Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

Lyckebo, Jul på Lyckebo och Vår på Lyckebo

söndag 14 november 2010

I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig



Jag läser nästan för många böcker, tycker jag ibland.
Blir så himla sugen på att läsa så jag släpper allt annat, som jag borde göra, och bara läser.
Nu vill jag berätta om en av alla dessa böcker.
I gryningen tror jag att mamma skall väcka mig av Christina Wahldén.
Den handlar om Ombeni som har flytt från krigets Kongo till Sverige. Hon är 16 år och har bevittnat och blivit utsatt för fruktansvärt våld. Nästan hela hennes familj är utplånad och hon vet inte om hennes systrar fortfarande lever. Liten och rädd kommer hon till ett snöigt land med en helt annan kultur och med ett språk som hon inte förstår ett ord av. Hon blir väldigt snabbt placerad i en skola och där sitter hon genom lektionerna utan att förstå undervisningen.På nätterna skriker hon när hon i drömmarna återupplever allt det ofattbara. Men någon hjälp att bearbeta sitt trauma får hon inte.
Bit för bit berättas också hennes förfärliga historia och den går rakt in i själen.
Jag blir väldigt gripen av hennes ofattbara lidande. Denna och liknande historier finns säkert hos många av de flyktingar som kommer hit till Sverige.
I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig finns kvar hos mig länge efter att jag läst den sista sidan.

3 kommentarer:

  1. Det var bra en bra beskrivning av boken. Det känns nästan som jag skulle börjat läst den själv. Men det har jag inte.
    Är väldigt dålig på det ett tag. Har en påbörjad bok som blivit liggandes. Nu är det korsord ett tag istället som gäller. Jag löser korsordstidningar och skickar in så jag har en "deadline" på två nu. Men läser annars lite varje kväll.
    Men jag vann en bok i Landet runt som är en biografi av Barbro Alving. Den ska jag läsa. Men vet inte när.

    Tack för din kommentar om snigeln.

    Ha det fint
    Kram

    SvaraRadera
  2. Den boken vill jag också läsa. Jag har precis sett "Hotel Rwanda" och den har jag svårt att glömma (och kommer heller inte att glömma). Kvinnorna i Kongo lever under så vidriga förhållanden. Tack för detta boktips!

    SvaraRadera
  3. gripande bok. Tror många känner igen sej!

    SvaraRadera