Jag har tidigare skrivit om Mats G. Larssons bok om vikingarnas härjningståg i västerled, till England. I Han for österut till Gårdarike
berättar Mats om de täta resorna som också gjordes österut.
Gårdarike var vikingarnas namn på Ryssland. Via de ryska floderna tog
sig vikingarna till Holmgård (Novgorod) och Könugård (Kiev) och sedan också
till det bysantinska riket och en av dåtidens största städer – Konstantinopel –
som vikingarna kallade för Miklagård.
De var inte bara plundrare och handelsmän utan också kolonisatörer och
legosoldater i de rusiska furstarnas följen.
Vikingarna hade stor betydelse för födelsen av det som idag kallas för
Ryssland. Detta är en ganska okänd del av vår svenska historia. Många av dessa
nordbor blev kvar i Ryssland och blev en del av det ryska riket.
Sigtuna var det dåtida Sveriges knutpunkt och det har påträffats
mängder av fynd i arkeologiska utgrävningar som visar på att kontakterna med
Ryssland var omfattande och att det också funnits ett visst slaviskt
befolkningsinslag i staden. Vikingarna var öppna för nya influenser och via
sina resor i österled vidgades deras vyer. Vikingen var inte så urnordisk och
traditionsbunden som senare historiker försökt måla upp. De var ett folk i
förändring och påverkades, på samma sätt som vi, av influenser från andra delar
av världen.
Monika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar