En av mina poetiska favoriter är den norske ordmästaren Olav H. Hauge
(1908 – 1994). Diktaren, läsaren och filosofen levde hela sitt liv i Ulvik, en
liten ort längst in i den vidunderliga Hardangerfjorden. Innesluten av de
branta bergen som stupar ner i fjordens mörkblå dunkel. Poeten var äppelodlare
på gården Rossvol. En gård högt belägen på sluttningarna, omringad av äppelträd.
Sedan jag, för mer än tjugo år sedan, hörde talas om denne ödmjuke och jordnära
poet har jag närt en önskan om att få göra ett besök i Ulvik, och nu har det
äntligen blivit av. En önskeresa, en önskedröm som äntligen gått i uppfyllelse.
Kanske var det hans dikt Det är den drömmen vi bär på, som jag försiktigt bar
in i min egen dröm.
 |
| Haugecenter i Ulvik |
Önskeresan gjordes enkelt genom en flygresa till Bergen. Inte
miljövänligt, men snabbt och billigt. I ena stunden sitter jag på tåget mot
Kastrup och i nästa har jag landat på Flesland, Bergens flygplats. Med hyrbil
rullade jag sedan in i min efterlängtade dröm. Nästan femton förunderligt,
vackra mil. Snön smälter på Hardangervidda och forsar i mängder av spontana vattenfall.
De smala och krokiga vägarna ger mig nästan hjärtklappning.
 |
| Rossvol Olav. H. Hauges gård i Ulvik |
Ulvik är en turistmagnet, inte så mycket för ortens store poet, mest
för den undersköna naturen. Mycket snö på vintern och varmt på sommaren. Fyra
stora hotell på liten ort. Jag har bokat rum med fönster mot fjorden.
Mitt i den lilla byn ligger Haugecenter. En hyllning till poeten och
hans liv. Ett vackert stenhus som speglar sig i fjordvatten. Denna eftermiddag
är det bara jag och mitt ressällskap som vandrar runt bland poesi, filosofiska
tankar och äppelodlarens vardagsslit. 1924 – 1994 skrev Hauge dagbok. Sista
anteckningarna gjordes bara några dagar före hans död. Här blandas vardagens
bekymmer med drömmar och poesi. Hauge var en läsare. Han arbetade, han läste
och han skrev. Hela dagboken, nästan 4 000 sidor, utkom på norska 2007. På
svenska finns utgivet valda delar från denna enorma textmanifestation. Det är
som att tjuvkika in i poetens tankevärld.
Hauge var länge en enstöring. Skygg och tillbakadragen. På äldre dagar
blev han uppmärksammad för sin poesi. Beundrad, men fortsatt återhållsam i sitt
umgänge med andra människor. I dagboken skriver han om en brevväxling med
textilkonstnärinnan Bodil Cappelen. 1975 flyttar hon in på gården och 1978
gifter de sig. Då var Hauge sjuttio år. Den gamle enstöringen är till slut
besegrad. Han ångrar sig inte.
 |
| Ulvik - omgivet av höga berg |
På en svindlande smal väg vandrar jag upp till gården Rossvol. Det är
inte långt, men brant. Det kräver starka ben. Vilken tur att jag inte bara är
en drömmare utan också en vandrare! Hauges Rossvol är ett litet rött trähus som
balanserar på branten. Det står där precis som jag sett i mina drömbilder med
äppelodlingarna i rad efter rad.
 |
| Norges nationaldag - Ulvik |
Innan vi lämnar Hauges Ulvik är vi med och firar Norges nationaldag.
Hela byn är klädd i flaggor. Det uppstår en alldeles speciell känsla och till
och med jag, som den svensk jag är, blir berörd. Det finns inget fientligt i
firandet, bara glädje.
 |
| Bergen - med vidunderlig utsikt |
Sista dagen passar vi på att göra ett besök i Bergen. En vacker stad
med en spännande historia.
Monika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar