Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri

Förra årets Augustpris för bästa skönlitterära roman blev Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri. Jag har tidigare läst Mary av Aris Fioretos, som också var en av de nominerade till priset. Nu har jag också läst den som vann priset.

Romanen är skriven som en slags intervjuer med olika människor som minns sin relation med en ung man som heter Samuel. Författaren berättar deras minnen. Ett antal människor lever nära varandra under ett år och efteråt rekonstrueras vad som hände genom deras berättelser som korsvis berättas. I romanen finns huvudpersonerna Samuel, Laide och Vandad. Dessa tre är navet i en berättelse om vänskap, kärlek och en katastrof som närmar sig.

Jag tycker formen att berätta historian är det mest spännande med den här romanen. Att i små, korta stycken låta olika människor komma till tals. I början är det mest personer som är längre ut i cirkeln runt Samuel, och efter hand blir styckena längre och det är nästan bara Laide och Vandad som berättar. Trots det annorlunda greppet i berättandet är inte det här en roman som riktigt tilltalar mig. Jag var väldigt berörd av romanen Mary, men Allt jag inte minns är visserligen inte tråkig att läsa, men ger heller inte något himlastormande jubel. Därmed inte sagt att den är dålig. Det blir högt ställda förväntningar när någon vinner Augustpriset, och den här romanen är givetvis en av de romaner som var värd det, men jag hade nog hellre sett att Mary av Aris Fioretos hade fått priset.

Monika 

Allt jag inte minns hos Bokus

Allt jag inte minns hos Adlibris