För en tid sedan läste jag Stål av Silvia Avallone. Nu har jag också
läst Marina Bellezza av samma författare.
Marina Bellezza handlar om Marina och Andrea som växer upp i en småstad
i norra Italien. Redan som väldigt unga blir de ett omaka par. Han när en dröm
om att vara nära naturen och överta sin farfars gård uppe i bergen. Hon drömmer
om att bli berömd sångerska och vinna X-Factor. Medan han vill leva ett anonymt
liv vill hon synas överallt. Tre år innan boken utspelar sig överger hon honom
utan att berätta om var hon flyttar. Under en festival får han plötsligt se och
höra hennes sång från scenen och de återupptar den omöjliga föreningen i spåren
av den ekonomiska krisen som drabbat Italien och människorna hårt.
Jag vill starta med att säga att Marina Bellezza också är en riktigt
bra roman. Författaren Avallone har en gudomlig förmåga att tränga sig in i
människors innersta tankar och liv. Det finns ganska mycket likheter med hennes
debutroman. Svek från närstående och önskedrömmar om ett annat liv är
gemensamma för de två romanerna. Jag tycker om romanen, men slutet känns
hastigt och oavslutat. Visserligen tycker jag att texten ibland kunde kortats
ner och att vissa situationer tuggas om gång på gång, men när slutet kommer
tycker jag ändå att det inte blir något riktigt avslut. Som att frågorna inte
får något svar. Men det är kanske så författaren vill ha det, att vi aldrig får
något avslut och att Marina och Andrea fortsätter sina liv med att gå ihop och
isär för evigt. De kommer aldrig att förlika sig med varandra.
Monika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar