Den norske poeten Olav H. Hauge (1908 – 1994) förde dagbok i sjuttio
år. Dagboken utkom år 2000, i sin helhet, på norska omfattande 3 700 sidor
i fem bokband. Ett urval av hans anteckningar har gjorts av hans änka Bodil
Cappelen, och dessa utkom i en översättning av Lars Molin till svenska 2015.
Hauge levde hela sitt liv på gården Rossvol, som är belägen i Ulvik,
längst in i Hardangerfjorden. Han var poet och tänkare, men framförallt
äppelodlare. På de vackra sluttningarna ner mot fjorden levde han ett stillsamt
och tillbakadraget liv. Sent i livet gifte han sig med konstnären Bodil
Cappelen. I dagboken får läsaren följa hans liv. Under perioder är han intagen på den
psykiatriska kliniken Valen. Första gången redan 1934.
När jag läser dagboken funderar jag över om Hauge någonsin tänkte sig
att den skulle bli läst. Han skriver som att han berättar för någon, som att
det finns en tänkt lyssnare. Ändå hade inte ens hans änka någon aning om
omfattningen av hans dagboksskrivande och vad jag jag förstå inte heller någon
vetskap om vad han skrev. För mig som läsare är dagboken både fascinerande och
tänkvärd. Det är mycket kloka ord, som Hauge samlat i texterna. Sådant som han
själv funderat över och även ord från andra författare och filosofer.
Under tiden jag läst dagboken har jag också läst hans diktsamling
Gängelstrån som finns översatt till svenska av Jörgen Antonsson. Inom kort
reser jag till Ulvik. Hauge är en favoritpoet, och jag har tidigare skrivit om
Carl-Göran Ekerwalds biografi Det stora självporträttet. En resa till
Hardangerfjorden har länge varit ett önskemål. Jag är glad att jag hann med att
läsa dagboken innan jag påbörjar resan.
Jag avslutar med en av hans vackraste dikter. Den har följt mig i nästan tjugo år.
Det är den drömmen vi bär på
Det är den drömmen som
vi bär på
att något vidunderligt
ska ske,
att det måste ske –
att tiden skall öppna
sig
att hjärtat skall
öppna sig
att dörrar skall öppna
sig
att berget skall öppna
sig
att källor skall
springa –
att drömmen skall
öppna sig,
att vi en morgonstund
skall glida in
i en vik som vi inte
vetat om.
Olav H. Hauge
Monika
Så fint att få den här kunskapen och lite insyn i poetens liv och verk. Tack, Monika, från en berikad Inka!
SvaraRaderaSå bra att jag kan sprida vidare denne ödmjuke mans livsgärning.
Radera