Julsagor

Så här i jultid är det trevligt att läsa julsagor.
Idag har jag läst Den heliga natten av Selma Lagerlöf. Granen av HC Andersen och en samlingsvolym med julsagor av olika författare, bl.a. Den snälla lilla julgranen av Ursula Moray Williams, Gumman och råttungen av Alf Proysen och Tomten av Viktor Rydberg.
Nu tänker jag bidra med en egen liten julsaga:

Den grå tomten av Monika Häägg:

Min mormor var en sagoberättare.
Den sista julen hon levde var jag sju år. Sent på kvällen före julafton började stora tussar av mjuk snö att falla. Jag stod i fönstret och såg upp mot den gråmörka natthimlen medan hela min värld sveptes in i ett vitt duntäcke.
På julaftons morgon låg tunga strängar av snö på träd och buskar. Pappa band upp havrekärven i päronträdet och några röda ivriga domherrar letade sig genast fram till de små kornen. En blek decembersol hängde strax över horisonten.
Den morgonen berättade min mormor en saga . Sagan om den lilla grå tomten. Han bodde i stallet vid hennes barndomshem. Min mormor var så gammal så hon var född på 1800-talet. Den grå tomten var en ständig följeslagare. I skog och mark, bakom jordkällaren, vid farstukvisten eller i skuggan av enbusken stack hans grå luva upp. Han höll ett vakande öga på folket i det lilla torpet. Vid jul- och vintertid syntes spåren efter hans små fötter i snön. Ibland kunde hon höra honom vissla i stallet men när hon tittade in såg hon bara ryggen på honom försvinna runt hörnet. Han var skygg men godmodig.
På kvällen åt vi lutfisk och sedan risgrynsgröt. I granen hängde långa girlanger med blågula pappersflaggor och när vi avslutat måltiden tände mormor de små stearinljusen som var fästade med klämmor på grenarna. Jag sneglade ut genom fönstret. Snart skulle han komma.
”Han är försenad för han hade ju så många att besöka”, sa mormor med ett lurigt leende. Till slut fick min farbror gå ut och leta efter honom. Tomten körde med gengasbil och det visste ju alla att den kunde krångla.
Så stod han där i dörren med säcken på ryggen och frågade om det fanns några snälla barn.

Det knarrade under fötterna när vi gick hem och andedräkten stod som rök ur munnen. På Stora Torg var rest en väldig julgran med lysande ljus. Några främmande människor vinkade åt oss och plötsligt var vi indragna i en ringdans runt den stora granen.
”Nu är det jul igen och nu är det jul igen”, sjöng vi för full hals medan vi skrattande dansade i en vid ring runt granen.
Den julen avslöjade jag den röda tomten. Han hade en mask framför ansiktet och jag anade också min farbrors glasögon bakom masken.
Många år efter att min mormor dog besökte jag platsen där hennes barndomstorp ligger. Det enda som återstår är en hög med stenar efter murstocken och den raserade jordkällaren. Några av stenarna tog jag med mig hem. De ligger hos mig som en länk till det förgångna. Som en länk till sagoberättaren.

Fortsatt lugn och fridfull Jul önskar jag er alla!

Monika

Julen står för dörren - En riktigt Fin och God Jul till alla

Så har julfriden lagt sig över min dag.

Den sista veckan har jag varit och signerat mina böcker nästan varje dag. Det är väldigt roligt och trevligt, men nu känns det skönt att jag är framme vid de sista dagarna före jul. Då trivs jag bäst. Småpysslar och fixar allt i en lugn takt. Det som eventuellt inte blir gjort sparas till nästa jul. Inget är så viktigt att jag absolut måste göra det.
Under eftermiddagen har jag traditionsenligt burit hem en liten gran och nu skall ljusen sättas på grenarna. I morgon får den sin röda klädsel. Röda kulor och hjärtan samt några gamla saker som var mina föräldrars och som jag sett så länge jag kan minnas.
Mat finns. En stunds fika eller en kopp glögg står ständigt och väntar.
En och annan julklapp slås in med juldekorerad papp. Gluhwein sprider en härlig doft i huset.
De sista avsnitten av årets underbara julkalender: Tjuvarnas Jul skall, så klart, tittas på.
Den bästa tiden är innan. Förväntan, stilla glädje, julsånger…

En riktigt God och Fröjdfull Jul till alla mina vänner!

Monika

Nio röda rosor i Reykjavik av Bengt Berg

När jag i slutet av sommaren var i Laholm, på ett kulturmöte, träffade jag författaren Bengt Berg. Bengt berättade om sitt författarskap och om sitt uppdrag som riksdagsman och framförallt då arbetet i Statens kulturråd.
Under samma möte sjöng jag Den blomstertid nu kommer, så som jag brukar sjunga den med flintstenar som rytminstrument (även om det blev två saltkar, just den kvällen, stenarna hade jag lämnat hemma!) och med den förändrade melodin som jag brukar avsluta sången med.
Som tack för min sång fick jag en poesisamling av Bengt. Samlingen Nio röda rosor i Reykjavik är en stillsam betraktelse av livet och den isländska staden.

”En månad omgiven av nordatlantisk mörker
glädjen över detta tak av tid, att finnas där
och vandra bortom sig själv
i sällskap med alla de andra
intill döden lika”
Bengt Berg ur Nio röda rosor i Reykjavik

Tack Bengt för fina dikter.

Monika

Julfriden närmar sig - men först ett pärlband av boksigneringar

Jag älskar den stilla friden som uppstår runt juldagarna. Den tända granens ljus på juldagens morgon. Den levande lågan som fladdrar med ett milt sken. Det tysta sovande huset. Några dagar utan ”måsten”, några dagar där jag samlar ihop mitt år och försöker minnas alla trevliga dagar. En och annan otrevlig finns det ju också. För så är livet. Alla dagar är inte höjdpunkter. Men de grå dagarna kan också vara värda att minnas. Även en grå dag finns ljuspunkter. Det gäller bara att se dem.
Nu har jag några hektiska dagar framför mig. Många boksigneringsdagar mitt i julhandeln. Böcker är en bra julklapp. Som barn fick jag alltid böcker i julklapp av mina föräldrar och jag sänder en tacksam tanke till mina kära som bidrog till att jag blev en läsare.

Under närmaste veckan kommer jag att finnas på följande platser:
Konsum Laholm fredag 16/12 kl. 15-17.00
Bokia Göranssons Bokhandel , Varberg lördag 17/12 kl. 11-13.00
Bokia Larssons Bokhandel, Halmstad söndag 18/12 kl. 12-15.00
Coop Forum Eurostop, Halmstad tisdag 20/12 kl. 11-14.00
Falkenbergs Bokhandel onsdag 21/12 kl. 13-14.00

De två sista dagarna innan julafton, gör jag som jag alltid brukar. Låter julfriden komma. Tar tid till att klä granen, förbereder det sista på julmaten, kokar gluhwein, tänder ljus och går in i julfriden.

Monika

Min lilla lucia

Så har jag tänt min lilla lucia. En gång om året får hon äran att lysa.

En tradition som jag inte vill vara utan.

Monika

Prins Bertils stig av Edda Kraenzmer

En av mina författarkollegor i Hallands författarsällskap har utkommit med en fin fotobok om en vandringsstig i Halmstad. Stigen kallas för Prins Bertils stig och den går från slottet i Halmstad, utmed havet, till Tylösand. Den har fått sitt namn efter prinsen som var hertig av Halland och tillbringade mycket tid i sitt sommarhus i Tylösand. Det är en mycket vacker gångstig med underbara små smultronställen. Jag brukar ofta ta en tur utmed kuststräckan och besöka Grötvik, Jansa brygga, Sandhamn, Tjuvahålan och alla de andra platserna som stigen passerar.
Edda Kraenzmer har fotograferat stigen i olika årstider och sammanställt bilderna till en vacker fotoupplevelse.

Monika

Julkonsert och Tjuvarnas Jul

På söndag är det tredje advent och då har jag två julkonserter med min gospelkör. I kväll har vi genrep och då gäller det att alla julsångerna sitter på rätt plats. Vi får väl se när jag kommer till S:t Nikolaikyrkan i kväll. På bilden är vi väldigt "somriga" för den är fotad när vi hade vår avslutningsfest innan sommaruppehållet. På söndag lär vi nog vara mer "juliga".

Men innan det blir söndag skall jag vara hos Bokia Killbergs bokhandel i Ängelholm och signera mina böcker. Jag är där mellan kl. 11 - 13 på lördagen. Kom gärna och hälsa på mig om du är i närheten.

Det är mycket med jul nu. Gillar väldigt mycket årets julkalender i SVT: Tjuvarnas Jul är en riktig höjdare, rekommenderas till dem som ännu inte tittat. Det går bra att se alla avsnitten på webben.

Avslutar med en länk till en riktigt bra recension av min fjärde bok Kungsgården.
Angelica Ewenson skriver bl.a. så här:
"Den här boken gillade jag bäst av alla böcker i den här serien. Det är här jag ser att serien är välplanerad..."

Kanske ett julklappstips?

Monika

Filip och damsugaren av Pia Signell

När jag var på Bokmässan i Göteborg, för några år sedan, var min monter granne med en pigg tjej som sålde en barnbok med en spännande historia.
Filip och damsugaren är en liten klurig historia om en pojke som drömmer om att bli uppfinnare. Han gillar att uppfinna saker som människor verkligen behöver. En dag när han som bäst håller på och uppfinner en snigelskrämma till sin farmor kommer Ruben, som bor granne med Filip. Hans stora önskan är att hitta en fru. Filip klurar länge på detta, men kommer sedan på den genialiska damsugaren. Den ser ut ungefär som en dammsugare, men har helt andra egenskaper. Den kan nämligen suga upp lämpliga, tjusiga damer som Filip kan gifta sig med.
Sedan följer en rad med hiskeliga händelser som så småningom avslutas med en upphittad moster och kanske ett giftermål, så småningom.
Det här är en härlig historia som Pia Signell berättar med underbara bilder av Ingrid Astbo.

Monika

Matlagning i Radio Halland

Nu har jag lyft på locket.
Dagens meny i Radio Halland blev: Stekt laxfilé och rotfruktssallad.
Under en timme var jag kock i programmet Anna & Co. Jag valde själv meny och reportern Anna Carlsson hjälpte mig att laga maten i Radio Hallands kök. Under tiden intervjuade Anna mig både om matlagningen och om mina böcker om Fry.
Jag kan ju erkänna att det är något förvirrande att berätta om sina böcker samtidigt som man lagar en lunchrätt. Tiden går oehört snabbt och som väl var så var Anna en hejare på att steka fisk (vilket jag inte är!) så jag fick god hjälp med stekningen. Därefter gick vi in i studion och provsmakade maten under tiden som vi fortsatte att prata om mitt liv som författare, sångare och även en del om min tid som regissör och skådespelare.
Kul var det!
Här får du receptet på rotfruktsalladen och jag rekommendera att prova det, även om du är stark motståndare till rotfrukter, det är överraskande gott!

Recept på rotfruktsallad
Ingredienser:
Kålrot, rotselleri, palsternacka, 2 äpplen med skal (skär bort kärnhuset), ca. 10 hasselnötter, olivolja, salt och peppar.

Riv rotfrukter och äpple grovt på råkostjärn eller i mixer. Blanda med salt, peppar och olivolja. Hacka eller riv hasselnötter och blanda allt tillsammans i en skål. Färdigt!

Här finns en länk till Radio Hallands lyssnararkiv. Sändningen var 5/12 kl. 11.00-12.00

Monika

Matlagning i Radio

För några veckor sedan hörde jag mig själv säga att det är helt OK att laga mat i Radio Halland. Det kunde jag visst tänka mig att göra! Nu närmar sig dagen för direktsändningen av min matlagningskonst och jag börjar få lite ”fjärilar” över vad jag har tackat ja till.
I dag provlagade jag den planerade maten och det fungerade ungefär som jag hade tänkt mig. Sedan vet jag ju inte vad som händer när jag plötsligt står i direktsändning. Vänder jag upp och ner på stekpannan eller glömmer jag någon ingrediens när jag både skall laga mat och bli intervjuad om mina böcker, på en och samma gång?
Den 5/12 mellan kl. 11-12 går det att ”ratta in” P4 Radio Halland och lyssna på min matlagningskonst.
Matlagningskonst? Nja… det var väl att ta i, men laga mat skall jag försöka göra.
Efteråt lär det nog bli en rapport här på bloggen också.
Som ni ser på bilden så är receptet hemligt. Den 5/12 lyfter jag på locket!

Monika

Arkeologi i Sverige av Göran Burenhult

Innan jag skrev mina böcker om bronsåldersflickan Fry läste jag mycket historisk fakta. En av de första böckerna jag träffade på var Göran Burenhults serie om Arkeologi i Sverige. Del 1: Fångstfolk och herdar, Del 2: Bönder och bronsgjutare och Del 3: Samhällsbyggare och handelsmän.
Givetvis blev det Bönder och bronsgjutare som intresserade mig mest, men även de andra delarna var mycket givande.
Jag älskar historia och den här serien ger en fantastiskt bra inblick i det forntida Sverige. Jag brukar rekommendera serien för den som är nyfiken på att ta reda på mer om vår historia. Vill man sedan fördjupa sig i någon tid eller i något ämne så finns det speciallitteratur som ger en bredare information.
Nu har jag återigen plockat fram Samhällsbyggare och handelsmän inför att jag eventuellt skall skriva en ny historisk roman. Tidsperioden har jag ännu inte helt fastställt, men Burenhults serie har gett mig många nya idéer.
Serien finns kanske inte i bokhandeln längre, men den går alldeles utmärkt att låna på biblioteken.

Monika

Hemlig gäst var Alf Hambe och Teater Impro

Just nu gör jag en liten paus i gardinstrykandet. Brukar alltid hänga upp julgardiner i köket till första advent. I kväll skall det lysa från adventsstakarna som plockats fram ur förrådet.
I går kväll var det inte gardinstrykande utan andra kvällen med Kulturias kafé. Jag sjöng och berättade om Kvartersteaterns föreställningar och Peter Björk kåserade över vårt alltmer större beroende av kvalitetssäkrande, den nedlagda barnbyn Skå och Kvartersteaterns väl och ve.
Vem var då de hemliga gästerna?
Nu kan det avslöjas att den första hemliga gästen visade sig vara tre fysiska personer. Den kände vispoeten Alf Hambe som sjöng några av sångerna ur hans rika sångskatt. Alf blev ackompanjerad, på gitarr, av Halmstads kommuns snart avgående kulturchef Sigge Ohlsson samt fiolspelande musikern Margareta Sköld. En fantastisk musiktrio som uppstod enbart för denna kväll!
Den andra hemliga gästen var inte heller en utan sex personer. För ett enda framträdande, under Kulturias kafékväll, återuppstod teatergruppen Teater Impro som gör direktimprovisation på scenen. Publiken fick vara med och styra vad gruppen skulle göra. En svår konst för skådespelarna, som inte har en aning om vad de skall framför a när de kliver upp på scenen. Men roligt blev det, och många skratt.
Den 22 januari återkommer Kulturias kafé med mig och Peter samt två nya hemliga gäster.

Och nu över till något helt annat.
I går fick jag ett mejl från en av mina läsare som älskar mina böcker om Fry (jo, fick faktiskt ett mycket positivt mejl dag också, får väldigt mycket sådana mejl och blir alltid lika glad!)
Så här fint har hon bl.a. skrivit om mina böcker i sin blogg:
”Jag blev barnsligt förtjust i Monikas historia. För det andra njöt jag av ett härligt okomplicerat och vackert språk. Fantasy? Nej, oehört vacker fantasi. Jag gillar verkligen alla de karaktärer som Monika beskriver så måleriskt. I första boken slår det mig hur kraftig avundsjukan är bland människor. Hur blind människan kan bli i sin strävan efter makten…”
Det här är bara lite av Strandskatans mycket uppskattande ord. Besök gärna Strandskatans blogg och läs hela texten. Passa också på att titta på hennes underbara foto. Hon är en väldigt duktig fotograf.

Jag blev lite tårögd när jag läste de positiva ord.

Trevlig första advent!

Monika

Kulturias kafé och vilse i Laholm

På fredag den 25 november kl. 19 är det en ny kväll med Kulturias kafé på Kulturhuset i Halmstad. Jag sjunger sånger från några av Kvartersteaterns teaterproduktioner och berättar om pjäserna. Peter Björk kåserar över samhället och livet. Sedan blir det TVÅ NYA HEMLIGA GÄSTER!!! Vilka dessa gäster är avslöjas inte förrän på fredag...

Just nu pustar jag lite efter fyra intensiva och "juliga" dagar på Wapnö Julmarknad. Många besökare hos mig och så klart mängder med böcker till både nya och gamla läsare. Det är också väldigt trevliga hantverkare, som är mina grannar på marknaden. Vi är ett gäng som träffas en gång om året och tillbringar marknadsdagarna tillsammans.

Kvällen innan julmarknaden var jag i Laholms bokhandel och sjöng och berättade om bronsålder och mina böcker vid en lokal författarträff. Ost och vin (ja, inte vin till mig, jag körde ju bil!!!) och sedan kaffe och kaka. Det var spännande att lyssna på författaren Annika Bengtsson som berättade om sina böcker: Kråkprinsessan, Glömskelunden och Snökupan. Sedan var det också Björn Rosendahl och Catharina Ohlsson som läste dikter och berättade om sin gemensamma diktsamling som går under namnet Kättaren och Faunen. Vackra och tänkvärda dikter. Det är fantastiskt att se dessa två poeter tillsammans. Ett samarbete över generationsgränser. Det skiljer sextio år mellan Björn och Catharina.

En riktigt härlig författarkväll som avslutades med att jag skulle köra hem och lyckades med det nästan helt otroliga att köra vilse i lilla Laholm. Jag snurrade fram och tillbaka i kolmörkret och smala gränder. Något uppskakad kom jag så småningom på rätt kurs och kunde styra bilen mot Halmstad.

Tänk vilka upplevelser man kan få som författare!

Monika

Författarkväll i Laholms Bokhandel

Författarkväll med lokala författare i Laholms Bokhandel.
I morgon onsdag 16/11 kl. 19.00
Träffa mig, Annika Bengtsson samt Catharina Ohlsson och Björn Rosendahl.
Upptill oss serveras också ost & vin samt kaffe och kaka.
Jag kommer att berätta om bronsålder och mina böcker samt bidra med en och annan sång.

Läs mer i artikel Hallandsposten.

Monika

Jul på Wapnö slott - en tradition

Julen närmar sig med stora steg. Det märks inte minst i affärerna som dignar av allahanda julprylar. Knappt har Alla Helgon helgen passerat förrän julsakerna dansar fram. Jag tror till och med att de var framme, redan innan helgonens helg, på en del ställen.
Just nu planerar jag för några dagar på Wapnö slott. Det har nästan blivit en tradition att jag säljer och signerar böcker på den trevliga julmarknaden, som varje år går av stapeln i slutet av november.
Till marknaden kommer hantverkare från hela Sverige. Keramiker, glasblåsare, halmslöjdare, fårskinnsprylar, ljusstöpare och så klart en mängd matproducenter samlas i de gamla slottslokalerna.

Slottet har också egen mjölkproduktion och det är väldigt spännande att titta på kossorna som åker karusell när de skall bli mjölkade. När de är färdiga sparkar de själva av mjölkmaskinen och kliver av. Korna verkar trivas med karusellåkandet för de försöker gärna smita fram och åka en extra gång. Men allt är tydligen styrt via datorer så då får kossan nobben och får snällt vänta tills det är tid för mjölkning.
17 – 20 november är det julmarknad på Wapnö slott. Passa på att göra en utflykt och besök den mysiga marknaden.

Fotograf Bo Strömberg tog foto på mig för två år sedan, när jag var första gången på slottet med mina böcker. Då hade jag bara två böcker, nu är de fyra.

Monika

En kväll för boken och middag med författare

Vissa dagar är roligare än andra dagar. Fast jag tycker för det mesta att det inte går någon dag utan det händer något speciellt och fantastiskt.
I går kväll var jag på den årligen återkommande ”En kväll för boken” på Halmstads Teater, som arrangeras av vår lokala tidning Hallandsposten.
Det var fem författare som presenterade och berättade om sina nyutkomna böcker. Augustnominerade Elisabeth Åsbrink och ”I Wienerwald står träden kvar, Magnus Utvik ”Med Stalin som Gud”, Ann Heberlein ”Ett gott liv”, Åke Edwardson ”Möt mig i Estepona” och Britt-Marie Mattsson ”Vi tolererar inga förlorare”.
Alla författarna gjorde spännande framträdande om sina böcker. Jag blev verkligen jättesugen på att läsa samtliga böcker, för jag har inte läst någon av dem. Så nu vet jag vad som skall stå på min önskelista till jul.
Nu var det inte bara för att se och höra författarna, som jag var där.
Under kvällen delade också Hallandsposten ut sitt årliga kulturstipendium. En av stipendiaterna var Alice Trio, en musikgrupp med härliga rytmer i sin repertoar. Den andre stipendiaten var min käre make Ulf Häägg som fick stipendiet för sitt entusiastiska teaterarbete.
Efteråt blev vi bjudna på restaurang tillsammans med författarna. Vid min sida fick jag Åke Edwardsson och han visade sig vara en gemytlig man, så det blev några sena timmar med god mat och trevligt sällskap.
Ingen dag är den andra lik. Vissa dagar är väl en aning roligare...

Monika

Arkeologiska upptäckter i Sverige av Anna Lihammer

I mitt sökande efter en ny historisk tid, som jag kan förlägga mitt nästa skrivprojekt till, har jag läst en trevlig faktabok av Anna Lihammer.
Arkeologiska upptäckter i Sverige är utgiven av Historiska media i samarbete med Historiska museet.
I boken berättar Anna om vårt lands största och mest fascinerande arkeologiska fynd. Urvalet i boken är gjort med både hänsyn till geografi och kronologi.
Vid Oppmannasjöns strand i Skåne har hittats ett väl bevarat skelett av en stenålderskvinna. Hennes ansikte har sedan rekonstruerats och finns nu att beskåda som byst på Historiska museet i Stockholm.
De aristrokratiska gravarna från Vendel i Uppland har gett namn till en tidsålder som kallas för Vendeltid. Den välbevarade medeltida Bockstensmannen har också en egen del. Sedan är det allt från Vikingatida skatter, samiska offerplatser, Alvastra kloster, Birka, Uppåkra utanför Lund, Vikingatida ringborgar och många andra platser och händelser.

En spännande historisk kavalkad som är rikt illustrerad med bilder och foto av ting och fyndplatser.

Monika

Helg i Stockholm

Fantastiskt spännande dagar, både i och utanför Historiska museet. Trött och något förvirrad landade jag med tåget i Halmstad,sent på söndagskvällen.
Många trevliga möten och långa härliga promenader i Stockholmsmiljö.
Gamla stan (så klart),Humlegården med Kungliga biblioteket. Tinnar och torn vid Stureplan. Tinnar och torn på nästan alla hus (Vilket gör att jag nästan hela tiden går med näsan och ögonen uppåt!!!)
Dörrar med snirklar och vackra trädetaljer. Pampigaste dörren var nog Historiskas entrédörr.
Granhammarsmannen återskapade ansikte utifrån hans nästan tretusenåriga kranium. Birkaflickans söta lilla barnansikte (specialvisning med fantasyhelgsansvariga Karina Hedman, bara för mig, vid ankomsten på fredagseftermiddagen!) och mycket, mycket mer.
Mängder av foto blev det!

Monika

Allahelgonhelg med sagor & fantasy

Som traditionen bjuder så tänder jag alltid ett ljus på mina föräldrars grav till Alla helgon helgen. I år kommer jag att bryta den traditionen. Jo, ljuset kommer att tändas, men det blir inte jag som gör det. I stället åker jag till Sago & Fantasyhelg på Historiska museet i Stockholm.
Redan i morgon tar jag tåget till Stockholm och på lördag startar de spännande dagarna i de historiskt späckade lokalerna.
Jag kommer att visa mina böcker, sjunga och berätta om bronsålder och fantasi kl. 14, både på lördagen och söndagen.

Sedan händer det en mängd andra aktiviteter. Bl.a. dräktparad, maskeradverkstad, medeltida danser, hantverk, visning av Birkaflickan och mycket annat. Där kommer också vara en hel del författare.
Läs programmet här och om Birkaflickan här.

Önskar alla en trevlig Alla helgon helg.

Monika

Björktrast och sidensvans - Fönsterrutor och sorg

Sorg och sorg och återigen sorg.

Björktrastarna är så förvirrade så de flyger gång på gång in i mina fönsterrutor.

Är de berusade av frukt? Eller har de bara en längtan bort mot sydligare trakter?

Åtta fågellik har jag burit till en ovärdig begravning i soptunnan.

Idag blev det en sidensvans.

Just nu sitter en liten björktrast och flämtar vid garageväggen.

Jag hoppas att hans vingar, snart bär honom igen.

Monika