Mörderskan av Alexandros Papadiamantis

Han har kallats Greklands Dickens och nog ligger det en sådan anda i Alexandros Papadiamantis långnovell Mörderskan. Författaren föddes 1851 på ön Skiathos och han är en av de största inom modern grekisk litteratur. Det är generationer av greker som läst hans berättelser om folket på ön där han föddes. 1902 skrev han I fonissa, som nu har översatts till svenska av Jan Henrik Swahn.

Mörderskan är en tragisk berättelse om brott och straff. Den gamla kvinnan Chadoula har kämpat mot fattigdom och en kultur där kvinnan bär och föder familjen, men ändå inte har något värde. Det är hon som får barnen och familjen att överleva. Berättelsen startar en natt då hon vakar över sitt sjuka barnbarn, en flicka med svår hosta. För att dottern, modern, skall få sova har Chadoula själv tagit platsen som nattvak. Under tiden hon slumrar går tankarna tillbaka till hennes liv. Mellan tankarna försöker hon få tyst på det skrikande barnbarnet och det är då hon plötsligt inser att det finns inget värre än att bli född till kvinna.

Mörderskan är en både spännande och tragisk historia som känns märkligt modern. Det är mer än hundra år sedan den skrevs, men är ändå sorgligt nog aktuell. Den ger bakgrund till de spänningar och konflikter som finns i dagens grekiska samhälle. Jag som nästan aldrig läser kriminalhistorier hamnar ändå i detta spänningsmoment som ofta följer en sådan genre. Men här skildras det verkliga livet, så som det var på 1800-talet och så som det fortfarande återspeglas i fattigdom och ojämlikhet.

Jag är förvånad över att denna fantastiska text inte blivit översatt tidigare. Det kan bero på att det inte är alldeles enkelt att översätta från grekiskan. Även om jag inte kan jämföra med det grekiska originalet så tycker jag att Jan Henrik Swahn har lyckats mycket bra. 

 

 En roman för dig som försöker undvika den breda bokfloden som mest innehåller slätstrukna, ytliga berättelser som, i bästa fall, är underhållande för stunden.

Monika