Om jorden skapades för alla, varför har då några mycket och andra lite?
Den här frågan och många andra ställer Nina Björk i sin bok Drömmen om det röda. En bok som handlar om Rosa Luxemburg, en av många människor som drömt
drömmen om jämlikhet.
I boken får läsaren följa polsk-tyska Rosa Luxemburg (1871 - 1919) – en
socialistisk frontfigur. Nina Björk berättar om Luxemburgs ideologiska teorier
och hennes engagerade liv. I boken visar hon olika sidor hos den stridbara
kvinnan och hur hon offrar sitt eget privata liv för sin övertygelse om att
förändra det ojämlika samhälle hon levde i. Ett engagemang som förde henne inte
bara i fängelse utan också ledde fram till att hon blev mördad.
Jag funderade ett tag på varför jag överhuvudtaget läser den här boken.
Jag får visserligen uppdaterat Marx teorier och också en starkare bild av Rosa
Luxemburg, men har hennes tankar någon betydelse för nutida människor? Ja, vill
jag svara på den frågan. Marx teorier om att vi är uppdelade i arbetssäljare (säljer
vår livstid) och arbetsköpare (ägare av produktionsmedel och kapital) håller än
i dag. Det är fortfarande samma samhällssystem som råder. Människor nöjer sig
även idag med politisk demokrati, men avsäger sig den ekonomiska demokratin. Och
sedan undrar vi varför det inte finns tillräckligt med arbete för alla.
Nina Björk nämner i avslutningen av boken två frågor som jag tror alla
borde ställa sig själva för att kunna avgöra vilken politisk grund vi vill stå
på. Vilka principer ska vi ha i ett samhälle för att bestämma vad vi arbetar
med? Och: vilka principer ska vi ha för fördelning av detta arbete? Två väldigt
viktiga frågor, som borde vara vägledande i alla politiska beslut. Kanske kan
ändå Rosa Luxemburgs tankar ge en fingervisning om ett annat samhälle. Trots
att det snart är hundra år sedan hon mördades, och vi nu lever i ett helt annat
samhälle.
I ett brev till vännen Mathilde Jakob skrev Luxemburg att hon bara
önskade två stavelser på sin gravsten zwi-zwi – ljudet från talgoxarna utanför
hennes fängelsecell i Wonke. ”På min gravsten ska det lika lite som i mitt liv
finnas några storvulna floskler”.
Hon hörde deras toner från fängelsefönstret och i detta fanns, trots
snö och frost och ensamhet, ett hopp om den kommande våren.
Läs Nina Björks bok om denna märkliga och stridbara kvinna och fundera
över om hennes tankar kan vara användbara även idag.
Monika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar