Böcker av Monika Häägg

Böcker av Monika Häägg
Solbarnet, Månguden, Isvintern, Kungsgården, Jag spelar min roll, Grevens slott,Varulvens spår, Mumiens skatt, Augustimörker

onsdag 30 december 2015

Gott nytt år från Monika Häägg

Philopappos Aten 2015

Ett år går fort, förfärande fort. Det är knappt att det börjar innan klockan klämtar för ett nytt.
Eller så går det långsamt, oändligt långsamt. Minuter tickar fram, och dagarna är fyllda av timmar som känns som evigheter.
Men till slut så sitter man där ändå och tycker att året gick med en rasande fart. Bilder av händelser flimrar förbi bakom ögonlocken, glada stunder, sorgliga stunder, långtråkiga stunder, förkylda stunder. Nätter med hosta, dagar med sol, stunder med tårar.

Jag lever enkelt, inga stora inkomster betyder också inga stora kostnader. Ett sätt att leva, så som jag valt att göra sedan många år. Jag jobbar på det där med enkelhet, jag blir bättre och bättre på att leva sparsamt, inte bara för den minimala ekonomin, utan också för att liten konsumtion innebär mindre slitage på vår gemensamma jord. Det är många år sedan jag insåg att garderoben är full av kläder, jag behöver inte köpa fler, använd det som redan finns.
Men allt annat? Mat, att aldrig slänga något, att aldrig låta något förfaras, också ett gyllene måtto som jag låtit genomsyra årets dygn under många solvarv  tillbaka. God mat, hemlagad, mycket rotfrukter och baljväxter, är bra både för ekonomin och för miljön. Billig mat behöver inte betyda dålig mat.

Resa och upptäcka gör jag helst nära, helst till fots, eller på cykeln. Det finns så mycket spännande att se för den som vill se, jag behöver inte flyga över hela jorden. Ibland räcker det att sitta ner och betrakta människor, djur, växter, vinden som blåser i den gröna linden, eller havets mångskiftande färgsättning. Ibland har jag varit molnspanare, och tankefunderare, och så reser jag så klart i böckernas värld. Ett fantastiskt miljövänligt sätt att resa jorden runt på.
Molnspanare vid havet

Jag skäms lite över att jag ändå tog flyget till Aten, till de där två veckorna som författarstipendiat i Ariane Wahlgrens hus på Philopapposkullen. Det hade känts bättre att åka tåg. Men det var krångligt, svårt och faktiskt dyrt. Jag lovar att jag skall bli bättre på att välja sätt att resa, mer fot, mer tåg, mer buss, och undvika flyg. Det får bli ett nyårslöfte.

En liten sak förändrade jag till jul. Jag slutade köpa värmeljus. Varför köpa ljus med engångsbehållare som sedan måste återvinnas? Det är väl bättre att använda det där aluminiumet i en direktprocess till något som är mer viktigt, än att ta omvägen om ett engångsljus, som skall sorteras och återanvändas. I fortsättningen blir det bara vanliga stearinljus, det duger gott, lågan är densamma, lyser lika vackert.

Rönnbären rodnar - på spaning efter hösten
Nu sjunger året på sista versen och dagarna är mörka, men vi går mot ljusare tider. Det känns positivt. Något nytt väntar runt hörnet. Årsresan börjar strax. Det är bara att kliva på och följa med.

Ett trevligt, glädjefullt, enkelt och gott nytt år!


Monika

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar