Sommarfin och rofylld

Fem år är både en lång tid och en kort tid. Avlägsna bilder i minnet, men en tidsperiod som passerat med en nästan oroväckande fart.
I dag är det fem år sedan min mamma dog. En dag som var lika underbart vacker som det är idag. Med solens uppgång åkte jag hem och hämtade en vit blus och en kjol med midsommarblommor. Det var bedövande vackert i den tidiga morgonen och fåglarna sjöng så som fåglar gör vid denna tid på året.
Att dö när det är som vackrast, är det orättvist? Att gå ifrån och lämna den grönskande världen. Den klart blå himmelen. Det kanske är bättre att dö när himlen är gråmulen och höstens vindar viner utanför fönstret?
Nej, inte orättvist om du som min mamma fick ett långt liv med både skratt och hälsa. Nästan aldrig sjuk och mycket sångarglädje.
Jag stod där i den tidiga morgonen och kikade in i hennes garderob och valde kläder.
Hon blev så fin. Sommarfin och rofylld.

Monika

så länge livets dörr står öppen

Ännu en av mina dikter. Så här inför att sommarens dörr är på väg att öppna sig. Snart är det tid att kliva in i de ljumma sommarmånaderna. Doppa fötterna i salta havsvågor. Sjunga en visa vid Midsommartid. Låta vinden gå över ängarna.

Är så tacksam när varje ny sommar närmar sig. Ännu en.

De börjar bli en del dikter här på bloggen. Kanske skall jag göra en extra sida med dikter?

Så länge livets dörr står öppen

Månen fäller sin vitglänsande skugga
över den lilla människospillran
som förtvivlat klamrar sig fast
vid livets andetag

Döden stampar i farstun
skrapar med sina klor mot min tunna vägg
men jag borrar mina ögon
i den svarta skepnaden
och ropar med min modigaste röst

Vik hädan
ännu ett tag

För jag vill öppna dörren
mot den vackra sommarängen
kliva försiktigt ned i det daggvåta gräset
fylla min hand med de sju sorterna
kyssa din panna
fälla de tårar som krävs
och älska dig
så länge livets dörr står öppen

Monika

*****

Sommarkväll och pelargonier

Efter en gråmulen förmiddag och eftermiddag så spricker himlen upp i ett varmt solljus framåt kvällen. Helt plötsligt är himlen molnfri och allt andas sommar. Fantastiska underbara sommar! "Jag är född i en stad med sol och hav", brukar jag sjunga och så är det i mina minnen. Soliga dagar och havet. Fyra mil strand ger lite att välja på. Det finns många godbitar i kanten av min lilla stad.

I dag har jag förberett för en filminspelning som förmodligen blir i morgon. Sedan har eftermiddagen förvandlats till kväll och under tiden har jag planterat om ett antal pelargonier som jag har på min altan. De var i behov av denna lilla omsorg och borde blivit ompysslade för länge sedan men våren har övergått i sommar och tiden har gått ifrån mig. Nu sitter jag här nöjd med mina blommande små liv.
Den här kvällen skall jag verkligen njuta av den underbara sommaren.
Varför inte en bok som sällskap? Just nu läser jag John Ajvide Lindvists bok: Lilla stjärna.