Allt vi aldrig gjorde med varandra av Inger Alfvén

Allt vi aldrig gjorde med varandra är den senaste romanen av Inger Alfvén. Exakt antal romaner vet jag inte. Hennes första kom ut redan 1964. Jag har aldrig läst någon bok av henne tidigare. Så det var spännande att ta tag i hennes text.

Den handlar om ett antal människors tankar under ett midsommardygn. Från morgon till kväll. Den unga kvinnan Viktoria skall gifta sig på sin pappas gård. Ett oväntat beslut. Ingen vet riktigt vem som är hennes blivande make. Vi får höra tankar om nutid och dåtid från hennes föräldrar. Skilda sedan femton år och från föräldrarnas nya relationer. Fosterpappan är död sedan några månader, men också hans tankar finns med under denna midsommarafton.

Det blir en betraktelse av människors liv och hur vi lever våra liv. Stundtals med briljanta formuleringar över människans märkliga sätt att ytligt svepa omkring i en slags tro att ”så här skall väl livet vara”.

Tycker om den här lågmälda men ändå spännande djupdykning i fem människors innersta. Känns som att den till slut ändå avslutas i någon slags lycka.

 

Monika

Mo Yan och elefanter

En ny nobelpristagare i litteratur. Nr 109 i raden. Mo Yan är från Kina och man. Endast 12 av pristagarna har varit kvinnor. Förra året var det en man, året dessförinnan var det också en man. Tranströmer var verkligen värd priset, men borde inte Svenska Akademien fundera över att utjämna den totala manliga dominansen. Det verkar inte som att det finns några sådana tankar. Eller finns det inga kvinnliga författare som är tillräckligt bra? Det får mig att tänka på elefanter.

Mitt favoritdjur är elefanten. Jag älskar den stora tunga kroppen. De finurligt viftande öronen. Den märkliga snabeln. De kloka ögonen som glimmar i den skrovliga och rynkiga huden. En elefant har ett fantastiskt minne. Det sägs att de återvänder till ”begravningsplatsen” och gråter över sina förlorade släktingar. De har också en ovanligt bra förmåga i att samarbeta.

Jag har samlat elefanter i olika former. Tavlor, smycken, figurer, sagor. En gång fick jag rida på en elefant. Det var lite skrämmande. Trots att det är mitt favoritdjur. Jag har stor respekt för detta jättelika djur som äter 150 kilo föda per dygn. Träd, buskar, frukter, rötter, färskt gräs. Jag tror de måste äta hela tiden.

Honorna och ungarna lever i familjegrupper som leds av en matriark. För det mesta är det gruppens äldsta och mest dominerande hona. Hannarna lever ensamma. De kommunicerar och pratar med varandra i gruppen. De har en mängd olika ljud, som bara de själva kan förstå.

Kanske borde Svenska Akademien titta mer på elefanterna.

Patriarkat har vi nog av, tycker jag.

 

Bilden på Mo Yan har jag lånat på Wikipedia.

 

Monika

Sanningar i solen av Anna Hellerstedt

På Bokmässan i Göteborg var jag granne med Argasso förlag, som har som specialitet att ge ut lättlästa böcker. Jag blev lite nyfiken på hur man skriver en lättläst bok. Därför fick jag välja en av förlagets böcker. Det blev Sanningar i solen av Anna Hellerstedt.

Den är riktad till åldersgruppen 12-15 år och handlar om en femtonårig tjej som följer med sin pappa och hans afrikanska kvinna till Ghana i Afrika. Tjejen följer motvilligt med och vågar inte ens avslöja för sin invandrarfientlige pojkvän att hon reser med en svart kvinna och att hon reser till Afrika. Under vistelsen i Afrika förändras tjejens liv. Att jag beskriver henne som ”tjejen” är för att hennes namn inte nämns i boken.

Boken är givetvis lättläst. Åttio sidor och mycket stor stil hjälper till att förenkla läsandet. Jag läste den på en timme och jag vill snarare likna den vid en lång novell.

Jag gillar boken för det raka budskap som finns i den. Ett ställningstagande mot rasism och främlingsfientlighet. Kanske inte den mest spännande bok, men vägen är tydlig och budskapet talar.

Jag rekommenderar verkligen den till tonåringar och vuxna som har behov av att läsa en lätt och enkel text. Det här är en bok som kan öppna de stängda bokdörrarna för många som tror att de aldrig orkar eller kan läsa en bok.

 

Monika

1 2 3 Schtunk och Hemsöborna

 

I går kväll var jag på teater.

Hemsöborna av August Strindberg. Alla som fanns på 1960-talet minns säkert TV-serien med Sif Ruud, Allan Edwall och Sven Wollter i huvudrollerna. Den gick i repris under våren och då såg jag den igen. Svartvit, men ändå helt fantastiskt fångad både i bild och i skådespel.

I går såg jag Hemsöborna med den fria teatergruppen 1 2 3 Schtunk. En helt fantastisk grupp som framför olika klassiska pjäser på ett något annorlunda sätt. Tekniken är en blandning mellan clown och commedia dell’Arte och mycket improvisation. Helt enkelt ett alldeles eget sätt att angripa de gamla texterna. Publiken är hela tiden inblandad i händelseförloppet och resultatet blir fruktansvärt roligt. De två timmarnas föreställning är hela tiden kantad av skratt. Emellanåt kommer också allvaret in och vibrerar. Då finns också gråten och sorgen. Den här gruppen kan hantera skådespelets konst. De är duktiga skådespelare och har en gång i tiden spelat med Teater Halland, så de kan även det ”vanliga” skådespelarhantverket.

Lasse Beisher, som är en av skådespelarna, har jag spelat teater med för länge sedan. På 1980-talet var vi båda med i föreställningen Tok-Alfred. En poetisk och tänkvärd föreställning. En föreställning med stort hjärta. Lasse var väldigt bra skådis redan på den tiden. Sedan gick han scenskolan i Malmö och har utvecklats mycket.  

1 2 3 Schtunk är en turnerande teatergrupp. Om de dyker upp i din närhet så gå och titta på deras föreställning. Jag lovar att du inte blir besviken.

 

Monika

Jellicoe road av Melina Marchetta

Jag tror att jag precis har läst slut den bästa boken i år. Jag får väl säga ”tror” eftersom året ännu inte är slut, men Jellicoe road av australiensiska Melina Marchetta är verkligen en höjdare.

Berättelsen handlar om Taylor som blev lämnad av sin mamma på 7-Eleven när hon var elva år. Flera år senare nystas hennes liv upp. Allt har en koppling till Jellicoe road och till den internatskola som finns där. Det är konflikter och det är vänskap. Det är mängder med trådar som alla går tillbaka till en bilkrock som ligger tjugo år tillbaka i tiden.

Jag brukar ofta prata om ”läsarens port” att varje ny bok har en dörr som måste erövras, som måste öppnas. Får du inte upp dörren kommer du aldrig in i bokens mysterier. I samband med detta brukar jag också prata om att det gäller att ha tålamod, att inte ge upp för lätt.

Det var nära att jag gav upp Jellicoe road. Jag tog med mig den till Bokmässan och läste lite sporadiskt i den under sena kvällar när jag var väldigt trött efter de långa mässdagarna. Upplevelsen blev att jag inte fick något sammanhang. Det är många karaktärer i Marchettas roman och det kändes väldigt förvirrande i starten. Men när jag kom hem sa jag till mig själv att jag måste hitta dörren till Jellicoe road.

Jag är glad att jag är envis för det här är en oehört vacker historia. En sorglig historia, men ändå full av hopp, ljus och kärlek. Läs Jellicoe Road. Bestäm dig för att dörren skall öppnas. Det är en vidunderlig värld du möter.

Tack Eva Swedenmark för att du fick mig att läsa årets bästa bok.

 

Monika

Kallocain av Karin Boye

Det förvånar mig lite att jag inte, för länge sedan, har läst Kallocain av Karin Boye. En klassiker som jag förmodligen borde funnit redan i tonåren. Nu är den däremot läst och jag kan verkligen rekommendera den till de som ännu inte fått denna upplevelse. Visst är det lite Orwells 1984 över den, men jag tror att de båda tagit intryck av både Sovjet och Tyskland. För övrigt kom inte 1984 ut förrän 1948 och Kallocain publicerades redan 1940.

Kallocain handlar om en världsstat med full kontroll över medborgarna. ”Ögat” ser ända in i det privata sovrummet. Kemisten Leo Kall är hängiven staten och uppfinner kallocain, ett slags sanningsserum som får människorna att erkänna sina innersta tankar. Det är gott nog för staten. Ett bra sätt att hitta upprorsmakare. Men det märkliga är att de flesta tycks hysa drömmar om ett annat liv – ett liv i frihet och kärlek. Leo Kall börjar tvivla på statens förträfflighet.

Kallocain är en kuslig framtidsroman. En science fiction med ett obehagligt totalitärt samhälle. På något konstigt sätt upplever jag den ändå som hoppfull. Människorna vill inte leva så här. De vill något annat och i den önskan och drömmen finns hoppet.

 

Monika

Från dröm till docka - till utställning - till sånger

När jag bestämde mig för att avveckla min docksamling hade jag ingen aning om att jag först skulle göra en utställning. I dag har det varit premiär för min utställning ”Från dröm till docka” på Vallås bibliotek i Halmstad. Under tiden jag planerade utställningen hittade jag också inspiration till några sånger om dockor. I dag har jag framfört sångerna i samband med att jag hade vernissage för utställningen.

Nu kommer utställningen att pågå till den 27 oktober och om ett år skall den ställas upp på ett annat bibliotek så jag får vänta med att göra avvecklingen. Dockorna får vänta med att resa ut i världen. Jag skojade lite idag och sa att ”kanske kommer de aldrig att resa ut” för jag hittar på nya idéer runt dockorna och till slut kanske de stannar kvar hos mig.

Innan jag sjöng och berättade lyssnade jag på latinamerikanska rytmer med Manolo och Sinho. Härliga och medryckande toner för små och stora. Det fick så klart bli några sambasteg.

 

Nu tar jag helg och kryper in i bokens värld.

 

Monika

Nedpackning av Bokmässan i Göteborg

Efter fyra intensiva dagar på Bokmässan i Göteborg är jag tillbaka igen på hemmaplan.

Det har blivit många trevliga och intressanta möten.

Givetvis först och främst mina dagar med IMK förlag och författaren Inga Holm som jag delar monter med. Vi stöttar varandra väldigt bra. Det känns tryggt och smidigt att arbeta tillsammans med Inga.

Sedan har det varit en lång rad av möten. Många läsare som hälsat på mig och berättat om sina upplevelser av mina böcker. Många möten med författarkollegor från när och fjärran. Många av dem ser jag bara en gång om året.

 

Många möten har det också blivit med andra förlag. Min granne under mässdagarna var Argasso förlag. Ett trevligt gäng som förgyllde våra dagar. Det är viktigt med trevliga ”grannar” och de flesta brukar vara soliga och glada. Argasso förlag ger ut lättlästa böcker som även är för en äldre ålderskategori. Det tycker jag är viktigt. Det får inte bara vara i barnstadiet som det går att hitta bra och lättlästa böcker. Även unga vuxna och vuxna behöver denna form av böcker.

 

Klart slut från mig.

Nu blickar jag framåt mot nya äventyr.

I dag en föreläsning om bronsålder och fantasi. På lördag är det premiär för min dockutställning.

 

Monika

Nu är jag packad inför Bokmässan

På bilden syns en del av min packning till Bokmässan i Göteborg. I morgon åker jag och fixar med min monter tillsammans med författaren Inga Holm. Som vanligt delar vi på monter. I år har den nummer A01:03.

När vi har byggt klart montern så installerar vi oss i vår övernattningslägenhet. Efter det blir onsdagskvällen lugn och vi laddar inför den första mässdagen.

Under dagarna kommer jag att dela ut en del gratis ex av Månguden, andra boken om Fry.

Nu tar jag en liten bloggpaus och lever livet på Bokmässan. Återkommer när mässdagarna är över.

Kom gärna och hälsa på mig om du har vägarna förbi!

 

Monika

Läsarens port på Bokmässan i Göteborg

 

Den årliga, jättegigantiska Bokmässan i Göteborg börjar på torsdag. Det kommer att bli fyra intensiva dagar för mig. Jag har min monter A01:03 att bevaka, men jag har också en föreläsning.

På torsdag 27/9 kl. 12.30 gör jag ett framträdande på Unga Scen vi Barnens Torg.

”Läsarens port – varje ny bok måste erövras”.

Här är en länk till scenprogrammet.

Jag kommer att berätta om min syn på läsande och hur vi kan få framförallt barn och unga att läsa mer. Jag brinner verkligen för den här uppgiften. Varför blir en del människor stora bokslukare och varför vill en del inte ens titta åt en bok?

Om detta skall jag prata och samtidigt ge lite tips och råd till både lärare och föräldrar.

Välkommen att lyssna om du är på Bokmässan den dagen!

 

Monika

Sommarhuset av Anna Fredriksson

 

Sommarhuset av Anna Fredriksson fick jag tips om via någons blogg. Jag reserverade den genast på biblioteket och nu har jag läst den.

Den handlar om Eva, som är äldst i en syskonskara, men som inte har någon kontakt med sina syskon. När hennes mamma dör måste de mötas. Gemensamt är de ägare till ett sommarhus som har varit Evas andningshål i livet. Där har hon tillbringat mycket tid tillsammans med sin mamma. Syskonen har inte varit där på många år. Nu vill syskonen sälja huset. De vill ha sitt arv.

Eva flyr till sommarhuset, men bara några dagar senare kommer syskonen med sina familjer. Kan deras möte i huset bli en möjlighet att hitta varandra igen?

Känner igen mig själv i denna historia. Så som det var när min mamma gick bort. Jag var ett ensambarn på gott och ont. Alltså hade jag inga att dela med, men jag fick också gå där själv med alla saker och minnen som i all hast måste plockas bort. Det går inte att lämna föräldrahemmet som ett museum. Det här är en lågmäld historia för långsamt läsande. Känslor som tornar upp sig.

 

Monika

Riddarnas kamp av Anna Jansson med illustrationer av Mimmi Tollerup

Riddarnas kamp är en barnbok av Anna Jansson med illustrationer av Mimmi Tollerup.

Den handlar om Emil Wern som under medeltidsveckan i Visby löser det skumma mysteriet med vem det är som saboterar riddarspelen.

Anna Jansson är nog mer känd för sina deckare om polisen Maria Wern. I den här boken har hon använt polisens son som mysteriedeckare. Boken ingår i en serie med böcker som kallas för Emil Wern detektiv och som utspelar sig på Gotland.

En trevlig och spännande bok för de som nyss lärt sig läsa.

 

Monika

Från dröm till docka med TV4 Halland

Den 6 oktober kl. 12 har jag vernissage för min utställning ”Från dröm till docka”. Jag visar min docksamling och berättar lite om den lilla flickans dröm om dockor och varför jag började samla.

I går fick jag ett hastigt och plötsligt besök av TV4 Halland. Inför utställningen gjorde de ett nyhetsinslag som har visats i morgonnyheterna idag.

Vilken tid det tar att göra några sekunders inslag. Reportern var här i nästan 1,5 timma. Vi flyttade runt på alla möjliga och omöjliga platser. Vi testade på verandan, i vardagsrummet, i köket och så tillbaka till verandan igen.

 

Till slut blev det mitt kombinerade kök-vardagsrum som blev inspelsplats. Ovanpå detta var det filmsekvenser av olika dockor och docksamlaren=jag fram och tillbaka i olika situationer med de små liven. Intressant att se hur mycket arbete som ligger bakom ett litet inslag i nyheterna.

Inslaget finns att se på TV4 Halland play.

Utställningen pågår 6/10 – 27/10 på Vallås bibliotek i Halmstad.

Välkommen till vernissage den 6/10 då sjunger jag också några nykomponerade sånger om dockor.

 

Monika

God natt min katt av Linda Skugge med illustrationer av Kristina Digman

På biblioteket hittade jag en nyutgiven bilderbok med text av Linda Skugge. När jag också såg att det var Kristina Digman som illustrerat så plockade jag med mig boken hem.

God natt min katt handlar om en älskad katts liv som avslutas allt för tidigt. I boken finns både glädje och sorg. Precis så som livet är.

Det här är Linda Skugges debutbok som barnboksförfattare (tror jag, rätta mig om jag har fel!), men det jag verkligen gillar i boken är bilderna. Kristina Digman, som för övrigt är bosatt här i Halmstad, är en mycket god illustratör. Jag gillar verkligen hennes bilder.

 

Monika

Släktforskning kan ge mig idéer till nya böcker

Den stilige militären på bilden är min farfar. Bilden är förmodligen fotad 1908 eller 1909. Den tidigaste bilden av honom. Han älskade hästar. Senare i livet startade han en liten flyttfirma. Han körde med häst och vagn. En gammal tid, men ändå inte så länge sedan.

 

På den andra bilden finns hans mor, Hilma. Det är den enda bilden som finns av henne. Förmodligen fotad ca 1920. Hon står där på bilden och myser, framför sitt lilla hus, omgiven av mängder av blommor. Hon älskade blommor. I hennes lilla hus var det jordgolv. Det är några av de minnen som finns kvar av henne. De minnen som min pappa berättat för mig. Hilma dog 1927 på ålderdomshemmet i Mahult, Breareds församling. I den församlingen hade hon tillbringat nästan hela sitt liv.

Vem som var min farfars far vet jag inte. Farfar var ett oäkta barn. Hur nu någon kan vara oäkta. Han var lika äkta som alla andra som föddes. Han brukade säga: ”det farligaste för en arbetare är arbetslöshet och krig”. Blir du arbetslös har du ingen inkomst – blir det krig kan du dö.

Hilma föddes 1857. Hon var äldst i en stor syskonskara.

Nu har jag hittat nya fakta om henne. Jag har sökt i de gamla kyrkoarkiven. Då upptäckte jag att hon 1879 emigrerade till Tyskland, men kom tillbaka igen tre år senare. 1889 föds min farfar, den oäkta sonen. 1902 lämnar han hemmet, då var han inte ens fyllda 13 år. I folkräkningen 1900 står Hilma som fattighjon. 1910 och 1920 bär hon beteckningen understödstagare. Samma sak fast olika namn.

Hennes äldste bror åkte till Amerika 1881. Hennes näst äldste bror blev gruvarbetare i Billesholms gruva. Där förkortades hans liv. Den sista anteckningen om honom är i folkräkningen 1900. Där står han som ”kvarstående i obefintliga boken”. Förmodligen tog gruvan hans liv innan han ens blev 30 år.

 Att släktforska är som att lägga pussel. Små bitar fogas samman och det uppstår en bild. Jag har också lika svårt att sluta lägga pusselbitarna som när det är ett riktigt pussel. Jag säger: ”bara en pusselbit till” och så är klockan över midnatt.

 

Monika

Från dröm till docka

Om några veckor har jag vernissage på en utställning om dockor.

Jag skall visa min docksamling, men också berätta om dockans historia. Jag började samla på dockor i slutet av 1960-talet och fortsatte fram till mitten av 1980-talet.

Allt startade med en dröm som jag fick som väldigt liten flicka i slutet av 1950-talet. Jag brukade ofta göra utflykter med min mormor. Vi besökte olika platser i staden och avslutade ofta med att gå till Cecils konditori. Ägaren till konditoriet hade en docksamling med dockor från en mängd olika länder. De stod uppradade på hyllor av glas. Jag började drömma om en sådan docksamling. Nu finns de hemma hos mig, sextiofem olika dockor från många länder, men nu planerar jag också att avveckla min docksamling. Några av dockorna har jag redan gett i gåva till olika människor som jag möter i samband med att jag är på författarbesök. Så får dockorna göra en ny resa och åka ut i världen igen.

Men innan hela samlingen har lämnat mitt hem så gör jag en utställning.

Lördagen den 6 oktober kl. 12–14.00 är det vernissage på Vallåsbibliotek i Halmstad. Jag kommer att berätta om min dröm och lite om dockornas historia. Det kommer också att bli några sånger. Några nykomponerade sånger om drömmar och dockor.

Utställningen finns på Vallås bibliotek under perioden 6 – 27/10.

Välkommen att göra ett besök!

 

Monika

Sjuk till lucia och Alva-böckerna av Jessika Berglund

Jessika Berglund är författare och har medverkat i många olika barnböcker. Jessika är också en av medlemmarna i Barnboksnätet, som är en sammanslutning av barn- och ungdomsboksförfattare i väst. Jessika är en positiv och kreativ författare och illustratör som jag brukar möta vid våra träffar i Göteborg. Blev därför väldigt nyfiken när jag hittade Jessikas senaste bok som heter Sjuk till lucia. Nästan varje gång jag är på biblioteket så ropar böckerna till mig att jag skall stoppa ner dem i väskan och bära hem dem. Den här boken var en sådan.

Sjuk till lucia är en lättläst bok från Nypon förlag. Den är för åldersgruppen från 9 år.

Den handlar om Mia och Shirin som längtar och väntar på att det ska bli lucia. Det är extra viktigt just i år eftersom det är deras klass som ska lussa. Men vad händer om man blir sjuk precis till de viktiga repetitionerna?

Jessika Berglund är också konstnär och illustratör men till denna bok har illustrationerna gjorts av duktiga Pia Johansson som också är medlem i Barnboksnätet.

Sedan har jag också lånat hem Jessikas underbara serie om Alva. Alva och våren, Alva och sommaren, Alva och hösten och Alva och vintern. I den serien har Jessika gjort egna illustrationer. Den här serien borde alla småbarnsföräldrar läsa. Den ger en upplevelse av små ting och händelser som man som föräldrar kan uppleva med sina barn, om nyfikenheten och det lugna tålamodet existerar. Det finns så mycket i naturen och vardagen som går att ta till vara. En upplevelse med barnen som inte kostar några dyra pengar. Serien fick mig att tänka på Måns och Mari från vår till vinter av Kaj Beckman. En serie som jag läste med mina barn när de var små. De är inte lika, men jag fick samma varma känsla när jag läste Alva-böckerna.  

 

Monika

Vinn en entrébiljett till Bokmässan i Göteborg

Skall du besöka bokmässan i Göteborg 27-30/9?

Mitt bokförlag lottar ut en entrébiljett till valfri dag.

Gå in och gilla Solbarnet – Böckerna om Fry på facebook, så är du med i tävlingen.
Skriv också en kommentar, här på bloggen, om att du vill delta i tävlingen och någon liten tanke om ditt besök på Bokmässan.

Oavsett om du vinner eller inte så är du välkommen att besöka mig och förlagets monter A01:03. Jag finns där varje dag och berättar om böckerna. Vi delar också ut ett stort antal gratisböcker.

 

Monika

Bokmässan i Göteborg 2012

Den gigantiska Bokmässan i Göteborg närmar sig med stora kliv. Varje år känns den länge väldigt avlägsen och långt borta, men plötsligt inser jag att det är bara några veckor kvar och mycket praktiskt som måste göras. I år är mässdagarna 27-30/9. De första dagarna är det mest för branschfolk, bibliotekarier, lärare och bokhandlare.

Som vanligt har jag monter tillsammans med författaren Inga Holm. Vi trivs väldigt bra tillsammans och har fruktansvärt roligt både på mässan och utanför. Det är intensiva dagar och på kvällarna är det skönt att bara ta det lugnt och vila de trötta fötterna. Vi blir som två soffpotatisar som slänger oss i viloläge.

Är du på Bokmässan så kom gärna och hälsa på mig. Jag finns i monter A01:13.

Torsdagen den 27/9 kl. 12.30 har jag också en föreläsning om ”Läsarens port – varje ny bok måste erövras”. Plats för detta är på Unga Scenen vid Barnens Torg. Kom gärna och lyssna på mina idéer om hur vi ska få barn och ungdomar att läsa mer.

 

Bilden är från Bokmässan 2011. Inga Holm berättar om sina böcker för några av de 100 000 besökarna.

 

Monika

Mannen från Le Havre - en film av Aki Kaurismäki

Jag har fått en favoritregissör. För några dagar sedan såg jag ”Mannen från Le Havre” och i förra veckan skrev jag om filmen ”Mannen utan minne”. Båda dessa filmer är regisserade av den finländske regissören Aki Kaurismäki.

Mannen från Le Havre blev vinnare av Juryns pris i Cannes 2011. Den har också fått goda recensioner av Nyhetsmorgon i SVT och Expressen recensent kallade den för briljant.

Filmen har samma lågmälda och fåordiga sätt att uttrycka sig, som är kännetecken för Kaurismäki.

Den handlar om en man med ett förflutet som bohemisk författare. Hans liv består numera av att vara skoputsare och ett kärleksfullt äktenskap med kvinnan Arletty. Allt förändras när Arletty får en allvarlig sjukdomsdiagnos samtidigt som båtflyktingen Adrissa dyker upp.

Nu måste jag se fler filmer av Kaurismäki. Denne filmens mästare.

 

Monika