg, men framför allt berörs jag av den stora kärleken som vilar i Laurence Tardieus ord.

 Den här romanen hittar du inte i de stora boktravarna som säljs i ”parti och minut”. Den här femstjärniga boken får du leta efter. Gör det, och du får en stor läsupplevelse.

 Monika

onsdag 27 februari 2013

Pegasa hästen från Trapalanda av Malin Eriksson


Malin Eriksson är en av mina författarkollegor i Barnboksnätet. Flera av hennes barnböcker handlar om hästar. När jag för ett tag sedan såg Pegasa hästen från Trapalanda på biblioteket var jag så klart tvungen att plocka den med mig hem.

Pegasa handlar om Nina som är en flicka som gillar hästar. När sommarlovet startar måste hon följa med sin mamma till morfars ö. Det är inte otrevligt på morfars ö, men det blir ändå en trist tillvaro för Nina kommer inte att få någon möjlighet att rida. Dessutom skadar sig hennes favorithäst Sindy och det blir tal om att hästen kanske är så illa skadad att den måste avlivas. Men på ön börjar det hända mystiska saker och en dag kommer det en hästtransport. Nina får ta hand om en alldeles egen häst. Men hur skall det gå för Sindy? Ja, det skall jag inte avslöja.

Jag har alltid varit för feg för att våga rida. Trillade av en häst i unga år, och skadade mig ganska ordentligt, därefter så har det inte blivit mer med sådana äventyr, men jag älskade hästböcker när jag var liten. Det här är verkligen en riktigt härlig hästbok med lite övernaturliga och mystiska inslag. Det gillar jag och jag vet att den här hade säkert blivit en riktig favorit när jag var liten.

Monika

söndag 24 februari 2013

Poesi i Halland och Poetry Slam


Jag är nybliven medlem i en förening som heter Poesi i Halland. En förening för poesivänner i Hallandsregionen.
I dag har jag varit på årsmöte med föreningen. Det är något härligt och unikt med föreningar. En sprudlande vilja att mötas och belysa sina intressen. Svenskarna är nog ett väldigt ”mötande” folk. Alla små föreningar som runt om i Sverige främjar demokrati och egenskapande. I dessa föreningar frodas ofta kulturen.

Poesi i Halland har sina medlemsmöten första söndagen i varje månad. Då möts medlemmarna på Fribergs konditori i Halmstad. Föreningen ger också ut en poetisk skrift som heter FLUM. I den samlas kända och okända poeters ord. FLUM utkommer två gånger om året.

Poetry Slam är också en aktivitet som föreningen arrangerar. På tre olika platser i Halland genomförs denna tävling i framförande av egna poetiska texter. Senare under våren blir det en final i Halmstad. De som vinner finalen blir Hallands representanter på SM.

I morgon kväll är första deltävlingen. Den är på Fox and Anchor i Halmstad kl.19.00. I Poetry Slam är det publiken som röstar och ger poäng till bästa poet. Jag skall gå dit och lyssna, titta och ge poäng, samt kanske ta mig en öl. Fox and Anchor är ju en pub och restaurang.

Monika

onsdag 20 februari 2013

Min morfar egen av Bo Sigvard Nilsson


Jag har tidigare berättat om en bok som heter Gudalik av Bo Sigvard Nilsson. Den är fjärde delen i en serie. Eftersom jag var presentatör på Kulturias Boktips och det framfördes ett smakprov ur Gudalik, så läste jag serien i fel ordning.

Nu har jag också läst första delen som heter Min morfar Egen.
I romanen berättar Bo om sin uppväxt och sina äventyr med morfar. En morfar som har stor betydelse i pojkens liv. Vi följer Bo från 1948 till 1961. Under tiden hinner han bli en ung man. Bo har en mamma och en pappa, men det är morfar som tar upp största delen i hans berättelse om uppväxten. I sorg och glädje. De två är inte alltid sams och överens.

 Jag är verkligen glad att jag tog mig tid och läste den första delen i denna serie som utkom på 80-talet. Fjärde boken fick hämtas i bibliotekets magasin och första delen fick jag genom fjärrlån från en annan kommun. Ingenting är omöjligt i bibliotekens värld. En skattkista med oändliga möjligheter. Nu kommer jag att läsa de andra delarna också. Får se om det blir bibliotekets magasin eller fjärrlån.
Gör som jag och läs denna härliga och tidsfångande serie. Den för läsaren tillbaka till ett svunnet 1950-tal.
 
Monika

måndag 18 februari 2013

Från dröm till docka i Laholm


Tidigt under hösten gjorde jag en dockutställning som jag kallar för ”Fråndröm till docka”. En utställning med mina dockor som jag samlat under tjugo års tid. TV 4 Halland gjorde då ett reportage hemma hos mig.

I dag har jag varit på Laholms Stadsbibliotek och återigen satt upp utställningen.

På tisdag kl. 19.00 gör jag ett framträdande med nykomponerade sånger om dockor och en nyskriven saga om mina äventyr med mormor. Det var under de äventyren som drömmen om dockorna föddes. Under kvällen kommer jag också att sjunga en del av mina sånger som är inspirerade av bronsålder. Till docksångerna ackompanjerar jag med min gitarr, men till sånger om bronsålder blir det flintstenar.

Utställningen pågår till den 2 mars.

 
Monika

fredag 15 februari 2013

Små solfåglar långt borta av Christie Watson


Årets bästa bok? Kanske.
Små solfåglar långt borta av Christie Watson är verkligen en höjdare. Jag fick tips om den här boken av min författarkollega Inga Holm.

Romanen utspelar sig i Nigeria och handlar om 12-åriga Blessing och hennes storebror Ezikiel som njuter av ett bekvämt liv i Lagos. Allt ändras när pappan lämnar familjen. Plötsligt måste mamma och de två syskonen flytta till mormor och morfars lilla by i Nigerdeltat. Där är allt annorlunda. Ingen el, ingen vattentoalett, inget kylskåp, ingen TV. Blessing tvingas till och med att byta religion. I boken får vi följa hennes försök att bygga ett nytt liv i en konfliktfylld värld.

 
Det här är verkligen en fantastisk bok skriven av en engelska som är gift med en man från Nigeria. Jag förstår att romanen fick priset Costa First Novel Award 2011, ett av Storbrittaniens finaste debutantpris. Det är den verkligen väl värd.

 

Monika

lördag 9 februari 2013

Kulturias Boktips på Roots Café


Det blir lite sporadiskt med bloggskrivandet. Allting snurrar väldigt fort nu och bloggen får ligga lite på sparlåga. Denna vecka har jag varit presentatör på Kulturias Boktips, startat ett stort teaterprojekt som heter TreNollTvå och haft premiär med ”Evigt gröna sånger” som är mitt nya sångprogram. Det känns nästan som att det varit tre olika premiärer. Nu är det lite helg och jag andas ut.

Kulturias BoktipsRoots Café, Norre Port i Halmstad blev väldigt trevligt. Roots är en mysig mindre lokal med soffor och fåtöljer istället för vanliga stolar. Jag sjöng en del sånger från gamla teaterföreställningar och var också presentatör av de olika boktipsen.
 
Det var sju olika skådespelare som gjorde smakprov ur skönlitteratur, som små minimonologer.
Ett lite annorlunda sätt att göra reklam för läsning och böcker.

Under kvällen blev det Din stund på jorden av Vilhelm Moberg, Mitt liv som pingvin av Katarina Mazetti, Damen med hunden av Anton Tjechov, Johnny var en ung soldat av Dalton Trumbo, Sagan om meningen av Eva Moberg, Gudalik av Bo Sigvard Nilsson och till sist min absoluta favorit Boktjuven av Marcus Zusak.

Jag tror publiken uppskattade detta sätt att lära känna nya läsmöjligheter.

Monika

tisdag 5 februari 2013

Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd av Rachel Joyce


Den här romanen väckte först mitt intresse eftersom huvudpersonen heter Fry. Det heter ju också huvudpersonen i mina böcker om Solbarnet. Nu vet jag att Fry är ett ganska vanligt efternamn i England och i mina böcker är det ett förnamn på en flicka i bronsålder, men namnet på utsidan var ändå det som drog mig först till boken.  
Sedan började jag kika på vad Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd handlar om och då blev jag ännu mera nyfiken. Nu har jag läst den.

Harold Fry är en vanlig, ganska nybliven pensionär. En dag går han för att posta ett brev till sin före detta arbetskamrat Queenie. Han har fått ett brev från henne där hon berättar att hon är döende i cancer. När han kommer fram till postlådan bestämmer han sig för att fortsätta till nästa postlåda och sedan går han bara vidare. Han har ingen karta, ingen kompass och varken vandrarkängor eller regnkläder, men han bestämmer sig för att göra en fotvandring från KIngsbridge i söder till Berwick-upon-Tweed i norr. Han skall gå rakt igenom hela England. Han vill gå för att träffa Queenie och för att ge henne mod att leva vidare.

Det här är verkligen en helt underbar vandringsroman. En historia som rymmer hela livet med allt vad det innebär. Glädje, sorg, längtan, kärlek, vänskap o.s.v.

En bok jag varmt rekommenderar.

Monika

fredag 1 februari 2013

Guldkrabban Albert och den eldsprutande draken av Inga Holm


Jag har en väldigt trevlig författarkollega som heter Inga Holm. Vi brukar dela monter på Bokmässan i Göteborg. Hon har skrivit och illustrerat tre böcker om älgen Gruffe. Nu har hon också utkommit med en ny spännande bilderbok: Guldkrabban Albert och den eldsprutande draken.

Sagan handlar om när Inga åker och badar. I vattnet träffar hon en stor guldkrabba. Det visar sig vara en förtrollad krabba som egentligen är en prins. Med hjälp av ishockeyhjälm och målvaktshandskar klarar Inga av att pussa guldkrabban som genast förvandlas till en prins som vill gifta sig med henne. Men det vill inte Inga. Hon är ju redan gift och dessutom alldeles för gammal för den unge prinsen. Inga tar istället med prinsen till ett slott där det finns en prinsessa som vaktas av en stor och eldsprutande drake. För att befria prinsessan så sprutar de malen vitpeppar i drakens gap. Då blir draken så törstig så han dricker upp en hel sjö. Nu kunde inte draken spruta eld längre för elden hade tagit slut och sedan blev han snäll. Så kunde prinsen och prinsessan gifta sig och leva lyckliga i hela sitt liv.

Inga Holm har som vanligt mycket humor i både sin text och sina bilder.
Den här boken är verkligen en riktig pärla för både föräldrar och barn.
Du kan köpa boken via IMK förlag.


Monika

söndag 27 januari 2013

TreNollTvå - ett teaterprojekt


I Halmstad börjar de flesta postnummer med 302. Det har bidragit till namnet på ett teaterprojekt som jag skall arbeta med under 2013. HalmstadsKvartersteater gör, med stöd av Kulturförvaltningen, ett stort teaterprojekt för åldersgruppen 15 – 25 år. Jag kommer att arbeta som producent och regissör. Bilderna är från förra årets projekt.

Nu pågår rekrytering av deltagare och i februari startar teatergruppens arbete.
Det skall bli spännande att komma tillbaka till teaterns värld, i alla fall ett litet tag. Jag har visserligen arbetat med en monologkurs under hösten och vintern (som utmynnar i Kulturias Boktips med premiär 3/2) men nu blir det ett mycket större projekt.  I november är det premiär för en föreställning. Deltagarna kan vara med som skådespelare, men de kan också välja att arbeta med smink, kläder, scenografi eller ljus och ljud.
Manus finns ännu inte och heller inget namn på föreställningen. Förra året blev namnet: Det var bättre förr (?). Kanske får vi titta in i framtiden nu eller... Idéer finns det däremot många och så småningom kommer bit för bit att läggas på plats.

 Givetvis kommer detta att uppta en stor del av min tid under 2013, men jag hoppas ändå att jag kommer att författa en och annan rad även detta år. På gång är en ny bok. Texten är redan klar, men utgivningsdatum ännu inte fastställd. Jag kan avslöja att det blir innan året är slut.

 
Monika

måndag 21 januari 2013

Gudalik av Bo Sigvard Nilsson


Snart är det Kulturias Boktips och en av de litterära monologerna är ett smakprov ur Gudalik av Bo Sigvard Nilsson. Därför har jag nyligen avslutat läsandet av denna roman.

Gudalik är fjärde delen i en serie om Bo och hans morfar. De andra böckerna heter Min morfar Egen, Spänn mig för Karlavagnen och Ensamma hjärtans kapell.

Gudalik börjar med att Magdalena dyker upp med ett nyfött barn. Men vem är fadern till barnet? Jo förmodligen är det Bo, men han lever livets glada dagar tillsammans med cirkusartisten Miss Juni. Alltså får morfar ge sig iväg för att leta upp sitt barnbarn och den förmodade barnafadern.

Den här boken är en hisnande resa i livets mysterier. Varför älskar Bo Magdalena men vill ändå inte leva sitt liv tillsammans med henne? Och vad är det för en hemlighet som morfar har dolt för övriga i familjen?

För det första måste jag konstatera att jag nog borde läsa första delen i bokserien först. Det tog mig ett litet tag innan jag hängde med i alla olika karaktärer som boken innehåller. Men efter ett tag kan jag konstatera att boken är både rolig och intressant. När jag slår ihop sista sidan blir det med en önskan om att också få läsa första boken. Den har jag nu beställt på fjärrlån från biblioteket. Serien är från 1980-talet och alla delarna fanns inte på min kommun. Men den finurliga tjänsten fjärrlån är en väldigt bra service på folkbiblioteken!

 
Jag återkommer med lite info om första boken när jag så småningom läst den.

 
Monika

lördag 19 januari 2013

Berika och värna livet av Elisabeth Jönsson


Elisabeth Jönsson driver ett underbart kulturprojekt och en websida som heter Punctum Saliens. Där förespråkar hon människors kreativa skapande. Olika former av skaparglädje som berikar livet.

Innan jul köpte jag hennes nyutkomna bok Berika och värna livet – tio uppdrag för skaparglädje och själslig inspiration.
I boken ger Elisabeth tio olika tips för att få en större upplevelse av livet. Små enkla handlingar som inte är ekonomiskt dyrbara men som ger livet en större mening. Några av tipsen är t ex ”Bli cineast för en stund och upptäck filmens värld” eller ”färger som inspirerar dig” eller varför inte ”Lev ditt drömliv”.

Den här lilla enkla boken läser du snabbt, men sedan går den att plocka fram då och då för att inspireras. Dagar då livet är grått och trist, eller då det känns som att jag vill fylla dagarna med något som känns meningsfullt och skapande.

Elisabeth är gymnasielärare i estetiska- och medieämnen. Hon måste vara en underbar lärare. En sådan som väcker upp tankar och idéer. En sådan lärare som man långt efteråt minns med glädje. Kanske som den person som väckte upp en slumrande skaparglädje.

 Läs den här boken. Den kan faktiskt förändra ditt liv.

 
Monika

lördag 12 januari 2013

Kulturias Boktips


Under hösten och vintern har jag arbetat med en monologkurs för Halmstads Kvartersteater. Vi har varit i de nya teaterlokalerna på Stålverksgatan i Halmstad. En gammal industrilokal som bit för bit har förvandlats av ett gäng med entusiastiska människor som finns i Kvartersteaterns projekt ” Att växa genom eget skapande”. 
 
Det är riktigt mysigt att skapa kultur i denna ”Underground-overground-teater”, som jag kallar den. Bilden är från början av hösten och nu kan jag lugnt säga att där ser helt annorlunda ut. Det är också väldigt spännande att vara tillbaka i teaterns värld, även om det bara är ett litet inhopp som gästande pedagog och regissör.  

I teaterkursen har vi arbetat med texter ur skönlitteratur. Därför tycker jag det passar bra att monologerna blir ”Kulturias Boktips”. En kväll med smakprov ur många olika böcker av både kända och okända författare. Förra hösten och våren gjorde jag Kulturias Kafé med hemliga gästartister. Nu är Kulturia tillbaka och nu med en litterär prägel.

Jag kommer att vara presentatör av boktipsen och berätta lite både om författarna och om böckernas innehåll. Jag kommer också att sjunga några sånger från en del av Kvartersteaterns många teaterproduktioner. Så det blir många olika kulturskapande som möts i en kväll för boken. Teater, sång och litteratur.

Kulturias Boktips framförs den 3/2 kl. 18.00 på Roots  Café som ligger i den gamla statsporten Norre Port. Den är den enda av Halmstads fyra statsportar som fortfarande är bevarad. Innanför portarna och befästningsvallen låg Halmstads gamla kärna.

 
Välkomna till Kulturias Boktips!

 
Monika

onsdag 9 januari 2013

Mitt liv som pingvin av Katarina Mazetti


Jag gillar Katarina Mazetti. Jag har läst några böcker av henne tidigare och under julen läste jag en julnovell som var publicerad i min lokaltidning.
Min första bok som jag läst klart 2013 blev Katarinas bok Mitt liv som pingvin.

Romanen handlar om en kryssning i Antarktis. Med på denna resa är många turister och många omaka par. Historian berättas genom Tomas, en deprimerad och skild familjefar, Wilma, som är en härlig optimist men bär på en mörk hemlighet och Alba en pensionerad äventyrerska. Genom dessa tre passagerare (och genom några andra som mer passerar i periferin) får läsaren historian berättad. Genom isen och kylan går M/S Orlovsky till Antarktis och under några veckor utspelar sig vänskap, kärlek och mordiska tankar. Vi får också möta sjöelefanter, pingviner i olika varianter och en mängd andra djur.

Det här är en härlig, tänkvärd och humoristisk roman. Jag gillade verkligen årets första bok.

 
Monika

fredag 4 januari 2013

Johnny var en ung soldat av Dalton Trumbo


Jag har under hösten arbetat med en monologkurs som snart skall göra ett framträdande med sina olika monologer. Alla monologerna är små delar ur olika romaner. En av romanerna heter Johnny var en ung soldat och är skriven av Dalton Trumbo. Som monolog blir det bara ungefär en sida av den 230 sidor långa boken.

Jag hade inte läst hela boken innan så därför tog jag den med mig hem över julhelgen. Johnny var en ung soldat blev den sista boken som jag läste klart under 2012. Kanske en av de bästa också.
Romanen är en klassiker som utkom redan 1939 och är förmodligen en av de bästa krigsromanerna som någonsin är skrivna. Den handlar om den amerikanske soldaten Johnny som är tjugo år och som skadas mycket svårt i första världskrigets slutskede. Det är den unge Johnnys tankar och minnen som möter läsaren.

Den här boken borde alla läsa. Den är ett stort manifest mot allt vad krig heter. Mot det meningslösa i att döda och lemlästa människor. Alltid är det de som bestämmer om krig som sitter långt borta och låter andra människor offra sina liv. De vanliga människorna vill bara leva sitt liv ifred.

Boken blev film 1971 och då var det författaren själv som regisserade. Det går att berätta mycket om Dalton Trumbo så här finns en länk tillwikipedia. Han är nog mer känd som manusförfattare till filmer som Exodus, Spartacus och Papillon.

Romanen verkar inte finnas i svensk översättning till försäljning längre (däremot som pocket på engelska), men jag lånade den på biblioteket som hade den i svensk översättning.
 
 

Bok och roman har också inspirerat Metallicas musik och musikvideo.

Monika

torsdag 3 januari 2013

Nytt år - nya tankar startas med gamla


Så har vi då passerat in i ett nytt år. Vad kommer det nya att föra med sig?
Ingen vet, bladet ligger oskrivet.

Jag börjar lite trevande med lugna dagar som innehåller lite summeringar och tillbakablickar. Jag har skaffat mig en ny dator i julklapp så den har jag pysslat med under de första dagarna. Jag har också räknat mitt bokförlags lagerstatus. Inventering skall göras den 1 januari. Blir lycklig över att se hur lagret har minskat mycket under 2012.

Under de första dagarna har jag också funderat över vilken bok som var den bästa av alla böcker jag läste under året som gick.
 

Länge under hösten var jag ganska säker på att det var Jellicoe Road av Melina Marchetta, men i början av december läste jag klart nobellpristagaren Mo Yans fantastiska Ximen Nao och hans sju liv. Två väldigt bra böcker som båda får dela på förstapriset. Två helt skilda böcker. Skrivna ur helt olika synvinklar, men ändå två väldigt fantastiska författare.

Jag är glad och priviligierad som läser och som får läsa böcker. Det är en fantastisk källa till rikedom. Jag hämtar, för det mesta, mina böcker på biblioteket. Vilken förmån att kunna gå in och välja bland alla dessa litterära verk som står som pärlor och lyser på hyllorna. Alldeles gratis.
Bl.a. allmänna bibliotek var en av Pariskommunens (mars 1871) krav och löften. För oss nutidsmänniskor är det en självklarhet och en rättighet.

Det tänker jag på varje gång jag går in i ett bibliotek, böckernas tempel.

 
Monika