Halmstads Kvartersteater - del 21 - Uppror och en oväntad vändning i teaterverksamheten vår 2000

Uppror med Halmstads Kvartersteater på Vallås våren 2000

Vi gick in i nytt millenium med tre premiärer på agendan, men med en dyster framtid. Kulturnämnden hade under hösten 1999 beslutat att skriva nytt avtal med Hallands bildningsförbund som huvudman för verksamheten. Vi hade begärt att bidraget för kvartersteaterverksamheten skulle gå direkt till föreningen, men vid det nya årets start hade vi inte fått något besked om detta gick att genomföra.
Åsa kom under januari tillbaka till verksamheten från sitt volontärarbete i Costa Rica, och vi lyckades ordna en praktikplats till henne under våren. Jag skrev ett manus till en gatuteaterföreställning om skapelseberättelsen i den grekiska mytologin. Tanken var att samla alla medlemmar i en gemensam föreställning, som avslutning av våren. Ulf och Åsa startade också en ny prova-på-teaterkurs för barn. Konceptet med en kortare prov-kurs för barn hade varit en god idé.
Första premiären närmade sig och vi hade alla fullt upp att göra. Det var inte brist på sysselsättning, men alla var medvetna om att fick vi inte bättre bidrag så skulle vi vara tvungna att skära mycket i verksamheten inför hösten.
En av aktiviteterna vi infört när vi blev fler som arbetade med verksamheten var att alla anställda också hade städning av vårt gemensamma kontor. Vi delade upp veckostädningen i ett schema och alla fick ett antal städpass varje termin. Det gjorde att vi alla hade samma ansvar för att hålla rent och ingen behövde anställas speciellt för att bara vara lokalvårdare.
Den 28 januari kom ett förvånande meddelande från kulturförvaltningen. Förhandlingarna med Hallands Bildningsförbund om ett nytt avtal hade avbrutits eftersom de inte kommit överens. Kulturnämnden ville istället att föreningen fortsatte kvartersteaterverksamheten genom att från den 1 juli också bli huvudman för verksamheten. Vad som skulle hända med Kulturhuset i Folkparken var oklart, men vi skulle åtminstone få fortsätta vår verksamhet med samma bidrag som tidigare.

Uppror med Halmstads Kvartersteater på Vallås våren 2000

Den 29 januari var det premiär på Uppror av Busk Rut Jonsson på Vallåslokalen och med Petra som regissör. Det var många av våra yngre ungdomar, som tidigare varit med i barngrupp, som var med i pjäsen. Föreställningens tema med en ungdomsgrupp som plötsligt dyker upp i ett hem och vänder upp och ner på tillvaron för den inneboende familjen passade bra. Scenografin hade ett tydligt 1970-talsstuk med orange och bruna möbler och väggar. Efter föreställningen var det premiärfest i foajén. Som vanligt var all alkohol bannlyst. Inte i något sammanhang fick vår verksamhet förknippas med alkohol och det höll vi benhårt på.
Några dagar senare gjorde jag en sång om kultur till teaterföreställningen Korv och Kultur. Det var regissören Göran som önskade en musikalisk avslutning på pjäsen som hade mat och kultur som tema. Vi hade också möte om gatuteaterföreställningen och en idé om en gigantisk docka som föreställde Gaia, jordens moder.
Under den här tiden jobbade jag också med musik till gatuföreställningen, men både manus och musik gjorde jag på min fritid. Jag tyckte inte att kvartersteaterns ekonomi skulle belastas med manusskrivande. Det fick jag göra på min fritid.
Den 8 februari hade vi årsmöte på Andersberg. Fortfarande var framtiden oviss. Vi hade fått besked om att föreningen skulle få fortsätta som huvudman för verksamheten, men vi hade inte fått några besked om hur mycket bidrag vi skulle få eller förslag på avtal.
Vi planerade också en stor barnteaterfestival. Vi ville samla alla barngrupper och göra en gemensam dag där barnen kunde mötas och titta på varandras pjäser. Den idén skulle visa sig vara god. Föreningen fortsatte sedan att samla barngrupperna i festivaler under många år.
Så plötsligt sker något totalt oväntat. Den 29 februari har vi möte med kulturchefen och kultursekreteraren och blir erbjudna att bli huvudman för hela teaterverksamheten. Både kvartersteatern och verksamheten i Kulturhuset i Folkparken. Vi blev verkligen häpna för det var inte något som vi räknat med. Vi blev också tveksamma. Vi ville fortsätta att driva den linje vi utarbetat och arbetat med under många år, men bli huvudman för hela amatörverksamheten i Halmstad var vi inte så sugna på. Men erbjudandet var frestande. Vi visste att tackade vi nej, skulle vi aldrig mer få en sådan möjlighet. Vi gick hem och funderade. Var det tänkbart och möjligt att göra vår förening till huvudman för en sådan stor verksamhet? Skulle verksamheten vinna eller förlora på att tacka ja? Vi insåg att vi både skulle förlora och vinna. Vi skulle förlora den närhet som en mindre verksamhet i några bostadsområden innebar, men vi skulle också få en fantastisk möjlighet att erbjuda många deltagare en stor verksamhet.

Monika