Strax före julafton läste jag klart Sophies historia av Jojo Moyes.
I första delen av boken berättas historian om Sophie Lefèvre som driver
ett hotell i en liten stad i Frankrike 1916. Hennes man slåss vid fronten och
den tyske kommendanten som varje kväll besöker hennes restaurang blir besatt av
en tavla som Sophies make har målat. Bilden föreställer Sophie. Människorna i
den lilla franska byn lever ockuperade i skuggan av det pågående första
världskriget. I andra delen är läsaren förflyttad till nutid och porträttet av
Sophie hänger hos Liv Halston, en kvinna vars make har hastigt avlidit. En tid
innan sin död ger han tavlan till Liv. Men målningen har ett stort värde och
Liv får kämpa för att få behålla bilden.
Första delen med berättelsen om Sophie, och den förfärliga tillvaron
som människorna lever i under dessa krigsår, är en fantastisk berättelse. Andra
delen tilltalar mig inte riktigt lika mycket. Visst är det spännande att läsa
om Liv och hennes kamp för tavlan, men den är långt ifrån lika fascinerande som
Sophies historia. Boken som helhet är dock en läsvärd upplevelse, inte minst
eftersom Sophies historia då och då går vidare parallellt med kampen om tavlan.
Kan nog tänka mig att läsa fler böcker av Jojo Moyes.
Monika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar