Jag har läst Droppar i folkhavet av Maria Sandel. Den utkom redan 1924
och författaren är en av de första kvinnliga arbetarförfattarna i Sverige.
Sandel var född 1870 i Stockholm och avled, endast 56 år, 1927. Hon skildrar
sin egen vardagsmiljö med realistiska interiörer från kvinnliga arbetares liv
och hem.
Droppar i folkhavet handlar om den unga arbeterskan Gerda Spant som
blir sviken och lurad av en man och gravid står utan varken kläder eller
hem. Hon söker sig som inackorderad hos
den äldre kvinnan fru Hägg, som också har en alkoholiserad son, som är sjuk i
tuberkulos. Tillsammans bildar de tre en udda familj som strävar efter att ändå
hitta ett drägligt liv.
Jag har inte tidigare läst några böcker av Maria Sandel, men hennes
Droppar i folkhavet blev en positiv överraskning. Sandel beskriver livet och
miljöerna, bland fattiga människor i Stockholms tidiga 1920-tal, på ett målande
och hjärtknipande sätt. En tid som ligger knappt hundra år tillbaka, men för
oss nutidssvenskar är mycket främmande. Många har säkert sett den mycket
välgjorda serien Fröken Frimans krig, som tidsmässigt utspelar sig i ungefär
samma tidsålder som Sandels bok, men kvinnorna runt kooperativet Svenska Hem
befinner sig i en samhällsklass som är långt ifrån den fattigdom som beskrivs i
Droppar i folkhavet. I Maria Sandels text kliver de fattigaste kvinnorna fram
och berättar sin historia, som mitt i eländet innehåller förvånansvärt mycket
solidaritet. Det här tidsdokumentet är väl värt att läsas.
Monika
