Molnspaning över Laholmsbukten |
Den här sommaren får väl betraktas som, hitintills, molnig och regnig.
Kanske
också en aning kall. Nu trivs jag bäst när det inte är för varmt, men när regnet faller, för
tredje dagen i rad, och vinden viner, kan till och med jag bli lite less.
Det är då jag försöker använda mig av det grå. Mellan skurarna cyklar
jag till havet. Spanar mot himlen och fascineras av den färgrikedom som ändå
finns i de grå molnformationerna. Gråblått, stålblått, vitgrått, små ljusa,
nästan guldskimrande nyanser, som visar på att solen döljer sig bakom tunnare
slöjor. Det är tjusigt och ständigt i förändring. På vägen hem fortsätter jag att spana.
Dikeskanten är full av sommarens
tecken. Renfana och rallarrosor ger färger och ett ståtligt intryck.
De gröna
alkottarna går att använda till dekorationer.
Rönnbären skiftar mot rött |
Rönnbären skiftar skepnad och
går mot rött.
Druvfläderbär - giftiga men vackert röda |
Druvflädern ger en klarare tomteröd färg. Giftig men snygg.
Rölleka - vacker på avstånd och vacker nära |
Röllekan är vitvacker och rakryggad. Den har också många goda läkande funktioner, och har använts mycket som naturmedicin. Vid en närmare betraktelse är varje
liten blomma otroligt fin. En flicka under bronsåldern begravdes med en rölleka
i handen. Vackert då och vackert nu.
Plötsligt har spanaren blivit en samlare, och idag lyser solen igen.
Monika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar