Fyren mellan haven av M. L. Stedman har jag fått tips om många gånger.
Boken har ju dessutom blivit film med svenska Alicia Vikander i den kvinnliga
huvudrollen. Nu har jag äntligen läst.
Romanen utspelar sig i Australien några år efter första världskriget.
Tom Sherbourne återvänder till Australien efter att ha överlevt fasorna i ”Det
stora krigets” skyttegravar. Han är fysiskt välbehållen, men illa åtgången av
traumatiska minnen. För att orka leva vidare tar han anställning som fyrvaktare
på Janus Rock, en avlägsen ö som är belägen en halv dagsresa från kusten. Han
lever ensam på ön. Totalt isolerad från omvärlden. Under några dagars vistelse
på fastlandet möter han den unga kvinnan Isabel. Trots hans varningar om den
isolerade tillvaron på ön bestämmer de sig för att gifta sig. De trivs bra med
varandra, lever lyckliga i ensamheten på ön, men efter flertal missfall tappar
Isabel livsgnistan. Hennes längtan efter ett barn är stark. En morgon spolas en
båt upp på stranden. I båten finns en död man och ett ganska nyfött spädbarn.
Tom vill underrätta myndigheterna, men Isabel bönar honom om att de ska behålla
barnet. De låter släkt och vänner tro att den lilla flickan är deras eget barn.
Men någonstans finns kvinnans moder. Hon sörjer sitt försvunna barn. Två år
senare får Tom och Isabel vetskap om vem som är barnets mor.
Återigen slås jag av att jag läser en roman som tangerar det första
världskriget. Jag funderar över om det går någon slags trend hos författarna
att spegla sina historier i denna fruktansvärda tid. Det här är en väldigt
hjärtknipande historia. En berättelse om hur grymt livet kan vara, men också en
berättelse om stor kärlek. Inte minst kärleken till ett litet barn.
Den första halvan av boken kändes dock lite tråkig att läsa. Inte
ointressant, men inte heller speciellt engagerande. Flera gånger var jag nästan
på väg att lägga ner boken och ge upp. Men i andra delen tar berättelsen en
helt annan vändning och jag börjar förstå varför den första delen berättas med
stor noggrannhet.
Jag är glad att jag inte gav upp och lämnade tillbaka den till
biblioteket bara till hälften läst. Ibland är det bra att vara envis läsare. Nu
vill jag väldigt gärna se filmen. Den går just nu på bio.
Monika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar