Påfågelns barn av Lotte Wieslander

Nu ska jag berätta om en bok som jag först trodde var sagor för barn, men sedan visade sig vara både sagor och grym verklighet. Boken heter Påfågelns barn och är skriven av Lotte Wieslander. Jag köpte boken för en månads sedan när Lotte hade boksläpp på Café Strandgatan i Halmstad. Jag älskar att läsa sagor, och gärna gamla och med en grund i människor som levde för länge sedan.

Påfågelns barn handlar om flickan Yezda som lever i de kurdiska bergen i slutet av 1800-talet. Flickan och hennes familj är yezidier – Påfågelns barn – med en tro som förenar judendom, islam och kristendomen med urgamla religioner. Solen och månen är betydelsefulla och Yezdas farmor Ate berättar om myter och legender. Berättelsen blir en saga.

När jag läser denna bok, med underbara illustrationer av Lotte, blir jag djupt berörd. Lotte Wieslander har varit gift med en kurdisk flykting, men hon har också studerat kurdernas och yezidiernas historia. En grym historia om förföljelse och hot, men i boken finns också mycket kärlek och förståelse, vittnande om urgamla traditioner som levt vidare genom årtusenden. Givetvis älskar jag deras hänförelse över solen och månen. Den ligger mig nära, eftersom jag själv, i mina böcker om Solbarnet, skrivit om solens och månens betydelse för bronsåldersmänniskorna i Norden.

Den här ”sagoboken” vill jag verkligen varmt rekommendera. Den är för åldersgruppen 9-12 år, men jag tycker den fungerar minst lika bra för vuxna.

Monika

Påfågelns barn hos Adlibris

Påfågelns barn hos Bokus

Ficktjuven av Sarah Waters

Sarah Waters är brittisk författare och född 1966 i Wales. Hon debuterade 1998 med romanen Kyssa sammet och 2002 utkom Ficktjuven som jag nyligen har läst.

Romanen är i tre delar och berättas i ”jag-form” av de två kvinnorna Susan Trinder och Maud Lilly. Den utspelar sig 1862 i London och dess närhet. Susan Trinder är föräldralös och växer upp i en familj med tjuvar och hälare i Southwark, söder om Themsen. Hon uppfostras av mrs Sucksby en kvinna som tar hand om spädbarn, till kvinnor som råkat i ”olycka” och inte har någon far till sina barn. En kväll kommer en vän som kallas Gentleman på besök.  Han har ett erbjudande till Susan. En listig plan som kommer att ge honom en förmögenhet. Susan erbjuds att hjälpa honom och bli en del i planen.

Ficktjuven är en relativt nyskriven roman som är präglad starkt av Dickens anda. Den känns trovärdig i sina historiska miljöer och tidsanda. Berättelsen kan i starten tyckas enkel, men visar sig vara väldigt komplicerad. Som läsare blir jag gång på gång överraskad. Det finns ett driv i berättandet som gör att jag måste vända blad och läsa vidare. Många goda egenskaper för en bra roman. Trots den långa texten (544 sidor) tappar jag aldrig fokus utan läser med stor iver vidare. Alltså en väldigt spännande roman som jag rekommenderar att läsa. Det här är inte sista boken jag läser av Sarah Waters.

Ficktjuven är också inspelad som TV-serie. Tyvärr finns Ficktjuven numera endast som e-bok. Eventuellt går den att få tag på, som begagnad, hos Bokbörsen, men jag lånade den på bibliotek. Tack och lov för att dessa finns!

Monika

Ficktjuven som e-bok på Adlibris

Ficktjuven som e-bok på Bokus

Ryggen fri av Susanna Hillbom

En av mina trevliga visvänner, Susanna Hillbom, är inte bara vissångerska och poet, hon är också sjuksköterska. Nu kan hon också lägga till titeln författare. Susanna har skrivit den mycket viktiga romanen Ryggen fri, som handlar om hur det är att arbeta inom hemvård.

Romanen är skriven utifrån flera olika personers perspektiv. Mest ur sjuksköterskan Kristins stressade arbetssituation, men läsaren får också följa Jonas som är undersköterska, hans flickvän Tova som sadlar om från en manlig arbetsmiljö till vården, men också ur vårdtagares upplevelser. Kostnadseffektivetet och dokumentationshysteri gör arbetssituationen problematisk. Arbetet är präglat av NPM (New public management) som idag till stor del styr både vård och skola.

Det här är en väldigt viktig roman. En text som fångar och på ett berörande sätt berättar om den ohållbara situation som uppstår när allt arbete ska mätas i minuter och klockslag.  Att ständigt behöva dokumentera alla beslut och vårdinsatser för att hålla ryggen fri. Att ständigt ha en rädsla för att bli anklagad för att ha tagit fel beslut. Dessutom finns en ständig stress närvarande i alla arbetssituationer. När ska vi få en mänsklig vård och en mänsklig arbetsmiljö för dem som arbetar inom vården? När ska vi sluta att tänka i kronor och ören?

Susanna har med denna viktiga roman lyft dessa frågor, och jag hoppas att de som bestämmer om vård för sjuka och gamla läser hennes text och börjar tänka i nya banor. Människor är inte järnbitar som kan hivas och flyttas hur som helst. Människor behöver omsorg och kärlek.

Sedan är ju faktiskt det här en kärleksroman, hur konstigt det än kan låta.  Mitt i eländet med cancersjuka och oroliga anhöriga uppstår kärleken. Det tycker jag är ett bevis för att allting inte är hopplöst.

Monika

Ryggen fri på Bokus

Amerikahuset av Sven Olov Karlsson

För några år sedan vann min käre Ulf en kasse med böcker på Bokmässan i Göteborg. 

Under tiden jag stod i min monter och berättade om mina böcker om Solbarnet gick Ulf omkring och lyssnade på scenframträdanden och kollade böcker. Det var då han hade tur och vann en hel kasse full med intressanta böcker. En av böckerna var Amerikahuset av Sven Olov Karlsson. Det har tagit några år, men nu har jag läst den.

Romanen handlar om en fängelsekund, mördare, som återvänder till en gård 

i bruksorten Eriksfors (en påhittad litterär plats i norra Västmanland), som stått öde under hans långa fängelsetid. Genom nedslag och tidsbilder får läsaren se tillbaka till 1980-talet och följa vad det var som hände. Hur kunde en helt vanlig ung man bli en mördare?

Den här romanen är ett bra tidsdokument över en tid som trots allt inte ligger så långt borta, men ändå känns främmande och avlägsen. Texten är väldigt spännande, som läsare får jag små fragment som bit för bit bygger en bild av det som hände och vad som gjorde huvudkaraktären till en mördare. Sven Olov Karlssons språk är också mustigt och späckat med målande beskrivningar. Som läsare vill jag vända sida och läsa vidare.  En god egenskap för en text.  Läsarens önskan skall hela tiden vara att läsa mer och så är det verkligen med Amerikahuset.

För övrigt blev Sven Olov Karlssons tredje roman Porslinsfasaderna nominerad till Augustpriset 2013. Den kommer jag absolut att läsa!

Monika

Amerikahuset hos Adlibris

Amerikahuset hos Bokus

Glashjärta av Anneli Stålberg

Jag köpte nyligen en av mina bloggvänners böcker. Jag köper ju inte så ofta böcker, det mesta lånar jag på biblioteket, som är en guldgruva för fattiga läsare. Men jag vill gärna stötta nya författare och lyfta fram deras författarskap, för jag vet att det betyder mycket.

Glashjärta handlar om Nina och hennes svåra uppväxt med en alkoholiserad mamma, som inte längre bryr sig om sina barn. Nina blir vid låg ålder extramamma till sina småsyskon. Under tiden blir hon också grovt sexuellt utnyttjad av en hänsynslös man, som saknar all förmåga till empati. I andra delen av boken får läsaren följa Nina som vuxen och hur hon klarar att lämna sina svåra minnen, som gjort henne självdestruktiv.

Det här är en obehaglig berättelse, som handlar om oförlåtliga gärningar. En mammas alkoholism är inte hennes eget fel, men att ingen annan i flickans närhet märker något, är däremot väldigt märkligt. En vek och svag pappa skymtar då och då.  Hur klarar Nina att dölja sitt svåra liv? Varför är det ingen som märker hur dåligt hon mår? Varken skolpersonal eller hennes bästa vänner. Det är något som jag undrar över när jag läser den här boken.

Det är givetvis viktigt att föra fram och berätta sådana här historier (även om den här historien är fiction och inte en verklig berättelse). Inte minst för att synliggöra och kanske få fler att i ett tidigt stadium upptäcka övergrepp och problem i familjer.

Monika

Vi bara lyder av Roland Paulsen

Jag har nyligen läst Vi bara lyder – en berättelse om arbetsförmedlingen av Roland Paulsen, doktor i sociologi. Boken utkom 2015 på Atlas förlag.

Vi bara lyder utgår från Roland Paulsens egen inskrivning på arbetsförmedlingen och hur han snabbt hamnar i gräl med sin handläggare om åtgärdernas meningslöshet. Några månader senare skall han påbörja en anställning och en sociologisk studie om ”funktionell dumhet”. Roland gör studien på arbetsförmedlingen. Han intervjuar, lyssnar och iakttar handläggarnas arbete, lyssnar på de arbetslösas berättelser ur olika faser. Möten, handläggarkonferenser och jobbcoachträffar. Han blir en i gänget och lyfter på fasaden, ser innanför väggarna på denna institution som kallas för arbetsförmedlingen.

Jag blir mörkrädd när jag läser denna bok, men egentligen inte förvånad. Alla mina förutfattade meningar om arbetsförmedlingen, eller som en del brukar säga ”arbetsförnedringen” blir besannade. Roland ger en bild av skrämda handläggare, som inte vågar ifrågasätta ett system som inte fungerar. Chefer som sparkar hårt på sina mellanchefer, som i sin tur sparkar ner mot handläggaren, som sedan bara lyder order, trots att hen vet att åtgärderna är meningslösa, inte fyller någon funktion, och aldrig kommer att leda till någon anställning för den arbetslöse. Kaos med aktivitetsrapporter som alla arbetslösa måste lämna varje månad. Sök jobb, även om du vet att du till hundra procent inte är kvalificerad för arbetet, men sök ändå och lämna rapporten, som ingen sedan tittar på. Arbete för handläggaren består till större delen av att kontrollera. Förmedla arbete verkar bara finnas i teorin. För om det finns fyrahundratusen arbetslösa och fyrtiotusen jobb, så kan vem som helst förstå att det är en omöjlig uppgift.

Stolt berättar arbetsförmedlingens f.d. generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist om hur hon ”lyckades” höja arbetsförmedlingens budget från 40 miljarder till 72 miljarder. Nästan dubbel budget! Hur kan det kännas positivt, undrar jag som läser. Meningslösa åtgärder, pengar som rinner bort till ingen nytta. Skattepengar som istället kunde använts till sjukvård, vård av gamla, skolor etc. Där behövs fler människor som arbetar, där hade pengarna skapat arbete, och inte meningslösa åtgärder med coacher som lär ut att skriva vassa CV och att sälja dig själv. Om du nu lär dig att sälja dig själv bättre än andra som står i arbetslöshetskön, då betyder det ändå att du bara konkurrerat ut någon av de andra fyrahundratusen, som får fortsätta att gå i fas 1, eller fas 2, eller ve och fasa fas 3!

Jag skulle kunna fortsätta att rada upp mängder med meningslösa åtgärder och förfärliga förnedrande möten och aktiviteter som en stackars arbetslös måste genomlida. Men jag stannar här.

Läs Vi bara lyder! Fundera över hur vi hanterar människor i vårt samhälle. Arbetsförmedling, försäkringskassa och socialen spelar pingpong med sjuka och arbetslösa. För det mesta är det arbetsförmedlingen som sitter med svartepetter. Det ska svida in i skinnet, och djupt ner i plånboken att bli arbetslös, eller sjuk. Du ska känna att du är en parasit, en som lever på nåder, en som är misslyckad, lat och inte gör vad du ska för att få ett arbete.

Så vässa armbågarna och slåss om de små chanserna till arbete. Låt inte hoppet slockna, snart är det kanske din tur att få ett arbete.

För egentligen är det väl bara tur, och inte så speciellt mycket skicklighet eller enorma kunskaper, som gör att vi är anställda eller tillhör den lyckliga skaran som inte ingår i de fyrahundratusen. Nästan som ett lotteri. Snarare är det väl kontakter, någons bror, någons syster, någons bäste vän, som gör att vi får komma på den där anställningsintervjun.

Monika

Vi bara lyder hos Adlibris

Vi bara lyder hos Bokus

Vandrarens steg har länge gått mot höst

- Foto Caroline Ludvigsson

Långsamt vandrar sommaren in i höstens mörker. 

Liksom ett solblekt foto försvinner och suddas tills inget längre finns.

Luften går från dallrande ljus till klarlysande oktoberkyla. 

Samlaren/vandraren manar till tankar om vinterförråd. 

Hallonsnåren har redan passerats, björnbärens sista visa sjungs. 

Nyponen lyser röda, uppmanar till plock och kok under lock. 

Äppelkompotten sjuder. Päronet dunsar mot marken. 

Ivrigt fångar ekorren de sista hasselnötterna. 

Svamparna puttrar i kastrullens botten. 

Rönnbären är det sista som torkas till förråd.

Vandrarens steg har länge gått mot höst.

Monika

Människors rike av Sven Edvin Salje

Jag läste för en månad sedan På dessa skuldror av Sven Edvin Salje. Nu har jag också läst fortsättningen om bonden Kjell i Mortorpa fattiga by. Människors rike heter andra delen, som blev utgiven första gången 1944.

I Människors rike får läsaren följa Kjell Loväng och hans tillkommande sjuksköterskan Birgit i deras kamp för att få Botvids gamla gård duglig.  I början av boken måste kreaturen avlivas på grund av tuberkulos.  Hela lagården får saneras och byggas om. Det är dryga kostnader och mängder med arbete. Människor i bygden undrar över varför han inte först reparerar det nedgångna bostadshuset. Men Kjell har andra planer. Som ett mörkt moln finns genom hela romanen Kjells längtan tillbaka till familjegården Loväng och hans ovänskap med brodern Aron.

På dessa skuldror har jag haft länge stående i min bokhylla. Den var ett arv från min pappa. Många år efter hans död tog jag till slut romanen och läste den. Andra delen Människors rike lånade jag på biblioteket. Och jag säger tack och lov att det finns bibliotek, så jag fick läsa andra delen, som jag till och med tycker är ännu bättre. Nu får jag se till att låna även tredje delen. Den här serien vill jag absolut inte släppa!

Tilläggas kan är att samtliga delar i serien är filmade. 

Läs mer om Sven Edvin Salje hos Saljesällskapet.

Monika

Liv till varje pris av Kristina Sandberg

Så har jag då läst tredje delen 

i Kristina Sandbergs trilogi om Maj och hennes liv som hemmafru i Örnsköldsvik. Liv till varje pris avslutar serien.

I Liv till varje pris går 1950-talet in i 60-talet. Dottern Anita och sonen Lasse har blivit vuxna. Lasse får snabbt arbete och Anita tar studenten. Men fabriken och grundtryggheten hotas. Majs make Tomas har fortsatta problem med alkohol och somrarna i huset vid havet får ett plötsligt slut.

Den här serien har jag verkligen tagit till mitt hjärta. 

På något sätt skildrar den det vanliga och vardagliga livet. Ingående in i minsta detalj för läsaren följa Maj i hennes strävan att skapa ett dugligt liv. Jag älskar hennes återkommande kommentarer och tankar. De som ofta går tvärtemot vad hon visar och säger. Så svårt att vara människa och ständigt önska att vara älskad av de närmaste. Sista halvan av tredje boken sträckläser jag. Det är som att livet och alla pusselbitar faller på plats. Naturligtvis slutar allt mitt i Majs planering av vad hon och familjen skall äta. Vad hon skall laga för något som duger till familjen. I alla hast, ständigt vakande över make och barn. Det är rätt att lämna henne där, trots att Maj bara har passerat lite mer än hälften av sitt liv.

Kristina Sandberg är verkligen värd Augustpriset för denna magnifika bokserie.

Monika

Liv till varje pris hos Adlibris

Liv till varje pris hos Bokus

Månljust av Erik Mellgren

I april var jag i Ariane Wahlgrens stipendiehus i Aten. 

Jag delade huset med journalisten och författaren Erik Mellgren. Erik har skrivit en lång rad av trevliga faktaböcker för barn. Månljust var nog den jag fastnade mest för, månen är ju min ständige följeslagare, på gott och ont. Ibland låter han inte mig sova, och ofta får jag också en väldig energi strax före fullmåne. Under veckorna i Aten satt vi på kvällarna på vår takterrass och spanade över Aten och natthimlens stjärnor. Månen var då bara en smal liten skära.  

Månljust handlar både om saga och om sanning. 

I boken får läsaren möta Kepler, Kopernikus, astronauter och många andra figurer samt lära sig hur man hittar månhav och kratrar. Astronauter klev ner på månens yta och blev på det sättet mångubbar. Läsaren får bland mycket annat lära sig att bli månskådare, och att baka franska månbröd (croissanter).

Månljust är en kul bok med mycket fakta och lärdom, både för barn och vuxna. 

Tillsammans går det att läsa boken, och diskutera de olika fenomenen och händelserna. Jag vill nog rekommendera en liten bit i taget. Använd hösten och vinterns månader (ja, månen har så klart gett namn till ordet månad!) och läs ett kapitel då och då. Studera himlen och möt månen i dess olika faser.

Men någon förklaring till min störda nattsömn och min extra energi får jag inte i boken. Det finns helt enkelt ingen förklaring till varför vi sover dåligt vid fullmåne.  Ingen vetenskap har hittills kunnat påvisa att månen påverkar oss. Trots vetenskapen har fullmånen en tydlig påverkan på mig.

Det här är en intressant och tankeväckande bok, härligt illustrerad av Robert Nyberg, som jag verkligen rekommenderar!

Monika

Månljust finns på de flesta bibliotek och du kan också göra ett försök att hitta den på Bokbörsen

På dessa skuldror av Sven Edvin Salje

Jag har ärvt många böcker av min pappa.

Då och då läser jag några av dessa, i många fall, klassiker. Nu har jag läst På dessa skuldror av Sven Edvin Salje (1914-1998).

Romanen från 1942 handlar om Kjell Loväng

som återvänder till Lovängsgården och Motorpa by. Fadern har låtit gården förfalla och brodern är sjuklig. Modern kallar på Kjell och ber honom att återvända hem. Under flertal år får läsaren följa Kjell i sin kamp för att få gården på fötter.

Sven Edvin Salje är en stor berättare,

som kanske har försvunnit en aning bakom andra av våra författargiganter. Men jag fastnar i denna historia som speglar villkoren för människor i en bygd i förvandling. I romanen finns människans kärlek till natur och vardagens vedermödor berättade med en briljans, som är få förunnat. En roman om både livets sorg och glädje. Den fångar mig, och den berör mig djupt.

På dessa skuldror är första delen i en lång romansvit. Övriga delar är Människors rike, Den söker icke sitt, Lågan i kvällen och Hem till havet.

Läs mer om Sven Edvin Salje hos Saljesällskapet.

Monika   

Sommarboken av Tove Jansson

I sommar har jag läst ytterligare en bok av Tove Jansson.

Den underfundiga och djupt mänskliga Sommarboken. En liten historia om tre människor på en ö.

Barnet Sophia och hennes pappa tillbringar sommaren tillsammans med farmor,

som är gammal och orkeslös, men ändå glimmar som en juvel. Läsaren får följa den lilla familjen under sommarens olika skeden, och uppleva ålderdomens problem och barndomens vedermödor. Mellan Sophia och farmor finns ett mycket starkt band även om de inte alltid är de bästa vänner. Pappan arbetar mycket och finns endast i periferin. En skuggfigur som låter Sophia och den gamla leva ostört tillsammans genom de långa sommardagarna.

 

Den här boken har jag läst många gånger, och jag älskar den mer och mer för varje gång.

Farmor med sin omtanke och sin stora likhet med mumintrollets mamma, och flickan Sophia som nog får representera många av muminböckernas karaktärer.

Tove Jansson är en av mina favoritförfattare med en fantastisk förmåga att förmedla livets underfundigheter.  

Monika

 

Sommarboken hos Adlibris

Sommarboken hos Bokus

Resa med lätt bagage av Tove Jansson

 

Denna sommar har jag inte läst så mycket.

Jag har varit väldigt sysselsatt med en spännande släktforskning, och tiden till läsande har varit ganska minimal. Några böcker av Tove Jansson brukar det alltid bli, så också denna sommar. Tove är en av mina favoriter och mest känd för sina böcker om mumintrollen, men hennes vuxenböcker är väl värda att läsas.

Novellsamlingen Resa med lätt bagage är en återkommande favorit. En samling underfundiga texter där jag nästan anar mumintrollskaraktärerna, fast nu i mänsklig form.

”Det har alltid varit min dröm att resa med lätt bagage, en liten väska, som man nonchalant sveper med sig, går med raska, men inte brådskande steg genom till exempel en flyghall, passerar en massa nervösa människor som släpar på tunga resväskor – nu för första gången lyckades jag ta med mig det absolut minimala. Väskan blev lika lätt som mitt lättsinniga hjärta…”

Jag tror att det här citatet från en av novellerna är både drömmen om att vara som snusmumriken och Toves egna tankar om resande och livet.

Jag gillar citatet och jag delar nog Toves dröm, att resa med lätt bagage. Att minimera det där tunga ägandet till en liten väska, inget mer. Så klart gillar jag också novellsamlingen.

Monika

Resa med lätt bagage på Adlibris
Resa med lätt bagage på Bokus

Sörja för de sina av Kristina Sandberg

J

 

Jag har tidigare skrivit om Att föda ett barn av Kristina Sandberg.

Nu har jag också läst andra delen, Sörja för de sina i trilogin om Maj, hemmafru.

 

Sörja för de sina utspelar sig också i Örnsköldsvik,

och tar vid där första delen slutar. Kriget är slut och maken Tomas har lyckats hålla sig nykter sedan hypnosbehandlingen hos doktor Bjerre. Maj är hemmafru i 1940-talet, och under romanens gång går tiden in i 50-talet. Barnen börjar skolan och Majs tillvaro förändras, men oron över Tomas och barnen finns som en ständig närvaro.

Jag gillade verkligen första delen i serien, och så även andra,

men stundtals blir boken ganska långtråkig. Det är mycket vardag och en oändlig rad av dagar med matlagning, och sjuka barn. Det blir någon slags läströtthet framåt sista tredjedelen, men mot slutet tar den återigen fart och motivationen för att läsa även den tredje och sista delen finns kvar. Även vardag kan vara dramatiskt, och stilarten i texten, med Majs kommenterande tankar gillar jag väldigt mycket.

Monika

 

Att sörja för de sina hos Adlibris

Att sörja för de sina hos Bokus

Molnspanare och samlare

Molnspaning över Laholmsbukten

 

Den här sommaren får väl betraktas som, hitintills, molnig och regnig.

Kanske också en aning kall. Nu trivs jag bäst när det inte är för varmt, men när regnet faller, för tredje dagen i rad, och vinden viner, kan till och med jag bli lite less.

Det är då jag försöker använda mig av det grå. Mellan skurarna cyklar jag till havet. Spanar mot himlen och fascineras av den färgrikedom som ändå finns i de grå molnformationerna. Gråblått, stålblått, vitgrått, små ljusa, nästan guldskimrande nyanser, som visar på att solen döljer sig bakom tunnare slöjor. Det är tjusigt och ständigt i förändring.

På vägen hem fortsätter jag att spana.

Dikeskanten är full av sommarens tecken. Renfana och rallarrosor ger färger och ett ståtligt intryck.

Gröna alkottar är användbara som dekoration

De gröna alkottarna går att använda till dekorationer.

Rönnbären skiftar mot rött

Rönnbären skiftar skepnad och går mot rött.

Druvfläderbär - giftiga men vackert röda
 

Druvflädern ger en klarare tomteröd färg. Giftig men snygg.

Rölleka - vacker på avstånd och vacker nära

Röllekan är vitvacker och rakryggad. Den har också många goda läkande funktioner, och har använts mycket som naturmedicin. Vid en närmare betraktelse är varje liten blomma otroligt fin. En flicka under bronsåldern begravdes med en rölleka i handen. Vackert då och vackert nu.

Plötsligt har spanaren blivit en samlare, och idag lyser solen igen.

Monika

 

Krusbärspaj och vinbärskaka

Annika Bengtsson i sin fina paviljong

 

Förra sommaren var jag och besökte min författarkollega Annika Bengtsson.

Hon bjöd på krusbärspaj i sin fina paviljong med vita, fladdrande gardiner. Då lärde jag mig att göra krusbärspaj. Nu har jag utvecklat min egen paj. En smulpaj med vit choklad och flagad mandel.

 

Använd bara ett vanligt smuldegsrecept och blanda i ½ dl hackad vit choklad och ca 100 g flagad mandel. Stänk eventuellt över lite citronsaft innan pajen bakas i ugnen.  

De svarta vinbären har nyss mognat

och i år provar jag en ny variant av vinbärsmarmeladkaka.

Jag plockar ca 500 g vinbär och kokar en supergod marmelad. Botten till kakan görs på mördeg, som plattas ut i en form (ca 20x30 cm) och bakas i ugnen ca 220 grader. När kakplattan svalnat, brer jag marmelad ovanpå och låter allt stå ca en timme i kylen. När kakan är kall och stelnad ringlar jag över florsocker, som jag löst upp i lite vatten. Kakan skärs i lagom stora bitar. Mums!

Recept

Svartvinbärskaka
500 g rensade svarta vinbär
2 dl strösocker
Mördegsbotten
1 dl florsocker
Några matskedar vatten

Koka svartvinbärsmarmeladen i ca 15 minuter, skumma.

Krusbärspaj

Vanligt recept på smuldeg (finns i de flesta kokböcker)
½ dl hackad vit choklad
100 g flagad mandel
Lite citronsaft
500 g krusbär

Lägg krusbären i en pajform. Täck bären med smuldegen blandad med choklad och mandel.

Passar också på att koka svartvinbärssaft med rabarber. Nåja, den här gången var det inte jag, utan käre Ulf. Lätt och väldigt gott. Just nu sprider saften en sommardoft i köket

Monika

Laholms bokhandel

 

I Laholm finns en väldigt trevlig bokhandel.

Det är alltid mysigt att göra författarbesök och signering hos Diana och Stefan, som författare känner jag mig välkommen.

Under åren sedan jag utkom med min första bok Solbarnet har det blivit ganska många besök. Under ett av besöken träffade jag för första gången min författarvän Inga Holm, som skriver och illustrerar de trevliga bilderböckerna om älgen Gruffe. Vi har sedan tillbringat många år tillsammans på bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Under ett annat besök var vi ett litet gäng med författare som under en trevlig kväll med mat, berättade om våra författarskap och böcker. Sedan har det varit både poesiläsning och sångframträdande.

Nu är det återigen ett besök i Laholms bokhandel.

 

På lördag den 25 juli kl. 11 – 13 finns jag där

och berättar om min nya barnbok Grevens slott. Det finns också chans att vinna några av mina böcker.

Har du vägarna förbi i sommarsverige så välkommen till en av Sveriges trevligaste bokhandlare.

Monika

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs

Det var omslaget till Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs, som väckte min nyfikenhet. Boken såg lite mystisk ut, där den stod på bibliotekets hylla. Alltså åkte boken med mig hem.

Boken om de besynnerliga barnen handlar egentligen mest om Jakob,

en till synes helt vanlig sextonåring, dock med ganska förmögna föräldrar. Men redan i starten får läsaren höra talas om hans märkvärdige, och sagoberättande farfar Abraham Portman. Under hela Jakobs uppväxt har farfar visat mystiska fotografier och berättat om sina äventyr. I tidiga år har Jakob trott på farfar, men efter hand som han växer upp förstår han mer och mer att allt måste vara påhittat.  En farfar med livlig fantasi. Så kunde historian varit, men en dag förändras allt och det visar sig att farfar inte alls har fantiserat.

Det här är en väldigt spännande fantasyroman,

som är skriven för ungdomar, men givetvis går alldeles utmärkt att läsas av en gammal tant som jag. Det är svårt att lägga ifrån sig den här sagan. Jag är helt enkelt tvungen att vända blad och se vad som kommer att hända.

 

Romanen är illustrerad med en mängd autentiska fotografier

på besynnerliga människor. Författaren har använt dessa märkliga fotografier som en inspiration för sitt skrivande. Vilket jag tycker verkar vara en väldigt spännande idé. Jag sitter själv ofta och tittar på gamla bilder, och ur dessa kommer det en mängd med idéer och historier, som om fantasin lossnar och flyter iväg.

Jag kommer säkert att läsa andra delen, Spökstaden och kanske också den tredje delen Library of souls (bara titeln är väldigt lockande), som utkommer på engelska under hösten 2015. 

Monika

 

På Adlibris

På Bokus

Att föda ett barn av Kristina Sandberg

 

Jag har väntat länge på att få läsa Att föda ett barn av Kristina Sandberg.

Efter ett långt köande på biblioteket var det äntligen min tur att få läsa om Maj och hennes liv som hemmafru.

Romanen handlar om Maj,

en tjugoårig kvinna som blir gravid och mer eller mindre tvingas att gifta sig med barnets far. Det är slutet av 30-talet och att leva som ogift mor är inte tänkbart. När barnets far, med glädje tar sitt ansvar och erbjuder henne äktenskap, tackar hon ja. Den unga Maj får inte bara barnets far utan också faderns släkt som en ständigt närvarande förpliktelse. Det är en strid ström av middagar, och ständigt oroas hon över att hon inte duger, att hon inte är tillräckligt bra, i släktens ögon.

Den här romanen, som är första delen i en trilogi, har hyllats av många kritiker.

I trilogin ingår också Sörja för de sina och Liv till varje pris. För den sistnämnda fick Kristina Sandberg 2014 års Augustpris. Jag gillar Kristinas sätt att blanda mellan händelser och tankar. När Maj säger något, men tänker något helt annat. Hennes ständiga osäkerhet går som en röd tråd genom romanen. Stundtals blir det kanske en aning för mycket av kakbakande och släktmiddagar, men det är också ett sätt att fånga in läsaren i Majs värld.  Att jag som läsare verkligen får uppleva vad det innebär att leva i ett ”tvångsäktenskap”. Det blir till och med så intressant att jag redan har nästa del i trilogin, som väntar på att läsas.  Den här gången var det dock betydligt lättare att få boken från biblioteket. En föredömligt kort kö.

Monika

 

Att föda ett barn hos Adlibris

Att föda ett barn hos Bokus

Under den svarta manteln av Bo Strömberg

 

När Hallands Författarsällskap hade årsmöte,

och firade 40-årsjubileum, på värdshuset Hwitan i Falkenberg, för några veckor sedan, köpte jag Under den svarta manteln av Bo Strömberg. Bo har under många år arbetat som gitarrlärare och är en mycket duktig gitarrist. Han har tidigare utgivit en lång rad böcker om gitarrspel, men nu debuterar han som skönlitterär författare.

Romanen utspelar sig från slutet av 1920-talet och fram till början av 1970-talet.

Den bygger på ett verkligt människoöde och handlar om Teodor Bengtsson, som på grund av sitt häftiga temperament blir liknad vi Dr Jekyll och Mr. Hyde, för Teodor är inte bara en mördare och hemsk människa, han är också en trevlig och humoristisk person, en jazzälskare med en musikalisk begåvning.

 

Under den svarta manteln har ett enkelt och välformulerat språk,

vilket gör att berättelsen om Teodor löper lätt och jag som läsare dras snabbt in i händelseförloppet. Stundtals är det en otäck läsning, men större delen av romanen är fylld av mycket värme och kärlek. Visst har Teodor begått flera bestialiska mord, men när jag läser boken får jag en stark empati för denne mördare. Han har en svår uppväxt, som utan tvekan präglar hans liv och får stora konsekvenser. Under bättre omständigheter och en aning tur i livet, hade kanske Teodor istället blivit en hyllad musiker eller något annat kreativt. Ibland är väggen tunn mellan lycka och olycka, och små omständigheter kan betyda stora katastrofer.

Jag berörs starkt av detta levnadsöde,

som Bo Strömberg har fångat i sin text, och när jag läser slutet går det inte att hålla tillbaka tårarna. Jag kan konstatera att under den svarta manteln är inte allting svart.

Gör ett besök på Bo Strömbergs webbsida och blogg och läs mer om denna djupt berörande roman.

Monika

 

Under den svarta manteln hos Bokus