Många år av min själ

Jag har en sorg i mitt hjärta över en teaterverksamhet som förmodligen kommer att läggas ned och försvinna. Nu är det bara ett beslut ifrån en nedmontering av en mycket kreativ och skapande kulturverksamhet.
Är du intresserad av vad detta handlar om kan du läsa mer om det i min lokaltidnings ledarartikel.

För några år sedan skrev jag den här dikten. Den passar ganska bra in på den känslan jag bär på inför det väntade beslutet.

Många år av min själ
gavs bort
för att jag trodde
för att jag älskade
för att jag ville så väl
Varje dag finns bevarat i mitt hjärta

Jag reste i farkosten
såg alla växa
grät när olyckan var nära
skrattade när glädjen mötte mig
såg allas lycka
vilade i deras tillit

Jag öppnade min skattkammare
gav bort av mitt överflöd
såg allas tacksamhet
bäddade den i mitt hjärta

Min andes vingar var farkostens motor

den växte sig stark
min skattkammare tömdes
mager satt jag vid rodret
allt omkring mig växte frodigt
min själ var tömd

Så tappade jag fotfästet
ingen fallskärm utvecklades
föll i en öken av utstötthet
tårarna droppar i den brännheta sanden

jag ser farkosten i horisonten
hör de glada skratten i fjärran
Många år av min själ
Ingen märkte när jag föll...

Jag är för det mesta väldigt sprudlande glad och försöker alltid se något positivt i det som händer och sker. Även negativa händelser.

Just nu har jag svårt att se det positiva.

Monika