Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

lördag 8 juni 2013

Prinsessan Madeleine gifter sig


Behövs sagor? Ja, brukar jag säga. I fantasin finns inga gränser. Där kan vi flyga fritt som fågeln, klättra uppför det högsta berg eller gifta oss med en prins som en gång var en groda.

Behövs prinsessor och behövs prinsessbröllop? Nej, brukar jag säga. I verkligheten behövs de inte. De är som spunnet socker, fluffigt och sött. Efter hand blir tuggorna mer och mer kletiga. Som en mantel som lägger sig över vårt klara medvetande.

Varför sitter vid där och stirrar på ett bröllop som vi egentligen inte har något som helst med att göra? Är det den vita klänningen eller juvelerna som gnistrar, eller den ouppnåeliga rikedomen som vi vill snudda vid? För ett enda ögonblick kan vi känna oss som gäster i en annan värld. Sedan kan vi återgå till arbetslösheten, den tomma plånboken, den slitna fasaden, de aldrig uppfyllda drömmarna.

Vad är ett prinsessbröllop, bara ett spel för det brödlösa folkets längtan, tänker jag.  

Missförstå mig inte. Prinsessan som gifter sig är förmodligen väldigt trevlig, hoppas jag. Jag känner henne inte och det är inte henne, personligen, jag har något emot. Förhoppningsvis är detta hennes lyckligaste dag.

Monika Häägg

5 kommentarer:

  1. Kul med historia och traditioner. Kan vi vara stolta över vår egen historia och vara trygga, behöver vi inte vara aviga mot andra, som har andra traditioner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessutom önskade brudparet pengar till välgörenhet för barn, istället för presenter :)

      Radera
    2. Vilket bra initiativ att önska välgörenhet till barn istället för presenter. Hade de dessutom låtit bli den stora festen, klänningen, juvelerna och allt det andra, så hade de behövande barnen fått ännu mer. Det borde kanske alla brudpar göra. Fast de fattiga brudparen kan kanske få behålla sina presenter

      Radera
    3. De gamla juvelerna ska väl inte bara ligga i skåpet och damma....

      Radera
  2. Jag tror du har en poäng, Monica. Vårt behov av att drömma oss bort till en annan typ av liv är nog lika gammalt som mänskligheten. Vi må vara vuxna men vår längtan efter sagor är lika stark som när vi var små.

    SvaraRadera