Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

lördag 29 augusti 2015

Månljust av Erik Mellgren

I april var jag i Ariane Wahlgrens stipendiehus i Aten. 

Jag delade huset med journalisten och författaren Erik Mellgren. Erik har skrivit en lång rad av trevliga faktaböcker för barn. Månljust var nog den jag fastnade mest för, månen är ju min ständige följeslagare, på gott och ont. Ibland låter han inte mig sova, och ofta får jag också en väldig energi strax före fullmåne. Under veckorna i Aten satt vi på kvällarna på vår takterrass och spanade över Aten och natthimlens stjärnor. Månen var då bara en smal liten skära.  

Månljust handlar både om saga och om sanning. 

I boken får läsaren möta Kepler, Kopernikus, astronauter och många andra figurer samt lära sig hur man hittar månhav och kratrar. Astronauter klev ner på månens yta och blev på det sättet mångubbar. Läsaren får bland mycket annat lära sig att bli månskådare, och att baka franska månbröd (croissanter).

Månljust är en kul bok med mycket fakta och lärdom, både för barn och vuxna. 

Tillsammans går det att läsa boken, och diskutera de olika fenomenen och händelserna. Jag vill nog rekommendera en liten bit i taget. Använd hösten och vinterns månader (ja, månen har så klart gett namn till ordet månad!) och läs ett kapitel då och då. Studera himlen och möt månen i dess olika faser.
Men någon förklaring till min störda nattsömn och min extra energi får jag inte i boken. Det finns helt enkelt ingen förklaring till varför vi sover dåligt vid fullmåne.  Ingen vetenskap har hittills kunnat påvisa att månen påverkar oss. Trots vetenskapen har fullmånen en tydlig påverkan på mig.

Det här är en intressant och tankeväckande bok, härligt illustrerad av Robert Nyberg, som jag verkligen rekommenderar!


Monika

Månljust finns på de flesta bibliotek och du kan också göra ett försök att hitta den på Bokbörsen

söndag 23 augusti 2015

På dessa skuldror av Sven Edvin Salje


Jag har ärvt många böcker av min pappa.

Då och då läser jag några av dessa, i många fall, klassiker. Nu har jag läst På dessa skuldror av Sven Edvin Salje (1914-1998).

Romanen från 1942 handlar om Kjell Loväng

som återvänder till Lovängsgården och Motorpa by. Fadern har låtit gården förfalla och brodern är sjuklig. Modern kallar på Kjell och ber honom att återvända hem. Under flertal år får läsaren följa Kjell i sin kamp för att få gården på fötter.

Sven Edvin Salje är en stor berättare,

som kanske har försvunnit en aning bakom andra av våra författargiganter. Men jag fastnar i denna historia som speglar villkoren för människor i en bygd i förvandling. I romanen finns människans kärlek till natur och vardagens vedermödor berättade med en briljans, som är få förunnat. En roman om både livets sorg och glädje. Den fångar mig, och den berör mig djupt.

På dessa skuldror är första delen i en lång romansvit. Övriga delar är Människors rike, Den söker icke sitt, Lågan i kvällen och Hem till havet.

Läs mer om Sven Edvin Salje hos Saljesällskapet.

Monika   

fredag 21 augusti 2015

Sommarboken av Tove Jansson


I sommar har jag läst ytterligare en bok av Tove Jansson.

Den underfundiga och djupt mänskliga Sommarboken. En liten historia om tre människor på en ö.

Barnet Sophia och hennes pappa tillbringar sommaren tillsammans med farmor,

som är gammal och orkeslös, men ändå glimmar som en juvel. Läsaren får följa den lilla familjen under sommarens olika skeden, och uppleva ålderdomens problem och barndomens vedermödor. Mellan Sophia och farmor finns ett mycket starkt band även om de inte alltid är de bästa vänner. Pappan arbetar mycket och finns endast i periferin. En skuggfigur som låter Sophia och den gamla leva ostört tillsammans genom de långa sommardagarna.
 

Den här boken har jag läst många gånger, och jag älskar den mer och mer för varje gång.

Farmor med sin omtanke och sin stora likhet med mumintrollets mamma, och flickan Sophia som nog får representera många av muminböckernas karaktärer.

Tove Jansson är en av mina favoritförfattare med en fantastisk förmåga att förmedla livets underfundigheter.  

Monika
 
Sommarboken hos Adlibris
Sommarboken hos Bokus

fredag 7 augusti 2015

Resa med lätt bagage av Tove Jansson


 

Denna sommar har jag inte läst så mycket.

Jag har varit väldigt sysselsatt med en spännande släktforskning, och tiden till läsande har varit ganska minimal. Några böcker av Tove Jansson brukar det alltid bli, så också denna sommar. Tove är en av mina favoriter och mest känd för sina böcker om mumintrollen, men hennes vuxenböcker är väl värda att läsas.

Novellsamlingen Resa med lätt bagage är en återkommande favorit. En samling underfundiga texter där jag nästan anar mumintrollskaraktärerna, fast nu i mänsklig form.

Det har alltid varit min dröm att resa med lätt bagage, en liten väska, som man nonchalant sveper med sig, går med raska, men inte brådskande steg genom till exempel en flyghall, passerar en massa nervösa människor som släpar på tunga resväskor – nu för första gången lyckades jag ta med mig det absolut minimala. Väskan blev lika lätt som mitt lättsinniga hjärta…”

Jag tror att det här citatet från en av novellerna är både drömmen om att vara som snusmumriken och Toves egna tankar om resande och livet.

Jag gillar citatet och jag delar nog Toves dröm, att resa med lätt bagage. Att minimera det där tunga ägandet till en liten väska, inget mer. Så klart gillar jag också novellsamlingen.

Monika

Resa med lätt bagage på Adlibris
Resa med lätt bagage på Bokus

fredag 31 juli 2015

Sörja för de sina av Kristina Sandberg


J
 
Jag har tidigare skrivit om Att föda ett barn av Kristina Sandberg.
Nu har jag också läst andra delen, Sörja för de sina i trilogin om Maj, hemmafru.

 

Sörja för de sina utspelar sig också i Örnsköldsvik,

och tar vid där första delen slutar. Kriget är slut och maken Tomas har lyckats hålla sig nykter sedan hypnosbehandlingen hos doktor Bjerre. Maj är hemmafru i 1940-talet, och under romanens gång går tiden in i 50-talet. Barnen börjar skolan och Majs tillvaro förändras, men oron över Tomas och barnen finns som en ständig närvaro.

Jag gillade verkligen första delen i serien, och så även andra,

men stundtals blir boken ganska långtråkig. Det är mycket vardag och en oändlig rad av dagar med matlagning, och sjuka barn. Det blir någon slags läströtthet framåt sista tredjedelen, men mot slutet tar den återigen fart och motivationen för att läsa även den tredje och sista delen finns kvar. Även vardag kan vara dramatiskt, och stilarten i texten, med Majs kommenterande tankar gillar jag väldigt mycket.

Monika
 
Att sörja för de sina hos Adlibris
Att sörja för de sina hos Bokus

tisdag 28 juli 2015

Molnspanare och samlare


Molnspaning över Laholmsbukten

 

Den här sommaren får väl betraktas som, hitintills, molnig och regnig.

Kanske också en aning kall. Nu trivs jag bäst när det inte är för varmt, men när regnet faller, för tredje dagen i rad, och vinden viner, kan till och med jag bli lite less.
Det är då jag försöker använda mig av det grå. Mellan skurarna cyklar jag till havet. Spanar mot himlen och fascineras av den färgrikedom som ändå finns i de grå molnformationerna. Gråblått, stålblått, vitgrått, små ljusa, nästan guldskimrande nyanser, som visar på att solen döljer sig bakom tunnare slöjor. Det är tjusigt och ständigt i förändring.

På vägen hem fortsätter jag att spana.

Dikeskanten är full av sommarens tecken. Renfana och rallarrosor ger färger och ett ståtligt intryck.
Gröna alkottar är användbara som dekoration
De gröna alkottarna går att använda till dekorationer.
Rönnbären skiftar mot rött
Rönnbären skiftar skepnad och går mot rött.
Druvfläderbär - giftiga men vackert röda
 
Druvflädern ger en klarare tomteröd färg. Giftig men snygg.

Rölleka - vacker på avstånd och vacker nära
Röllekan är vitvacker och rakryggad. Den har också många goda läkande funktioner, och har använts mycket som naturmedicin. Vid en närmare betraktelse är varje liten blomma otroligt fin. En flicka under bronsåldern begravdes med en rölleka i handen. Vackert då och vackert nu.

Plötsligt har spanaren blivit en samlare, och idag lyser solen igen.

Monika

 

fredag 24 juli 2015

Krusbärspaj och vinbärskaka


Annika Bengtsson i sin fina paviljong
 

Förra sommaren var jag och besökte min författarkollega Annika Bengtsson.

Hon bjöd på krusbärspaj i sin fina paviljong med vita, fladdrande gardiner. Då lärde jag mig att göra krusbärspaj. Nu har jag utvecklat min egen paj. En smulpaj med vit choklad och flagad mandel.
 
Använd bara ett vanligt smuldegsrecept och blanda i ½ dl hackad vit choklad och ca 100 g flagad mandel. Stänk eventuellt över lite citronsaft innan pajen bakas i ugnen.  

De svarta vinbären har nyss mognat

och i år provar jag en ny variant av vinbärsmarmeladkaka.
Jag plockar ca 500 g vinbär och kokar en supergod marmelad. Botten till kakan görs på mördeg, som plattas ut i en form (ca 20x30 cm) och bakas i ugnen ca 220 grader. När kakplattan svalnat, brer jag marmelad ovanpå och låter allt stå ca en timme i kylen. När kakan är kall och stelnad ringlar jag över florsocker, som jag löst upp i lite vatten. Kakan skärs i lagom stora bitar. Mums!

Recept

Svartvinbärskaka
500 g rensade svarta vinbär
2 dl strösocker
Mördegsbotten
1 dl florsocker
Några matskedar vatten

Koka svartvinbärsmarmeladen i ca 15 minuter, skumma.

Krusbärspaj
Vanligt recept på smuldeg (finns i de flesta kokböcker)
½ dl hackad vit choklad
100 g flagad mandel
Lite citronsaft
500 g krusbär

Lägg krusbären i en pajform. Täck bären med smuldegen blandad med choklad och mandel.

Passar också på att koka svartvinbärssaft med rabarber. Nåja, den här gången var det inte jag, utan käre Ulf. Lätt och väldigt gott. Just nu sprider saften en sommardoft i köket

Monika

onsdag 22 juli 2015

Laholms bokhandel


 

I Laholm finns en väldigt trevlig bokhandel.

Det är alltid mysigt att göra författarbesök och signering hos Diana och Stefan, som författare känner jag mig välkommen.

Under åren sedan jag utkom med min första bok Solbarnet har det blivit ganska många besök. Under ett av besöken träffade jag för första gången min författarvän Inga Holm, som skriver och illustrerar de trevliga bilderböckerna om älgen Gruffe. Vi har sedan tillbringat många år tillsammans på bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Under ett annat besök var vi ett litet gäng med författare som under en trevlig kväll med mat, berättade om våra författarskap och böcker. Sedan har det varit både poesiläsning och sångframträdande.

Nu är det återigen ett besök i Laholms bokhandel.
 

På lördag den 25 juli kl. 11 – 13 finns jag där

och berättar om min nya barnbok Grevens slott. Det finns också chans att vinna några av mina böcker.

Har du vägarna förbi i sommarsverige så välkommen till en av Sveriges trevligaste bokhandlare.

Monika

söndag 5 juli 2015

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs


Det var omslaget till Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs, som väckte min nyfikenhet. Boken såg lite mystisk ut, där den stod på bibliotekets hylla. Alltså åkte boken med mig hem.

Boken om de besynnerliga barnen handlar egentligen mest om Jakob,

en till synes helt vanlig sextonåring, dock med ganska förmögna föräldrar. Men redan i starten får läsaren höra talas om hans märkvärdige, och sagoberättande farfar Abraham Portman. Under hela Jakobs uppväxt har farfar visat mystiska fotografier och berättat om sina äventyr. I tidiga år har Jakob trott på farfar, men efter hand som han växer upp förstår han mer och mer att allt måste vara påhittat.  En farfar med livlig fantasi. Så kunde historian varit, men en dag förändras allt och det visar sig att farfar inte alls har fantiserat.

Det här är en väldigt spännande fantasyroman,

som är skriven för ungdomar, men givetvis går alldeles utmärkt att läsas av en gammal tant som jag. Det är svårt att lägga ifrån sig den här sagan. Jag är helt enkelt tvungen att vända blad och se vad som kommer att hända.
 

Romanen är illustrerad med en mängd autentiska fotografier

på besynnerliga människor. Författaren har använt dessa märkliga fotografier som en inspiration för sitt skrivande. Vilket jag tycker verkar vara en väldigt spännande idé. Jag sitter själv ofta och tittar på gamla bilder, och ur dessa kommer det en mängd med idéer och historier, som om fantasin lossnar och flyter iväg.

Jag kommer säkert att läsa andra delen, Spökstaden och kanske också den tredje delen Library of souls (bara titeln är väldigt lockande), som utkommer på engelska under hösten 2015. 

Monika
 

måndag 29 juni 2015

Att föda ett barn av Kristina Sandberg


 
Jag har väntat länge på att få läsa Att föda ett barn av Kristina Sandberg.
Efter ett långt köande på biblioteket var det äntligen min tur att få läsa om Maj och hennes liv som hemmafru.

Romanen handlar om Maj,

en tjugoårig kvinna som blir gravid och mer eller mindre tvingas att gifta sig med barnets far. Det är slutet av 30-talet och att leva som ogift mor är inte tänkbart. När barnets far, med glädje tar sitt ansvar och erbjuder henne äktenskap, tackar hon ja. Den unga Maj får inte bara barnets far utan också faderns släkt som en ständigt närvarande förpliktelse. Det är en strid ström av middagar, och ständigt oroas hon över att hon inte duger, att hon inte är tillräckligt bra, i släktens ögon.

Den här romanen, som är första delen i en trilogi, har hyllats av många kritiker.

I trilogin ingår också Sörja för de sina och Liv till varje pris. För den sistnämnda fick Kristina Sandberg 2014 års Augustpris. Jag gillar Kristinas sätt att blanda mellan händelser och tankar. När Maj säger något, men tänker något helt annat. Hennes ständiga osäkerhet går som en röd tråd genom romanen. Stundtals blir det kanske en aning för mycket av kakbakande och släktmiddagar, men det är också ett sätt att fånga in läsaren i Majs värld.  Att jag som läsare verkligen får uppleva vad det innebär att leva i ett ”tvångsäktenskap”. Det blir till och med så intressant att jag redan har nästa del i trilogin, som väntar på att läsas.  Den här gången var det dock betydligt lättare att få boken från biblioteket. En föredömligt kort kö.

Monika
 
Att föda ett barn hos Adlibris
Att föda ett barn hos Bokus

fredag 12 juni 2015

Under den svarta manteln av Bo Strömberg


 

När Hallands Författarsällskap hade årsmöte,

och firade 40-årsjubileum, på värdshuset Hwitan i Falkenberg, för några veckor sedan, köpte jag Under den svarta manteln av Bo Strömberg. Bo har under många år arbetat som gitarrlärare och är en mycket duktig gitarrist. Han har tidigare utgivit en lång rad böcker om gitarrspel, men nu debuterar han som skönlitterär författare.

Romanen utspelar sig från slutet av 1920-talet och fram till början av 1970-talet.

Den bygger på ett verkligt människoöde och handlar om Teodor Bengtsson, som på grund av sitt häftiga temperament blir liknad vi Dr Jekyll och Mr. Hyde, för Teodor är inte bara en mördare och hemsk människa, han är också en trevlig och humoristisk person, en jazzälskare med en musikalisk begåvning.
 

Under den svarta manteln har ett enkelt och välformulerat språk,

vilket gör att berättelsen om Teodor löper lätt och jag som läsare dras snabbt in i händelseförloppet. Stundtals är det en otäck läsning, men större delen av romanen är fylld av mycket värme och kärlek. Visst har Teodor begått flera bestialiska mord, men när jag läser boken får jag en stark empati för denne mördare. Han har en svår uppväxt, som utan tvekan präglar hans liv och får stora konsekvenser. Under bättre omständigheter och en aning tur i livet, hade kanske Teodor istället blivit en hyllad musiker eller något annat kreativt. Ibland är väggen tunn mellan lycka och olycka, och små omständigheter kan betyda stora katastrofer.

Jag berörs starkt av detta levnadsöde,

som Bo Strömberg har fångat i sin text, och när jag läser slutet går det inte att hålla tillbaka tårarna. Jag kan konstatera att under den svarta manteln är inte allting svart.

Gör ett besök på Bo Strömbergs webbsida och blogg och läs mer om denna djupt berörande roman.

Monika
 
Under den svarta manteln hos Bokus
 

söndag 31 maj 2015

Odinsbarn av Siri Pettersen


 

Fantasy brukar inte stå överst på min lista,

men då och då hittar jag någon bok som jag läser. Odinsbarn av norska Siri Pettersen är en sådan bok.
 

Boken är första delen i en serie som går under namnet Korpringarna.

Huvudpersonen heter Hirka, och är femton år. Hon är inte som alla andra, för alla andra har svans, men det har inte Hirka. Hennes far har sagt att en varg bet av svansen när hon var ett spädbarn, men när hon snart skall göra Riten, som alla genomgår, berättar hennes far att hon är ett odinsbarn, en svanslös, någon som kommer från en annan värld. Myten säger att odinsbarn för med sig röta och död. Samtidigt startar oroligheter i landet, krig hotar och varelser, som knappast någon trodde fanns, stiger fram ur stenportarna.

Det här är en tjock bok på mer än 600 sidor,

och jag är väldigt glad att jag inte gav upp utan fortsatte att läsa, trots att jag inte tyckte det var särskilt spännande i de 300 första sidorna. Men, det här är en mycket välbyggd fantasyvärld, och det är mycket som skall placeras innan händelserna tar fart. Att öppna bokens dörr tog tid (jag brukar säga att varje ny bok har en dörr, som måste öppnas, det gäller bara att ha tålamod och inte ge sig), och läsaren får verkligen belöning. Mot slutet vill jag inte att den skall ta slut. Jag drar och drar på detta, som måste komma. Jag läser några sidor och lägger boken, gör något annat, men till slut läser jag sista sidan, och det blir tomt. Jag vill ha mer. Så när andra delen i Korpringarna, Röta, kommer på svenska till hösten, då kommer jag att hänga på låset. För övrigt så är författaren Siri Pettersen på Bokmässan i Göteborg, så passa på att lyssna till henne, om du ändå är där.

Monika
 
Odinsbarn hos Adlibris
Odinsbarn hos Bokus

fredag 29 maj 2015

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson


 

Jag gillar Majgull Axelsson

och har läst ett antal romaner av henne. Nu har jag också läst hennes senaste Jag heter inte Miriam.

Romanen handlar om Miriam, som egentligen inte heter Miriam utan Malika.

I början av boken samlas familjen för att fira hennes åttiofemårsdag. På Miriams arm finns siffror tatuerade.  Hon är en av de överlevande från Auschwitz och Ravensbrück, en av dem som kom med de vita bussarna till Sverige i slutet av andra världskriget. Men Miriam bär på en hemlighet, och på sin födelsedag säger hon att hon inte heter Miriam.

Det här är återigen en mycket stark roman av Majgull Axelsson.

Som läsare får vi följa Miriam i både Auschwitz och Ravensbrück, men också hur hennes liv gestaltar sig i Sverige. Rädslan och sanningen som hon döljer i hela sitt vuxna liv. Hon är en överlevare, en som vet att hon inte kan berätta sanningen, att hon är rom, zigenare, och att hon måste dölja detta för att få stanna i Sverige, för att bli älskad av de människor hon möter.

Jag bugar för Majgulls förmåga att beskriva ett levnadsöde,

att klä rädslan och skammen i ord. En gudabenådad förmåga att gå in i en annan människas liv, och förmedla det till oss som läsare.

Monika
 
Jag heter inte Miriam hos Adlibris
Jag heter inte Miriam hos Bokus

lördag 16 maj 2015

Grevens slott - VINN EN BOK!


Nu kan du vinna min senaste bok Grevens slott - tävlingen pågår till den 24/5

VINN EN BOK!

För att fira boksläppet av min senaste bok Grevens slott lottar förlaget ut 3 ex av den nya titeln.

Grevens slott

är en spännande bok som handlar om de tre barnen Siri, Erik och Viktor som under sommarlovet jagar en vampyr och blir monsterjägare. Den är lämplig för åldersgruppen 6 – 9 år.

Gå in på facebook

För att vara med i tävlingen behöver du bara gå in på Solbarnets sida på facebook  och skriva en kommentar.
Tävlingen avslutas den 24/5.

Läs mer om boken:


Välkommen att vinna en bok!

Monika

torsdag 7 maj 2015

Grevens slott av Monika Häägg


 

Grevens slott är min första barnbok.

Tidigare har jag skrivit bokserien Solbarnet - om bronsåldersflickan Fry. Serien innehåller titlarna Solbarnet, Månguden, Isvintern och Kungsgården. 2013 utkom jag också med kortromanen Jag spelar min roll. Alla tidigare böcker har varit riktade till ungdomar och vuxna. Men nu har jag utkommit med en bok för åldersgruppen 6 – 9 år.

Grevens slott handlar om Erik, Siri och Viktor som en kväll i början av sommarlovet upptäcker en mystisk figur som smiter iväg mellan tandläkare Jönssons höga plank och Johanssons granhäck. Barnen sitter bakom den gamla tågstationen och har långtråkigt. De vill att något skall hända. Det är då som den mystiska figuren dyker upp. Finns det vampyrer och vem är greve von Draculs? Barnen är inte helt säkra, men med hjälp av en påse vitlökar, och en stor portion mod, avslöjar de vampyren och blir monsterjägare.

Boken kan både vara en spännande bok för en nybörjare, inom läsandets vidunderliga värld, eller en trevlig stund tillsammans med högläsning. Den är första delen i en planerad bokserie som jag kallar för Monsterjägarna.

Det är alltid lika trevligt att hålla en rykande färsk bok i handen

Grevens slott finns hos nätbokhandlarna,

och en del bokhandlare, men vill du ha ett signerat ex så lämna ett meddelande till mig, så fixar jag det.

Monika

Grevens slott hos Adlibris
Grevens slott hos Bokus

fredag 1 maj 2015

Ariane Wahlgrens stipendiehus i Aten



Herodes Atticus-teatern i Aten

Jag har varit två veckor i Aten.

Två underbara vårveckor med sol och en lagom temperatur för mitt välbefinnande. Inte för varmt, inte för kallt, alldeles lagom.


Ariane Wahlgren på sin terrass med Akropolis i bakgrunden (foto i huset på Drakougatan)

Genom Sveriges Författarförbund fick jag ett vistelsestipendium

i Ariane Wahlgrens hus på Drakougatan i Aten. Ariane var utrikeskorrespondent för Sveriges Radio och vid sin död 1993 testamenterade hon huset till Sveriges Författarförbund. Det är jag väldigt tacksam för.


Den vindlande spiraltrappan i Ariane Wahlgrens hus

Huset ligger, på Philopapposkullen,

högt över den backiga och branta storstaden, med en magnifik utsikt från den soliga takterassen. En liten vindlande spiraltrappa leder upp till taket med utsikt också över Parthenon och Akropolisklippan. Frukost med koltrastsång, små soliga eftermiddagsstunder med en bok, och kvällar med stjärnhimmel gjorde denna resa till en magisk upplevelse.


Den branta trappan utanför Ariane Wahlgrens hus i Aten

Huset delades med Erik Mellgren,

journalist och författare, som var stipendiat för journalistförbundet. En trevlig bekantskap för både mig och min käre Ulf, som följde med under Atenveckorna.


De Kykladiska kvinnofigurerna

Vad hinner man att göra under två Atenveckor?

Mitt historiska intresse fick verkligen sitt lystmäte. Mängder av besök på museum. Givetvis nya Akropolismuseet, Bysantinska museet, arkeologiska museet och det som fick mig att bli extra lycklig, det Kykladiska museet med sina vackra kvinnofigurer i sten.


Haphaestus tempel på Agoran - bäst bevarade templet i Grekland

Staden är full av historiska platser.

Den grekiska Agoran fick givetvis ett besök. Här känns historiens vingslag extra tydligt, här talade Socrates och här samlades de folkvalda. Men en ännu tidigare plats är Pnyx, den första antika folkförsamlingen, med plats för 10 000. Lite oansenlig med bara stenformationer kvar, men ändå så magisk, här stod demokratins vagga. Akropolisklippan och Parthenon, en gudarnas boning, är synlig i alla väderstreck, och givetvis blev det ett besök på den berömda höjden. Zeuztemplet med sina gigantiska kolonner, Kerameikos med sin gamla väg kantad av begravningsmonument, och som den teaterfantast jag är så blev det besök också på Herodes Atticusteatern och Dionysosteatern.


Skuggteater i Plaka

Plaka, gamla stan, är söt med sina vindlande gränder,

men tyvärr fylld av diverse krimskrams, men också mängder av mysiga tavernor. Sista dagen hittade jag också en liten teater i Plaka, som framförde skuggteater. Spännande och kul, trots att jag inte förstod så mycket av grekiskan.


Glyfada utanför Aten

Atens lokaltrafik är både välfungerande och billig.

Det blev ett antal resor till både hamnstaden Pireus, Glyfada och några strandhugg längs kusten.


Fantastisk utsikt från Philopapposkullen

Mycket finns kvar att se,

trots en gigantisk flod av intryck under veckorna.
Jag är hänförd, överraskad och väldigt tacksam att få njuta av Aten i bästa vårskrud.

Tack Författarförbundet och tack Ariane som gav denna gåva till Sveriges författare och journalister.

Monika

söndag 5 april 2015

Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson


 

I Halland finns ett läsprojekt som heter Hela Halland läser.

Det är ett samarbete mellan Regionbiblioteket, Hallands Posten, Hallands Nyheter samt folkbiblioteken. Förra året innebar projektet att läsa Springa med åror av Cilla Naumann.  I år läser hallänningarna Den enögda kaninen av Christoffer Karlsson. Efter lite köande på stadsbiblioteket var det min tur att läsa romanen.

Den enögda kaninen handlar om David, som återvänder till sin barndoms Dalen.

Han studerar i Stockholm och under sommaren bor han hos föräldrarna och träffar sina gamla kompisar. Hans vänner har hittat ett övergivet hus där de träffas, men också planerar och genomför en stöldturné. De gör inbrott hos människor i Dalen, och samlar det stulna i huset. Ett av inbrotten går inte som planerat och en gammal man försvinner. Det uppstår en oro i det lilla samhället och polisen är inbrottstjuvarna på spåret.

Den här kriminalromanen har kallats för glesbygd noir,

och nog är det en mörk beskrivning av det lilla samhället, som har sin grund i Christoffer Carlssons egen uppväxt i Simlångsdalen, som ligger utanför Halmstad. Jag som Halmstadsbo känner väl igen många av platserna som bokens karaktärer befinner sig på. Jag gillar att romanen inte är en klassisk polisroman, att det i stället utgår från en av förövarna, att han i jag-form berättar om vad som hände den där sommaren. Det blir stundtals ganska spännande, och jag som läsare vill gärna vända blad för att få veta vad som kommer att hända. Ett psykologiskt drama, med många bottnar, som innehåller både kärlek och farliga hemligheter. Givetvis går det alldeles utmärkt att läsa den här boken även om man inte bor i Halland.

Monika

Den enögda kaninen på Adlibris
Den enögda kaninen på Bokus

lördag 28 mars 2015

Svensk Bokhandels sommarkatalog 2015


Jag skriver en hel del boktips

och berättar om olika böcker som kan vara värda att läsas. I dag tipsar jag om en hel katalog som är full med boktips.

Branschtidskriften Svensk Bokhandel

ger tre gånger om året ut en katalog med nyheter under den kommande säsongen.
I går kom sommarkatalogen i min brevlåda. Det är alltid spännande att kika igenom sidorna i den tjocka katalogen. Visserligen är sommardelen något tunnare än höst- och vårdelen, men det är ändå mängder med titlar som fyller sidorna.

Bland titlarna ser jag

bland annat Svenska gummistövlar av Henning Mankell. Jan Lööfs 75 års-jubileumsbok  med bilder och texter. Järnblod av Liza Marklund, Män utan kvinnor, novellsamling av Haruki Murakami.
Bland barn- och ungdomsböckerna finns Stjärnstenen, en ny fantasy av Jo Salmson, Ringar på svart vatten av Gull Åkerblom och Den blå traktorn av Joar Tiberg och Anna-Clara Tidholm.

Och givetvis många, många fler!
 
Monika

lördag 21 mars 2015

Glasbarnen av Kristina Ohlsson


 

Då och då läser jag barnböcker.

En författare som skriver både kriminalromaner och spännande barnböcker är Kristina Ohlsson. Nu har jag läst hennes första barnbok Glasbarnen.

Glasbarnen handlar om Billie,

som flyttar, från Kristianstad med sin mamma, till ett gammalt hus i Åhus. Året innan har Billies pappa dött och nu vill mamma att de skall börja på något nytt. Men Billie vill inte flytta till Åhus och hon trivs inte i det nya huset. Snart märker Billie också att det händer konstiga saker i huset. Taklampan rör sig och det knackar på fönstren om nätterna. Tillsammans med den nya vännen Aladdin försöker Billie hitta en förklaring till alla otäcka saker som händer.

Det här är en spännande historia,

som passar bra för åldersgruppen 9-12 år. Det blir ibland ganska otäckt, men ändå lagom läskigt. En klurig historia, som naturligt blir ett deckarmysterium, och som de nyfikna barnen reder ut alldeles på egen hand. Kristina Ohlsson har också utkommit med den fristående fortsättningen Silverpojken och Stenänglar

Monika
 
Glasbarnen hos Adlibris
Glasbarnen hos Bokus

lördag 14 mars 2015

Kristalläpple av Ebba Range


En av mina bloggvänner, sedan flera år tillbaka, heter Ebba Range.

Hon är också författare och utkom 2013 med romanen Kristalläpple. Strax före jul köpte jag Ebbas roman, men sedan har min hög med böcker som skall läsas varit stor, så inte förrän nu har jag läst Kristalläpple.

Boken handlar om Hillevi, som återvänder till platsen där hon växte upp.

Hon minns sin tid som sextonåring och det förfärliga som präglat resten av hennes liv. Hillevis tvillingsyster My tog, till synes oförklarligt, sitt liv. Hillevi funderar över om hon kunnat förhindra systerns död. Fanns det några tecken som visade sig.

Det var med stor spänning jag började läsa Ebbas roman,

och jag blev verkligen inte besviken. Ebba skriver gediget och välformulerat.  Texten löper lätt, och historian är spännande, men oerhört tragisk. Bit för bit får läsaren berättat om den svåra upplevelsen som finns i att förlora en nära anhörig på ett oförklarligt och brutalt sätt. Beskrivningen av 1960-talet känns tidstypisk och äkta. Den här romanen är väl värd att läsas.

Monika
 
Kristalläpple hos Bokus
Kristalläpple hos Adlibris